HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: boråshallen

  • VINNARE AV FRIBILJETTER

    Grattis Henrik Andersson! Ta med dig själv och en vän och bege dig till Boråshallen i morgon!
    Jag kontaktar dig via mail och berättar hur du får dina biljetter.

    Tack alla för att ni var med!

  • VINN BILJETTER TILL FÖRSTA KVARTSFINALEN

    Nu mina vänner går vi en bit ifrån mat och fotografering och lägger istället fokus på min tredje passion här i livet, nämligen basket! Denna ljuvliga sport med gnisslande skor!

    Slutspelet står för dörren och första kvartsfinalen för Borås basket går av stapeln nästa torsdag, 22 mars, och motståndarna är Uppsala basket. Det kan bli några tuffa matcher och naturligtvis måste vi stötta Borås basket genom att ta plats på läktaren och heja oss fördärvade.

    Jag har fått äran att lotta ut två biljetter till en vinnare som får ta med sig en vän och bege sig till Boråshallen för att se på när vårt otroligt härliga Borås basket ska ta sig an Uppsala.

    Oavsett om du är en tok som oss och åker 90 mil tur och retur för att se en match eller om du bor i närheten så tycker jag absolut att du ska ta chansen och vara med i utlottningen. Borås spelar så otroligt snygg basket att alla människor förtjänar att se dom spela!
    Det enda du behöver göra för att vara med i utlottningen är att lämna en kommentar ”Get ready to bounce”  här från giltig e-postadress och på onsdag, 21 mars runt lunchtid, så dras det en lycklig vinnare som får vara med alla andra på läktaren.

    Hjälp gärna till att sprida utlottningen på Facebook. Ju fler som är med desto roligare! Klicka bara på facebook-ikonen här under och utlottningen sprids för vinden och fler får chansen. Att dela med sig är kul!

    Lycka till!

  • REN OCH SKÄR LYCKA

    Jag kunde aldrig i mitt liv tro att jag vid trettiofyraårs ålder skulle få  upp intresset igen för det där som jag en gång i tiden brann för. Ni som hängt med ett tag vet att det är basket jag jiddrar om. Denna ljuvliga sport med gnisslande skor, stora händer och dunsande bollar. Att intresset dessutom skulle bli starkare trodde jag inte ens var lite möjligt.  Jag har dessutom nöjet att få dela hela det intresset med mannen i mitt liv. Han har insett vad hela grejen är med basket. Det händer någonting hela tiden! Det är gruffigt, ruffigt och vackert på precis samma gång. Har man turen får man ibland se passningar, finter och dunkar som gör att nackhåren reser sig för att sedan aldrig vilja lägga sig.

    Igår fick vi se årets match. Jag är fortfarande lite skakig. På riktigt! En makalös uppvisning av Borås basket. Vilket lag dom kan vara och vilken fart dom kan få under sulorna. Det var ett så vackert spel att jag skulle kunna dö idag och vara nöjd. Nöjd över att jag fick möjligheten att se hela uppvisningen. Så som dom spelade igår – det är så det ska spelas!

    När jag i höstas var och kikade på min ”första” match var det en spelare som fick mig att vilja se mer, och det var för det som jag gick tillbaka. Omar Krayem. Han hade precis allt på plan. En underhållare. En fantastisk spelfördelare om än lite för het på gröten ibland. Trots sina mindre centimeter än dom andra är han en otroligt stor spelare. Att han igår, efter ha varit lite svajig några matcher, fick visa upp sig och bevisa att han är en trollkarl av stora mått mätt gör mig glad ända in i benmärgen. Helt fantastisk att se på!

    Bilden är tagen av Christian Johansson aka papac – Kanonbilder! Klicka på namnet för för att se mer.

    Det finns många, riktigt bra spelare i Borås basket men några få utmärker sig lite extra och Expressen har fattat det precis. ” När Krayem, Ryan Zamroz och Jason Thomas samtidigt är på humör kan de blåsa vilket lag som helst av banan” Jag skulle vilja lägga till Mike Palm och Chris McKnight. Den startfemman är inte att leka med!

    Igår fick vi se ett enat Borås basket. Ett lag! En vilja som jag så gärna vill fortsätta att se på. Dom gjorde precis allting rätt och för det fick dom utdelning. Hela Boråshallen var som ett enda stort kärleksnäste!  Med ett helt lag som skiner som solar hela bunten och med coacher som ler ännu bredare DÅ är det så innibänken fantastiskt att få vara med och dela vinsten. Vi ses på plats 21 och 22 även nästa gång. Vi är först där och sist därifrån. As usual!

