HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: bakverk

  • PETIT-CHOUX NO.2

    Petit no.2

    Han som jag delar hem med har blivit en sucker för mörkerfotografi och längtar numera tills mörkret lägger sig över huset. Då kommer han gående med sin kamera, sitt stativ och belysning och frågar om jag ska vara med. Idag tvekade jag inte alls att hänga på när jag hade färdiga långa petit-choux liggande för att ha något att ställa framför kameran i morgon. Det får bli något annat till morgondagen. Alltid lär jag mig någonting nytt.

    På ”petittsjouxarna” är det bara choklad och hackade paranötter. Bit av kaka! Denna gången hoppade jag över fyllningen. Det fungerade det också!

    Goafton.

  • CHOKLADBAKELSE. ELLER NÅT.

    Rulla tummar är något som jag inte är speciellt bra på. Det är antingen av eller på och är det som idag när jag, pepparpeppar, har balansen hyfsat under kontroll så vill jag ju göra något. Jag vet sällan dock vad men baka är ju nåt som är gjort ganska kvickt och det behövs inte så många ingredienser. Bakat är dessutom ganska tacksamt att fotografera, det brukar ha färg (trots att detta är väldigt brunt) och det händer nånting i bilden med det kletiga och söta. Det är kul att fotografera bakat!

    Det här är ett chokladmuffin som jag hittat här som jag har fyllt med chokladkräm och kletat choklad på toppen. Jag har inte krånglat så med receptet utan gjort det en smula enklare för mig själv. Jag har vispat ägg och socker, smält smöret och hällt i mjölken och rört i kakao. Sen blandat ihop alltsammans.  Man ska aldrig göra det svårare än vad det egentligen är. Eller nåt sånt.

    De otroligt snygga marängerna fick vara med och posera.

  • MACARONS? DET HAR JAG ALDRIG GJORT!

    Det var vad hon sa till mig. ”Det finns ingredienser i skåpen, bara gör, men du får klara dig utan mig!” – svarade jag.

    Jag är fullständigt värdelös på det där med macarons. Jag har gjort enligt konstens alla regler. Varit supernoga med mängderna. Siktat i den tätaste silen ni kan hitta. Väntat precis så länge som det sägs att man ska göra innan man skickar in plåten i ugnen. Testat med varmluft och även utan varmluft. Alltid samma resultat. Toppiga. Gryniga. Inte macaroniga.

    Så satte hon igång. Måttade, vägde och siktade i ungefär den ordningen. Duttade i färg och hummade förnöjt av resultatet. De skulle bli babyblå (MIN färg) men landade åt något som kan liknas vid turkos. Lite grönblå sådär. Fint! Hon spritsade upp femkronorsstora, i olika storlekar och former, på bakplåtspappret. Hon klagade och fnissade åt resultatet. ”Fula!” De var långt ifrån fula. De var perfekta redan där, på en plåt helt ogräddade.

    Hon vispade smörkräm, delade upp den i tre skålar och smaksatte med mango som hon färgade lite gulorange, hallon som fick färgen rosa och sist blåbär helt utan essens och hushållsfärg, där använde hon blåbärspulver från Mill & Mortar som hon hittade i skåpet. Den sistnämnda var faktiskt den som blev godast om jag får säga vad jag tycker om det hela. Mango med sin sötsyrliga smak kom tätt därefter.

    När de där plupparna med smet hade stått till sig i sina 45 minuter ställde hon in dom i ugnen, utan varmluft, och ställde klockan på sin telefon. Satte sig i soffan och drog av en basketmatch på X-boxet medan jag satt kvar i köket och kikade in i ugnen. Det jag såg framför mig var helt otroligt. Dom, macaronerna, betedde sig precis som dom ska. De reste sig, blev platta på toppen och fick den där ljuvliga bubbliga kransen längst ner. SÅ ska macaroner se ut! Varför hade de inte blivit så när jag gjort det? Vad har jag gjort för fel?

    Hon vann matchen och kom tillbaka och tog ut läckerheterna. De är verkligen perfekta i både färg och form! Nu skulle de bara svalna så det fick bli en basketmatch till som även den blev en vinst. Tillbaka i köket. Spritsa smörkräm. Klart! BOOM! Her first macaron!

    Jag var imponerad långt innan jag provsmakade och när jag provsmakade dog jag en smula. Jag hamnade i himlen!

    Varför jag aldrig lyckas?
    ”Du är inte lika noga som mig, storasyster.” – Så enkelt är det nog. Kanske. Troligtvis hade hon bara nybörjartur, en nybörjartur som jag ska sätta på prov idag igen. Var så säkra!

