• DAGARNA I GÄLLSTAD OCH BAKADE POTATISAR.

    Återigen har vi ätit bakad potatis. Denna gången med en köttfärsröra som lutar lite åt tacohållet. Förvånansvärt gott!  Vi serverade den till lite het tacosås och en gucka*. En alldeles perfekt lördagsmiddag efter dagens händelser.

    Här i lilla byn Gällstad råder det nu Gällstad-dagarna i dagarna två. Idag har vi varit ute i stort sett hela dagen med undantag för de tre timmarna som jag kände att jag behövde åka hem och lägga mig en stund men efter en tupplur och lite mat i magen så begav vi oss ner igen. För att inte trigga meniere och min tinnitus mer så är det ett måste med en tupplur, jag får vara glad om jag klarar av det lilla som jag faktiskt gör. Det är så fantastiskt roligt att titta på folk. Jag har suttit på en stol jämte  kassan på Hemma hos Haglund och sett på när dom servat alla möjliga typer av människor. Riktigt kul! Folk/människor/typer är underhållande och otroligt intressanta.

    Hösten verkar ha bestämt sig för att komma på riktigt. Löven på träden har så smått börjat skifta i färg och jag måste säga att det gör mig inte alls ledsen. Jag tror att hösten, just nu i början, är nästan snäppet bättre än våren. Jag fullkomligt älskar när det börjar skymma tidigt om kvällarna och när jag kan tända kaminen och känna värmen inomhus samtidigt som jag ser ut genom fönstret och ser på hur vinden drar tag i löven. Det är harmoni på riktigt. I alla fall för mig.

    * Gucka – Guacamole

    (mer …)


  • INZPIRA MAGAZINE. PÅ MÅNDAG ÄR DET DAGS.

    Foto – Mats Ljunggren –www.matsljunggren.com Han har lyckats fånga min otroligt vackra och välvårdade frisyr på ett alldeles ypperligt sätt, inte sant?!

    Idag trillade den ner i vår brevlåda. Tidningen, eller magazinet är det enda rätta. Inzpira Magazine. En ny inspiration i tidningshyllorna. Och inspirerad, det blir man i allra högsta grad.

    Det är en väldigt annorlunda känsla att läsa om sig själv på det sättet och se sina bilder pryda sidor och pärm. Det är inte utan att jag faktiskt blir lite prilligt stolt och känner att jag kan nog det där ändå. Att fotografera alltså.

    Glöm inte. På måndag!

     

     

     


  • LÄNGTAN. ÖNSKAN. VERKLIGHET.

    Jag har ätit. Riktig mat! Jag har längtat och jag har drömt om mat ända sen i torsdags förra veckan. Det har inte gott någon nöd på mig alls egentligen men det man inte kan få kan ju som bekant bli lite av en fixering och fixerad har jag varit. Mer än lovligt fixerad! Ända sen jag på tisdagen innan operationen läste en bok som dom hade på mottagningen på Sophiahemmet så har jag tänkt på bakad potatis. Det har varit mitt mål! I boken så fanns det mängder med recept på röror till just bakad potatis och det stod att efter 7-10 dagar var det bara fritt fram att äta det så – här är jag nu! 8 dagar efter operation, jag har blivit av med stygnen (agraffer) och jag har ätit den godaste bakade potatisen du kan tänka dig. Det var så salt och och gudomligt välsmakande. Idag mår jag barnsligt bra!

    Jag gjorde röran medan potatisen stod i ugnen och under den tiden hann det naturligtvis bli alldeles för mörkt för att det skulle ge några bra bilder men ni får ta mig på orden eller se på den tråkiga iPhonebilden som jag har lagt upp på Facebook.  Jag hann bara ta några bilder på en av ingredienserna i röran, nämligen Ridderheims chilitomater. Jag har aldrig sett dom förr så detta var helt nytt och jag kan lätt säga att det var inte sista gången som dom hamnar i min kyl för det var fasligt vad gott det var. Alldeles lagom med chili och de var perfekta i en röra till bakad potatis.

