Det är en strykande åtgång på clementinerna här hemma hos oss. De hinner knappt komma innan de är borta och nya måste köpas in. Clementinerna är den enda behållningen under den här årstiden. Jag väntar på den klassiska trälådan som alltid kommer nån vecka innan jul men fram tills dess så för lösviktarna stilla mitt behov. Älskade clementin!

Här har jag offrat ett gäng för att försöka mig på det här med clementinmarmelad. Bara ordet får det att vattnas i munnen på mig.

Jag vet inte om jag är direkt övertygad men jag gjorde efter det här superenkla receptet. I efterhand så önskar jag att jag hade lagt ner lite mer tid på den och skalat clementinerna, tagit bort det vita i skalet och sedan finstrimlat det gula. Jag tycker nämligen att den blir aningens besk, den är inte äcklig men kunde gott vara lite mjukare i smaken. En viss beska kan vara gott till en salt och krämig ost så än ska jag inte räkna bort den. Den har en självklar plats på ostbrickan nästa gång.