    THANK YOU!
    In english – google translate. I´m sorry for that! Please excuse Google for the poor translation.

  • NÄR LIVET ÄR MITT

    Jag är sjuk fortfarande. Febern kommer och går. Jag har dumma, täta och jobbiga anfall. Hörseln sinar mer och mer men vet ni vad? Mitt liv är superkul ändå. Dom små glädjeämnena betyder så fantastiskt mycket för att orka med dagarna. Anfallen avlöser tyvärr varandra men ändå känner jag mig glad. Jag har funderat och funderat på hur det ens är möjligt och jag tror att jag kommit på det, förutom att jag tappat mycket i vikt så beror det dels även på alla fina vänner, nya och gamla, ni är sanslösa allihop men mest är det basket. Borås Basket. Ni förtjänar så många kramar, ni anar inte. Ni har gjort mitt liv till något helt fantastiskt. Det kan kanske låta barnsligt, fånigt, löjligt men då får det göra det, jag bjuder på det! Det spritter i benen på mig, jag vill spela, jag vill vara med! Tyvärr, i detta fallet, så har jag en självinsikt och inser naturligtvis att tillräckligt många år  från träning och matcher inte  gör några underverk för varken trepoängsskytte (vilket i och för sig aldrig var min grej) eller returtagningar men jag vill ändå! Varför måste man vara rationell hela tiden? Jag är dessutom kvinna men vaffan, på torsdag?

    Jag lever för tisdagarna, torsdagar som det blir nu, då jag placerar min rumpa på läktaren i Boråshallen. Naturligtvis minst 1,5 timma innan matchstart för att jag ska få ut så mycket som möjligt av det. Att jag har ont i ryggen, pga dom icke ergonomiska bänkarna på läktaren,  till måndagen veckan efter är inget att hänga upp sig på. Jag är så uppe i varv att jag väldigt ofta får ta ett straff i bilen hem efter match – anfall. Det är på något sätt värt det, det ger mer än vad det tar. Det ger mig ork att orka några timmar till. Helt fantastiskt vad basket kan göra mycket! För mig gör det just nu allt!

    Hörrni, Borås Basket – TACK! Eftersom detta är en fotoblogg/matblogg så får ni här största hjärtat i form av en rödbeta. Det är så vackert att en tår inte alls är konstigt.



    Det är med allra största sannolikhet inte sista gången jag glädjeskuttar här.

  • FÖRÄNDRINGAR

    Detta är en matblogg med allt vad det innebär men bara för den sakens skull så behöver det inte alltid handla om det även om viktnedgång i mångt och mycket faktiskt handlar om mat. Nu följer jag ju ingen diet som bekant, jag har turen att gå ner i vikt ändå tack vare det där ”lilla” ingreppet för några månader sedan, snart fyra stycken. Jösses, tiden bara rusar iväg.

    Ibland tycker jag att jag går ner alldeles för lite och för långsamt men det är oftast på dåliga dagar då det mesta är jobbigt. Då är jag inte alls stolt för varje minushekto utan tycker att det borde vara 2-3 kg varje vecka. Jag verkar ha ställt in mig på 500-600 gram minus i veckan. En skön takt faktiskt även om jag som sagt kan tycka att det går lite för långsamt ibland. Jag vill bli av med mitt boll-face snabbare men det fungerar ju inte riktigt så. Tyvärr. De flesta dagarna är jag jättestolt över mig själv och tycker att livet är precis så toppen som jag vill att det ska vara. Idag är en sådan dag. Idag ser jag på mig själv med helt andra ögon även om jag fortfarande ser boll-face så ser jag mer. Jag finns ju där nånstans. Tänka sig!

    Det är ingen helkroppsbild men ändå så är det faktiskt idag som jag för första gången ser förändringen. Det är inte de dryga 30 kg som är borta som jag ser mest utan jag ser att jag är genuint glad. Jag känner mig genuint glad och det är ju helt fantastiskt att det också syns. Viktnedgången har gjort så otroligt mycket mer än mindre siffror på vågen, det har ju för tusan ändrat hela mig. Jag tvivlar inte längre på mig själv i samma utsträckning som förr. Det är en brutal skillnad. Jag ser inte längre ner på mig själv och jag gör inte heller narr av mig själv genom att försöka skoja bort allt jobbigt genom skämta om min vikt. Det skulle aldrig falla mig in!

    minus 10 kg till, sen kommer helkroppsbilden!

