Etikett: äpplekaka


  • ÄPPELRECEPT INSKICKAT AV CATTIS.

    äpple

    Någon som nappade direkt på min lilla förfrågan om recept med äpplen var Cattis som har bloggen Stockholm tea house. Hon skickade ett recept på en kaka som skulle visa sig vara precis sådär ljuvlig seg som jag vill ha den. Kanterna är gudomliga! (Ja, jag erkänner att jag mitt i tiden då jag ska äta mindre socker klämde i mig en bit, utan att skämmas, till frukost.)

    Jag hade tyvärr inte alla ingredienserna hemma som jag trodde. Jag vände ut och in på varenda skåp och låda i hopp om att finna kanel men icke. Den var verkligen helt slut trots att jag brukar vara rätt bra på att ha ett litet ”stash” liggandes i en låda i skafferiet. Istället för kanel har jag tagit en knivsudd ekologiskt vaniljpulver. Jag har dessutom sockrat till härligheten lite extra med pärlsocker på toppen.

    Vill du göra äppelkaka? Gör den här! Klicka här för att komma till receptet.

    Tack återigen, Cattis! Det var inte sista gången som denna tillverkades i min ugn. Nästa gång ska jag ha kanel hemma.

     

     


  • ÄPPELKAKA MED FRASIG TOPP.

    Äppelkaka

    Nu är alla våra fruktträd hela tomma och det är dags för träden att sova lite. I år har dom alla kämpat väl under dom förutsättningar dom haft. Med bara något år på nacken kan jag inte annat än imponeras. Plommon har vi haft i mängder och även körsbär (dom flesta snodde dock fåglarna). Äpplen har kommit på alla träden även om de har varit få men vad kan man kräva av äppelträd som bara är två år gamla (läs: två år gamla i vår trädgård). Jag är mer än nöjd.

    De sista äpplena fick bli en höftad äppelkaka som av en händelse fick ett så frasigt täcke på sig att jag ler från öra till öra bara av att tänka tanken. Jag var rädd att den skulle bli för söt men jag tror att det blev en alldeles perfekt balans mellan sötma och syrlighet. Den går att äta som den är (vilket jag föredrar) eller så servera den med vaniljglass eller vaniljsås.

    (mer …)


  • FRUKTKAKA. ÄPPLE OCH PERSIKA

     

    I maj fick jag en förfrågan om att börja blogga på annat ställe. Något som gladde mig enormt. Det är stort att någon tycker om det man gör och att denna även vill ha med en i ett nystartat projekt gör det om omöjligt ännu mer hedrande. Jag har haft turen att få uppleva det några gånger sen jag började med detta som så fint heter ”att matblogga” men tyvärr har det visat sig bli större projekt än vad jag först förstod det och då går det inte längre eftersom jag sätter en alldeles för stor press på mig själv och då blir det pannkaka av alltsammans. Vid senaste förfrågningen så såg jag till att ställa alla dom viktiga, för mig, frågorna men jag missade en. Den viktigaste. Skulle jag få fortsätta att vara min egen?

    (www.PetraHallberg.se)

    Tyvärr skulle det visa sig att bloggen, min älskade www.helenaljunggren.com, då måste flyttas. Detta ställde till det i min lilla hjärna och jag har velat mer än lovligt. Ja, nej, ja, nej, självklart, absolut, icke…. Igår bestämde jag mig inte bara en gång, utan två. Först bestämde jag mig för ”JA!” och fem minuter senare började det gnaga i mig och svaret blev återigen ”Nej.”

    Jag skäms så förjordat att jag inte kunnat bestämma mig och att jag lyckats få mig själv att framstå som en fullkomlig idiot i mitt vacklande fram och tillbaka men det kan inte hjälpas, att flytta bloggen är ett större projekt än vad jag klarar av rent mentalt. Den betyder på tok för mycket för mig för att jag ska kunna ”ge upp” den. Jag vill vara min egen hela vägen men jag vill samtidigt ha hjälp med att få ut den till fler men det verkar som att jag får göra det på egen hand. Det är ju det jag vill och då är det så det får bli. Det är inte bloggportalen i sig jag tvivlar på, absolut inte, men för mig är det som sagt att ge upp mig själv och det är jag inte redo för alls. Med hjälp av familj, vänner, bekanta och läsare ska jag nog lyckas sprida mig själv ändå. Vill du hjälpa mig är ingen mer tacksam och glad än jag.

