Etikett: hemmagjort godis


  • PEPPARKAKSTÅRTA

    pepparkakstårta

    Jag fortsätter med lite jul trots att jag egentligen inte alls är speciellt julig av mig. Tycker mest att det är jobbigt och jag får ångest pga kan inte vara överallt. Jag vill vara tillsammans med alla men eftersom alla är utspridda lite här och var så blir det aldrig något och då vill jag allt som oftast dra något gammalt över mig och vakna upp efter nyår.  Jag känner alltid en sorg varje jul. Om det blir samma sak i år återstår att se.

    Här är i alla fall en peppartakstårta. Ett försök för att få något att fotografera. Med facit i hand, eller med skeden i munnen i detta fallet, så var det ett bra försök för det blev sött, slibbigt och juligt i samma tugga. Sådär som bakverk ska smaka. Det är bara tårtbotten med pepparkakssmak som är täckt med marängsmörkräm. Just den där smörkrämen bör man se till att samla på sig tid för att göra. Det är ett fasligt vispande! Tårtbotten är gjord på samma sätt som Icas – klicka här eller här – men med ett litet tillägg – 1 msk pepparkakskrydda. I vanlig ordning är det operfekta perfekt!

    På toppen är det krossade kolakarameller, mina egna caramints, och hyvlad vit choklad.


  • POPCORN 2.O

    Alltså, jag är (läs: var) inte alls mycket för popcorn. Tycker (läs: tyckte) inte det smakar (läs: smakade) speciellt mycket och det fastnar ju mellan/i/på/under varenda gadd i truten. Det är ett helt företag att äta. Ibland kan jag tänka mig att ta några om vi typ är på bio men då tuggar jag så långsamt att filmen hinner ta slut innan jag fått i mig tre. Livrädd för att det ska köra fast. Det är inte värt det, eller har inte varit värt det. Tills idag.

    Har ni provat karamelliserade popcorn någon gång? Om inte – GÖR DET BUMS! Herreminje! Alldeles sött och salt. Fett, sockrigt och så långt från nyttigt man kan komma men alltså, en 5-6 dagar i veckan tycker jag absolut att man kan unna sig det. Minst!

    Det här med att tugga långsamt och noga är ett minne blott. Det skulle ta ett popcorn att råda bot på det tramsiga. Pjåsk!

    Jag har sett det tidigare men mest fnys åt enbart tanken, tandvärk, men idag när jag låg där i bingen inför min dagliga tupplur så såg jag ett recept i en tidning. Jag minns inte vilken det var och jag orkar i nuläget inte resa mig upp och gå och kika men jag gissar att det var Elle mat & vin. I den står det att det ska vara 50 gram popcorn som poppas i majsolja. 140 gram smör och 140 gram ljust muscovadosocker. I mitt recept stämmer inte det pga fubbick men det gör absolut ingenting. De som tillverkades här var så långt från äckliga som det ens är möjligt!

    Mina popcorn är gjorda i micron. En påse med saltade popcorn. 130 gram smält smör pga fanns inte mer och drygt (kanske. på en höft. ungefär) 170 gram ljust muscovadosocker pga fummel med påsen som gick sönder. Allt socker hamnade i kastrullen eller ja, nästan allt. Jag kan låta meddela att vi numera har en sockerspeedad rottweiler i hushållet. Det är en upplevelse det också. Man ska ta vara på allt.

    Nästa gång är det jag som tar med mig det här till bion och jag tänker inte bjuda med mig. Inte ens av tre.

    Så mycket roligt vi ska ha. Jag och Popcorn 2.0.


  • BOKTIPS OCH SUPERNYTTIGT GODIS FÖR SJÄLEN

    Dan efter dan efter dopparedan. Där är vi idag och idag tog julen slut. Granen slängdes ut, skinkan tog slut och därmed är vi nöjda med allt vad jul heter. Nu räcker det. Höjdpunkten är annandagsmiddagen då det sista rimmade köttet serveras till potatis och vitsås gjord på doppespadet. En vitsås som går att (läs: ska) ätas med sked. Den slår hela julbordet med hästlängder. Så makalöst gott! Julen smakade lika gott som alltid men ändå så är vi lika glada varje år då det  hela är över. Nu är siktet inställt på våren. Nyårsafton hoppar vi över och antifirar i vanlig ordning.

    Till filmen ikväll serverar vi hemmagjort godis i form av krispiga bars med marshmallows, choklad och blåbär. Är filmen kass så får barsen hela min uppmärksamhet. Det är lika säkert som amen i kyrkan. Barsen går att variera i det oändliga. Ös på bara!

    Fredrik Lindström, en stor favorit hos både mig och Mats,  har kommit ut med en ny bok. En alldeles ljuvlig liten pjäs. Ha den. Få den. Köp den. Läs den!

    (mer …)