    Mitt största problem efter operationen är att jag har svårt att äta långsamt. Jag tycker det blir så smaklöst i munnen när jag inte kan sleva på som förr men jag antar, och hoppas att det är något jag kommer lära mig. Än så har det inte gått så fort att jag fått ont eller så men jag måste verkligen tänka mig för eftersom jag annars riskerar att ”dumpa”. Något som tydligen inte är så speciellt skönt och det kan ju kvitta. Idag verkar jag ha klarat mig trots allt, hoppas jag.

    (mer …)


  • ENKELT, GOTT OCH DÄRMED HELT PERFEKT.

    Barnsligt enkelt och ett bra sätt att ”piffa” till pastan en smula. Jag längtar efter den här typen av mat men jag får snällt hålla mig till tåls i alla fall en vecka till. Lite pasta, några tomater och en fläskfilé med lite tillbehör är allt som behövs. En bra och stadig middag för hela familjen utom för mig själv. Lite för svårsmält ännu så länge.

    Själv så håller jag mig mestadels till flytande kost fortfarande men jag har ätit ägg och mannafrutti idag. En fantastisk känsla att få tugga igen. I morgon ska jag gå på ännu tyngre grejer – bakad potatis! Som jag längtar. Det ska bli så fantastiskt gott, eller jag hoppas det hur som helst så får jag lön för mödan. 17 kg är det som försvunnit från min kropp hittills. Det är helt sanslöst!

    (mer …)


  • LYXFRUKOST. CHOKLAD ÄR BRA FÖR SJÄLEN.

    Det blir mycket repriser nu men det är som det ska vara på sommaren. Snart blir det höst, september, och alla nyheter börjar drälla in lite varstans så även här på bloggen. Anledningen till repriserna är ju den där operationen som jag fick för mig att göra, jag går just nu bara på flytande kost och jag misstänker att yoghurt, fil och Keldas soppor är ganska ointressant att läsa om så då känns det bättre att köra nån repris lite då och då. Kanske finns det nya läsare som helt missat just detta recepet?

    Chokladmüsli eller chokladgranola, om man vill vara lite märkvärdig, är något riktigt gott att ha i frukostyoghurten. Med dom hela nötterna och det söta krispet får det smaklökarna att börja dansa. Det är som vanligt riktigt enkelt att göra och det står sig länge i en tätslutande burk. Nu på höstkanten behöver våra själar lite glädje. Ett enkelt sätt att glädja dom är att göra detta.

    Jag har valt att ringla lite körsbärssirap på toppen. Allt för att göra det redan goda ännu godare!

     

    Idag verkar himlen ha öppnat sig rejält, det regnar åt precis alla håll. Både mysigt, äckligt och tråkigt. På ett sätt är det skönt med just sånt här väder eftersom jag sänker alla krav. Jag njuter av att vara inne och göra ingenting. Det spelar ingen roll vad jag gör. Jag kan få lust att städa men det slutar allt som oftast med att jag lägger mig på sängen med en bok (just nu: Flickan från ingenstans av Justin Cronin) och att jag efter några sidor tar mig en tupplur. Ett tempo som jag helt klart är nöjd med.

    Mats har fortfarande två veckor kvar av sin semester så än tänker vi inte börja stressa. En tur till Ullared och Gekås står på schemat. Idag är det förhoppningsvis mindre folk än när vi var där sist. Dumnötterna Ljunggren åkte dit en löningsdag dessutom mitt på semestern, 25 juli, i tron om att det skulle vara lugnt. Tja, man kan ju inte tänka på allt varje gång.

    (mer …)


  • MAJO. MAJONNÄS. EGENVARIANTEN.

     

    Egen majonnäs är något som jag har bråkat med några gånger och inte alls fått till det. Det ska ju vara så enkelt men icke! Det har bara blivit en lös, rinnig blandning. Men nu så, nu är det gjort. Knepet? Alla ingredienserna är rumstempererade. Att göra hemmagjord majonnäs är perfekt, enkelt att smaksätta precis så som man vill ha det. Senap, chili, dragon…you name it. Bara att ta det som suget kräver.