    (mer …)

  • PAJ MED MARMELAD

    Häromdagen så hade jag ett gäng med äpplen som låg i fruktskålen och skramlade. Ingen verkade vilja äta upp dom så då fick de bli en marmelad istället. Tillsammans med citron och en gnutta vaniljpulver skulle det visa sig bli något väldigt gott. Något som fungerar på ostbrickan, till frukost, från burken direkt eller som här, i en marängpaj.

    Det är en bitig marmelad med mjuka bitar, mjuka men ändå med ett litet tuggmotstånd. Sötman från vaniljpulvret och syrligheten från citronen är en fullträff.

    5 äpplen, Granny Smith, skalade, urkärnade och skurna i mindre bitar
    2 citroner, finrivet skal, skalade och sedan skurna i mindre bitar
    3 dl syltsocker
    2 msk vatten
    en knivsudd vaniljpulver

    Lägg den skurna frukten i en kastrull tillsammans med vatten och låt det hela koka upp och puttra tillsammans tills äppelbitarna har börjat mjukna. Rör sedan i socker och vaniljpulver och låt det hela koka upp igen. Häll upp i rena torra burkar.

    Som sagt, använd den till precis det du själv känner för eller gör pajen som syns på bilderna. Maräng är något så vansinnigt gott och det är något som vi äter alldeles för sällan. Tur är väl det kanske, vem vet hur livet hade sett ut då?!

    Pajdeg, lånat från boken Handheld Pies

    170 gram kallt smör
    195 gram mjöl
    70 gram majsmjöl
    100 gram socker
    1 tsk salt
    2 äggulor
    2-3 matskedar iskallt vatten

    Kör alla ingredienser i en matberader precis tills degen går ihop. Låt degen vila i kylen i minst 30 minuter innan den kavlas upp, ca 3 mm tjock, och läggs i en pajform, ca 20 cm i diameter. Förvärm ugnen till 200 grader.

    Fyllning

    drygt 300 gram äpplecitronmarmelad

    Maräng

    4 äggvitor
    1 dl strösocker

    Fyll pajen med marmeladen. Vispa äggvitorna och sockret till ett hårt skum som toppar sig och strö marängen på toppen. Ställ in pajen i mitten av ugnen och grädda den i 10-15 minuter tills marängen börjar få färg, sänk värmen till 75 grader och låt pajen stå kvar i 10-15 minuter till. Låt svalna!

  • PAJEN. DAGEN. JAGEN.

    Här är den. Pajen som jag malt på om i dagarna två, kanske tre. Det blev en smak till utöver blåbär och fikon. Citron fick flytta med och som bekant så är blåbär och citron en match made in heaven och då kunde det alltså inte alls bli fel. Pajen gjordes, eller bakverket alt. bakelsen kanske är mer rätt eftersom jag egentligen inte tycker att det kan kallas paj om inte fyllningen är gräddad men det är jag det, vad ni väljer att kalla det är helt och hållet upp till er. Det primära är att det var gott. Redigt gott. Syrligt, lite sådär att det drar i munnen och sött på ett sätt som får smaklökarna att dansa svansjön.

    Igår var vi på bio och jag lyckades inte se färdigt filmen vilket inte är något nytt under solen alls. Jag tror inte det finns någonstans i hela världen som jag somnar så skönt som i en biosalong. Tintin var ohyggligt sövande men jag lyckades hålla mig vaken åtminstone första timmen, och det ska jag ha stor credit för, sen knackade John Blund på min axel och jag vaknade senare av en make som tyckte det var väldigt humoristiskt att joxa med mina 3D-brillor som naturligtvis hade hamnat på sniskan. Så har vi det. Eller jag det!  3D är förövrigt äckligt överskattat. Jag fixar det inte alls. Mina ögon kan aldrig fokusera och släpper jag blicken från filmen, bara för någon sekund, är jag kokt och ögonen far runt som om dom aldrig har gjort något annat. Nä, film ska ses i 2D. Punkt.

    Jag tänkte börjat dagen med att vara ambitiös och putsa fönster men valde att tömma diskmaskinen istället och vips så var det ambitiösa borta och jag placerade rumpan på stolen vid datorn och här är jag nu och kommer troligtvis att vara här hela dagen. Det blir ju ändå snart mörkt och då blir alla fönster rena igen. Även golven blir rena vid mörker. Det är perfekt, vid mörker är vårt hem kliniskt rent. Jag vill ha mörkt jämt.

    (mer …)

  • EN LEK MED SVARTVITT

    EN LEK MED SVARTVITT

     

    Körsbär. En körsbärskaka.