    Nu. Pigg. Glad. Ny. Frisk. Fräsch. 122 kg. Snudd på fjäderlätt.

    Då. Trött. Deppad. Tung. Mindre glad. Sjuk. Svullen. 152,6 kg vs. 139 kg. Svea håller samma vikt. 36 kg.

    Ikväll har vi varit på basket. Veckans höjdpunkt. Jag lever för den där basketen igen. Jättekonstigt! Återigen är jag inne i det med hull och hår, jag ser fram emot tisdagarna varje vecka (nästa vecka ändras det dock och jag får andra dagar att se fram emot). Då vet jag att jag sitter där i Boråhallen och lyssnar på skognissel och ser bollarna åka ”pôse i”. Idag fick vi, jag och min man,  VIP-platser och jag fick möjligheten att njuta en liten extra smula. Det är väldigt fina spelare att vila ögonen på. Star strucked? Jag?! Fnissa trodde jag inte ens att jag kunde men det var det inga bekymmer med. Stundtals var jag tillbaka till 15 år.  Så nära! Basket är en underbar sport på precis alla sätt!

    I morgon blir det julgodis.

  • ATT TA TILLBAKA SITT LIV

    Jag vill skriva mycket om just glädjen att få tillbaka livet, så idag blir det inte mycket matprat. Gastric bypass-operationen är det bästa jag någonsin har gjort i mitt liv! Jag kan inte säga det nog många gånger.

    Att jag mått dåligt över min vikt är inget som jag någon gång känt att jag har gjort men nu inser jag. Just nu mår jag så fantastiskt bra. Allt börjar bli roligt. Jag vågar, jag kan och nu till det absolut bästa – JAG VILL! Jag har aldrig haft en sådan vilja som jag har nu. Livet börjar bli spännande igen!

    Jag undrar vart det ska sluta. Jag har ”bara” tappat dryga 25 kg men redan nu har jag förändrats, hur kommer det då bli om 50 kg?!  Jag kommer få det bästa livet. Tveklöst!

    Förr, när jag gick utanför dörren, så tog jag automatiskt på mig min mask. Glada Helena! Att ha en mask är bra, man slipper visa sitt rätta jag. Jag var alltid ”glad”. Att inta en försvarsställning är viktigt om man i grund och botten är osäker. Jag kände att alla tittade på mig. Jag sa alltid ”Jag bryr mig inte om vad andra tycker och tänker” men vad jag egentligen gjorde var att jag läste in allt negativt. Jag var fetast, fulast och alla pratade illa.

    NU, oavsett vart jag är, så är min mask undangömd. Jag är idag glad på riktigt. På riktigt! Jag tänker inte längre på något försvar. När jag är ute är jag så stolt och naturligtvis ser alla människor det så idag är det inte några negativa blickar jag läser in. Allt är positivt. Även om jag inte vet, tyvärr, vad andra tänker så ser jag bara att dom är imponerade av att jag har lyckats med det jag har gjort. Det är skithäftigt för att tala klarspråk.

    Igår tog jag tillbaka en stor del av mitt liv. Basket! Det har en gång i tiden, under väldigt många år, varit mitt liv. Men i takt med att vikten har ökat så har jag dragit mig längre och längre ifrån. Tills i går.

    När jag satt där på läktaren i Boråshallen och hörde gnisslet av skorna på planen så kom tårarna. Vilken känsla! Som jag har saknat det. Förr har jag inte orkat gå och titta och ha masken på mig men nu skiter jag i den. Det pirret jag kände då, när jag satt där och tittade på taggade basketspelare som gör det som dom är absolut bäst på och gnisslar med sina skor för min skull, är så mycket bättre än en fakemask. Det kan låta överdrivet men igår levde jag. Jag tog tillbaka livet. Jag gjorde det jag är bäst på – Jag var mig själv!

    Jag är fortfarande helt lyrisk. Tänk att något så lite som att se en basketmatch kan göra så mycket. För mig är det idag allt.

    Jag kommer att sopa mattan med livet!