Med risk för att bli tjatig men det är bara att vänja sig trots att vintern inte ens har börjat.
Det är kallt! Först nu, 14.30, har jag fått ändan ur vagnen och startat upp kaminen. Jag har tagit på mig mer och mer och jag får blåsa på händerna för att dom inte ska stelna till helt. Nästippen är iskall och fötterna vågar jag inte ens tänka på. Dom klarar sig i och för sig hyfsat bra eftersom Hjördis lagt sig under bordet och därmed kan jag trycka in fötterna under henne och få lite värme. Ibland är det där fluffet bra att ha. Med tung betoning på ibland. Enklast hade dock varit att starta kaminen tidigare på dagen men varför göra det lätt och behagligt för sig?
Råsaftscentrifugen har fått jobba även idag. Förra gången var det citrusfrukter som centrifugerades och gav mig färskpressat. Idag blev det äpplen och päron istället. Jag som egentligen avskyr allt vad köksmaskiner heter måste nog faktiskt erkänna att juicemaskinen är rätt bra trots allt men jag hatar att diska den. Jag misstänker att det är det knöliga med att diska som gjort mig lite anti köksmaskiner. Det är alltid otympligt och alldeles för många delar för att jag ska tycka att det är värt det. Råsaftscentrifugen har också fler delar men det är helt okej. Blir det så här gott med en maskin så är det bara att diska den och se glad ut.
Jag har har använt mig av olika äpplen och päron, lika många av varje, och en liten squeeze citron på slutet.
Lämna ett svar