Jag är inte på något sätt perfekt men marängerna här är. PERFEKTION! Inte sant? Erkänn att du vill veta hemligheten bakom.
Att få till det så här kräver sina skills, helt klart. Det är inte bara att göra. Eller, jo! Sopa rent hela huvudet, kleta ner dig själv och en spritspåse, hiva på ett bakplåtspapper på en plåt och sätt igång. Som sagt, sopa rent hela huvudet!
Ironi klarar jag av och jag har även en liten gnutta självinsikt. Det här är inte perfekt i alla ögon men i mina är det perfekt operfekt och det är lite det jag strävar efter här i livet, alltså inte bara när jag gör maränger. Det gäller även mina bilder, mitt hem och allt som finns runt det. Här har vi skavda fönsterkarmar, saknade lister, tapeter som bubblat sig och slitna och smutsiga golv etc etc men på nåt sätt är det operfekta helt perfekt för mig. Kalasbra! Vi har alla våra sätt att acceptera/blunda/glömma. I värsta fall finns ju alltid photoshop till hands om jag vill visa upp en finare fasad på bild. Brabra.
Åter till marängerna, jag har en liten fråga. Hur fasen ska man göra för att marängerna ska bli vita? Nu har jag provat med vanligt socker, florsocker,varmluftsugn och vanlig ugn. Ingenting fungerar. Det ser lovande ut i början men efter ett tag så börjar de gulna och bli typ kolafärgade. Så vill jag inte ha det, jag vill ha dom kritvita ju. Hur ska jag bära mig åt?
Ahlgrens bilar goes maräng.