Dagen efter. Det är idag det. Första deltävlingen i Melodifestivalen är avverkad och min hatkärlek till hela spektaklet blir bara större och större. Jag ser det, år efter år, jag hatar det mer och mer, år efter år men ändå sitter jag där i soffan och glor ögonen röda och gnäller mig sönder och samman. Varför? Jani, det finns det inget som helst svar på. Hjörndöd troligtvis med drag åt självplågeri.
Sverige ser jag som ett land som faktiskt kan göra musik. På riktigt! Och trots detta så visas det upp skräp som inte ens en nästandöv som mig själv klarar av att lyssna på. Jag menar, Gosagosa? Seriöst, vad var det?! Skjut mig!
Nåväl, nu är det hemska över och jag inser att det är inte själva Melodifestivalen som är det mysiga/roliga/trevliga utan det beror helt och hållet på sällskapet och just sällskapet igår är jag mer än nöjd med. Bästa sällskapet i alla kategorier! Vi blev spontaninbjudna och vi skickade på oss varsin onepiece och slängde in oss själva i bilen och drog till grannbyn. Spontaninbjudningar är perfekt. Onepiece är mindre perfekt. Typ värsta plagget någonsin men vad gör man inte?
Mats, han den där som jag är gift med, tittade djupt ner i glasen där han satt i sin onepiece, något missfärgad dessutom efter en tvätt med fel färg, och har idag en dag som inte går i världens snabbaste tempo och suget efter sött, fett och flôtigt är mer än vanligt så vad passar då inte bättre med belgiska våfflor till lunch? Rabarbermos på toppen som trängs med grädde, blåbär och granatäppelkärnor. Jodå, även jag som inte tittade ner i något glas alls igår förutom i kaffeglaset tyckte det smakade alla tiders!
Receptet på de belgiska våfflorna hittar ni här.
Rabarbermos med en liten uns apelsinsmak
300 gram rabarber, fryst
saften från 1 apelsin
1,5 dl strösocker
Lägg allt i en kastrull och låt moset puttra i 10-15 minuter. Häll upp i ren och torr burk. Förvara i kylen.
Lämna ett svar