    Innan jag fortsätter med receptet så måste jag berätta om Petra Hallberg och hennes helt fantastiska trädgård. Ett fotouppdrag som jag tog mig an för några veckor sedan. Redan efter bara några sekunder var jag fast. Mitt i villaområdet i grannbyn fanns det en trädgård som jag sent ska glömma. Så otroligt ljuv. Petra är trädgårdsdesigner med många strängar på sin lyra. Hon är inte bara trädgårdsdesigner utan även dekoratör och florist. Var jag inte kreativ i huvudet innan jag kom dit så var jag det garanterat efter. Vilket ställe. Vädret gav oss dessutom det bästa ljuset som i sin tur gav alla förutsättningar till bra bilder. I höst och vinter kommer hon anordna kvällar som man kan pyssla med sina vänner. Något som jag hoppas att många vill göra för det kan inte annat än bli bra!  Möhippa kanske? Eller varför inte bara ha en mysig kväll tillsammans med vännerna?

    Nu så. Receptet! Kakan på bilderna överst är även den ett resultat av en lyckad kylskåpsrensning. Jag får ibland dumma idéer om att jag vill ha kall frukt och lägger därför frukten i kylen. Vad jag dock missar varje gång som den idén ploppar upp är att jag i grund och botten avskyr kall frukt som isar i både tänder och huvud så just kylskåpskall frukt förblir kylskåpskall tills den är dags att slängas för någon tanke på att ta ut den från kylen finns ju naturligtvis inte. I kakan är det kylskåpskalla äpplen och persikor. Jättegoda när dom kommer varma från ugnen!

    Fruktkaka med äpple och persika

    3 ägg
    1 dl strösocker
    1 dl rårörsocker
    1 rågad tsk vaniljsocker
    Finrivet skal av 1 citron

    1 dl mjölk
    50 gram smör
    3,5 dl vetemjöl
    2 tsk bakpulver
    1 nypa salt

    3 äpplen av fast sort
    3 persikor
    smör till formen

    Sätt ugnen på 175 grader,
    Vispa ägg, socker, rårörsocker och vaniljsocker vitt och pösigt. Rör i citronskalet. Smält smöret och häll i mjölken. Tillsätt smör/mjölk i äggsmeten och rör försiktigt.

    Blanda försiktigt i mjöl, bakpulver och salt. Blanda inte mer än nödvändigt.
    Skala äpplen och riv dem grovt. Skala och kärna ur persikorna, skiva i 2 cm tjocka skivor.

    Vänd ner de rivna äpplena i smeten. Smöra en ugnsform och häll i smeten. Lägg persikoskivorna på toppen, tryck ner dom något. Ställ in i mitten av ugnen och grädda kakan i 50-60 minuter. Känn med sticka, den ska vara torr när den tas ut ur kakan. Finns risken att den ska brännas på slutet så lägg på folie.

    Servera med glass, vaniljsås eller lättvispad grädde.

     


  • ÄPPELPAJ NÅNTING


    Vem kan tacka nej till en äppelpaj med extra allt? Inte jag i alla fall. Jag tar allra helst två. På studs!

    Till botten använde jag den lilla delen som blev över efter mina pop tarts  och den botten blev to die for. Alldeles seg och härlig och den i kombination med de sötsyrliga äpplena och den krispiga smuldegstoppen blev något att dela med sig av till barnen som sedan kan sprida det vidare i sin tur. Sånt här får bara inte hamna i skymundan.

    Ät den med glass, grädde eller vaniljsås eller varför inte skippa allt det där lullullet och äta den som den är. Den har verkligen allt! Jag lovar.

    Idag finner man mig i bingen med dator eller en bok, om jag får någon ordning på ögonen, ynkandes och grinandes över att all (nåja) skit har drabbat mig. Meniere och tinnitus håller på att ta knäcken på mig fullständigt. Det känns som att jag nått gränsen för vad jag klarar av. Att ha kraftiga anfall är något jag avskyr nåt fruktansvärt men när det som nu bara ligger där och pyr i bakgrunden och ställer till det med balans är så ohyggligt tröttsamt. Både fysiskt och psykiskt.

    Varför får man en så jobbig lust att läsa när det inte går?!

    (mer …)


  • VATTEN. HELA RUD ÄR FYLLT AV VATTEN!

    Helt slut efter dagens stora händelse. Så slut att jag länkar till det jag skrivit om det från Facebook.

    Vi har sedan en tid tillbaka problem med ett läckande hus. Det tar in vatten i källaren och det läcker in i köket. Vi bor i ett durkslag kan man säga. Vi väntar på takläggare men man får ha bra tur om de kommer när det är sagt. Idag kunde dock ingen takläggare hjälpa mig. Ingen kunde hjälpa mig alls och ingen kunde jag skylla på heller. Otur!

    Innan hela kaoset så hann jag få ihop en äppelkaka och en butterscotchsås (kolasås fungerar också). Perfekt till mig en dag som denna. Jag har ingen ork kvar. Puh!

    Nu ska jag ta igen all förlorad energi. John Blund får ta över.

    Butterscotch fungerar inte bara till äppelkaka utan även till glass, andra typer av kakor, muffins eller bara som den är på en sked. Du väljer!

    Inlägg 8 – Blogg100

    (mer …)