Etikett: jordärtskocka


  • APELSINDOFTANDE JORDÄRTSKOCKSSOPPA

    Det har börjat bli dags för en rejäl kylskåpsrensning igen. Här fyller vi (läs: jag) på i en takt som vi inte riktigt hinner med. Det brukar resultera i ett kyl från helvetet. Ingen ordning på nånting. Skärpning!

    Om man vill rensa sin kyl utan att behöva slänga nånting så är soppor av alla dess slag perfekta. Det går att göra soppa på i princip allting och allt som oftast blir dom även väldigt smakrika och otroligt goda.

    Dagens soppa från Rud är gjord på jordärtskocka, morot och potatis. En matig soppa som mättar alldeles lagom. Busenkelt! Krutongerna är gjorda på samma äppelbröd som jag använde mig av i förra inlägget.

    300 gram jordärtskocka
    2-3 morötter
    2 potatisar
    1 gul lök
    2 vitlöksklyftor
    Rivet skal från en apelsin
    1 buljongtärning, grönsak
    1 liter vatten
    1 dl grädde

    Skala och skär rotfrukter och lök i mindre bitar. Fräs i lite olja.
    Tillsätt buljongtärning, rivet apelsinskal och vatten. Låt det koka tillsammans i 10-15 minuter, tills grönsakerna har mjuknat.
    Mixa soppan slät med en stavmixer eller i en matberedare. Häll tillbaka i kastrull och tillsätt grädden. Låt soppan koka upp. Smaka av med salt och peppar.

    Servera med krutonger och hackad pladpersilja.


  • KRONÄRTSKOCKA

    Kronärtskocka. Jag har aldrig någonsin ätit det, förutom sådana där inlagda, konserverade historier. Jag har aldrig ätit det på riktigt kan man säga och därför har jag heller aldrig tillagat det. Så, nu behöver jag lite hjälp. Hur ska jag göra? Kan man göra det på något annat sätt än att koka dom i vatten och äta med smält smör?

    Jag har hört av så många att det ska vara så fantastiskt gott så nu tycker jag att det är dags för mig att ge mig på det. Det känns som en sak man måste ha smakat på i sitt liv och det känns som att man någon gång måste ha tillagat det. Det känns dock lite mysko att bara äta blad men det kanske är mer än så? Jag är verkligen helt nollad när det kommer till kronärtskockor. Jordärtskockan, som jag antar är en del av kronärtan, har jag ju provat och blev inte riktigt frälst av smaken då jag inte tyckte att den smakade någonting alls. Jag kan ha gjort fel eller så är det bara så att jag inte är ett fan av jordärtskocka och kommer så aldrig att vara. En chans till ska den få innan jag ger upp. Frågorna är när var och hur men det ska nog ge sig när det väl är dags.

    Åter till kronärtan – Hur ska jag göra tycker ni? Vad är bäst för att få ut så mycket som möjligt av den? Jag vill verkligen tycka om sånt här, det känns som toppengrejer för en gastric-bypass-opererad. Lagom mycket mat som ser mer ut än vad det är. Typ.

    Håll alla tummar för min överlevnad. Nu ska jag ut i den ryska kylan. Den är inte nådig mot mig.


  • DU ÄR VAD DU ÄR NÄR DU INTE BLEV SOM DU SKULLE.

    Jordärtskocksgratäng eller en potatisgratäng med jordärtskocka i – du väljer! Jag tror inte att jag har ätit jordärtskocka någon gång. I alla fall har jag inte varit medveten om det.  Idag var jag medveten.
    Jagskalade några rötter som jag skivade och slängde med ner i potatisgratängen. Hur mycket det smakade det vågar jag inte riktigt svara på för jag tyckte mest att det smakade som en helt vanlig, hederlig potatisgratäng dvs gott! Krämigt och salt.  Till det så råkade jag ha en rökt fårfiol liggandes i kylen. Det är inte varje dag jag har det faktiskt, typ för första gången i mitt liv.

    Jag vågar inte svära på att jag kommer att ha det igen, inte för att det var äckligt för det var det verkligen inte det var supergott, utan för att jag börjat bli lite överkänslig mot kött. Jag vill egentligen inte äta kött, jag tycker det är äckligt att vet att det en gång varit en levande varelse. Det är inte helt lätt att hålla sig undan från kött är så fruktansvärt gott – i munnen! I tanken är det en helt annan sak. Då mår jag illa!

    Något annat som inte får mig att må illa är tomatsalsa. En med sweet chili. Efter en snabb flukt i kylen så hittade jag ett gäng tomater, en bit paprika och lök samt sweet chili. Om den blev god? Onödig fråga!

    Jag fortsätter att vara väck i huvudet. Det snurrar i tid och otid. Jag får sparka mig trött många gånger för att slippa det värsta av anfallen. Jag kan inte för mitt liv begripa varför det bara blir värre och värre på mig. Det ska ju klinga av efter ett visst antal år men på mig är det precis tvärtom. Efter snart 13 år som sjuk är jag nu sjukare än någonsin, visst jag vet mer hur jag ska hantera anfallen och jag får inte riktigt lika svår ångest men det är ändå vedervärdigt. Jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna detta. Jag vill ha tillbaka kontrollen över mitt liv!

    Inlägg 6 av 100.  #100blogg

    (mer …)