     

    Uppdatering på ”min livsresa”

    (mer …)


  • SOMMARTRYFFLAR I REPRIS

     

    Än är det sommar i luften även om det har blivit lite, eller mycket kyligare på nätterna. Men även om det går mot kallare tider så kan man fortfarande få lite smak av sommar i munnen. Lavendeln blommar fortfarande så har du inte plockat och torkat än så tycker jag att det är läge nu. Lavendel är och förbli spännande i mat och bak. En del tycker inte om det alls medans andra tycker att det är smällgott. Risken som finns är att det kan bli en för stark smak och då smakar det rengöringsmedel vilket inte alltid är så uppskattat. Håll det på en lagom nivå och det kommer bli jättegott. Jag lovar!
    (mer …)


  • DÄR ÄR JAG.

    En ny knapp är skapad och den har fått det otroligt fyndiga och finurliga namnet ”min livsresa”. Det är fantasifullt så det förslår, eller hur?

    Vill du och kan du så får du gärna följa med på den där resan om mitt liv med tillhörande vikt men då får du göra några extra klick. Busenkelt. Klicka bara på bilden så kommer du rätt, du kan också klicka på ”min livsresa” i menyn. En smaksak.


  • HEMMA. HÄR PASSAR JAG ALLRA BÄST.

     

    Att få komma hem till landet, skogen, grusvägarna, gödseldoften, alla djuren och nöten Svea är oslagbart. Äntligen är jag hemma igen från Sophiahemmet i Stockholm och operationen är i backspegeln. Nu är det gjort och jag gissar att det är nu det riktigt roliga börjar. Jag är öm och svullen men det är kanske inte så konstigt men allt känns så mycket bättre nu när jag får duscha och sedan lägga mig i EGEN säng. I dryga veckan ska jag bara hålla mig till flytande kost och då lär nog receptet dugga lite fjuttigt men snart så blir det som vanligt igen. Massa gott, nytt tänk och alldeles, alldeles underbart.

    Jag är helt överväldigad av alla glada tillrop och lycka till. Jag har inte velat säga tack innan eftersom jag är lite skrockfull men nu när jag återigen sitter här hemma så tackar jag er alla från botten av mitt hjärta. Ni är helt underbara, glöm aldrig det!  TACK!


  • SUCCESS. NÅGOT VIMMELKANTIG.

     

    Med bild på ögonen som pekar åt alla håll är här en liten uppdatering. Jag är nu opererad och allt har gått över förväntan. Jag har knappt ont, och jag återhämtar mig bra, även om jag nu börjat snegla lite på syremättnadsmojängen och tycker att värdet sjunker men jag gissar att det är helt normalt. Jag har slangar med allehanda innehåll och en nosgrimma som får mig att vilja gnägga. Pulsen den slår med olika fart och blodtrycket är så lågt att jag funderar på varför jag ens gjorde det här.

    Jag var på sjukhuset i morse klockan 07.00. Då var det provtagning och dusch. Klockan 9.00 rullades jag ner till operation med världens separationsångest. Det är inte många dagar av våra 15 år tillsammans som vi varit ifrån varandra. Jag kan bli lämnad ensam hemma när han åker till jobbet men det är allt. Det var fruktansvärt för att tala klarspråk men men, det fick gå. Strax innan 10 .00 så försvann jag in i dimman och dryga timmen senare så är jag på uppvaket och tycker inte alls om att bli väckt. Alla slangar och människor var i vägen. 15.00 får jag ÄNTLIGEN träffa Mats igen och jag blir upprullad till rummet och här är jag nu. Allt frid och fröjd. Jag har fått på mig mina egna kläder, jag har varit ute och traskat på avdelningen och jag har ätit min middag = 0,5 liter vatten.

    Smärta ungefär lika med noll. På en skala från 1 till 10 så ligger jag på 3-4. Inga problem alls. Nu ska jag bara härda ut, sova och äta nattamat = 0,5 liter vatten sen är Mats här igen och jag kommer att få åka hem.

     

    Inte att förglömma. Jag gick ner alla mina kilon. 12,6 kg blev tillslut 12,8 kg. Ibland är jag bara för bra. Hemma verkar allt vara som vanligt. Sture skiter, Hjördis skäller och Svea gör sönder saker. Skönt att det är samma mönster.