Vilken fantastisk dag. Fönstren är smutsiga. Golven dammiga. Solen skiner. Fåglarna kvittrar. Precis som det ska vara en helt vanlig vårdag. Med risk för att vara en gnällspik så är jag inte riktigt nöjd. När jag försöker se ut genom fönstren så ser det så skönt ut men när jag kör ut näsan är det precis tvärtom. Det blåser snorkallt och ingen jacka i hela världen lyckas hålla vinden borta. Jag har gått ut väldigt korta stunder idag och då har jag placerat min kropp på baksidan av huset, i lä! O’boy! Då är det skönt! Tyvärr lyckas vinden hitta mig även där så då är det bara att buttert pallra sig in i igen, in till värmen. Ni vet väl att vi har Gällstads varmaste hus, speciellt när det blåser ute? Joråsåatt, vi har det riktigt varmt och skönt inne vid sådana tillfällen. Eller INTE!
Det är så långt ifrån varmt det går att komma eftersom vi för några år sedan kom på den briljanta idén att riva ner innertaket på övervåningen, eller ja inte hela taket men sådana där typ gipsskivor. Vi tyckte inte det passade in i vårt gamla hus utan ville hellre ha det gamla fina trätaket som fanns under. Vad vi inte fattade då var att gliporna som är mellan varje bräda är inte direkt täta utan det enda som ligger på är lite sågspån. Så när det blåser ute så är det inte bara vidrigt kallt, vi har även sågspån lite här och var på övervåningen. Det är briljant, inte sant?
I år ska vi äntligen, tror jag, får tummen ur och sätta upp ett nytt innertak. Ett tak som ska passa vårt gamla hus och som ska hålla vind och sågspån där det hör hemma. Jag vägrar att frysa en vinter till! Sådeså!
Tvära kast nu.
Att göra sin egen müsli är något som jag tycker fler borde prova på för det är riktig enkelt, förutom att jag brände halva min laddning, och allt utom det brända blir gott. Personligen så gillar jag söt müsli så den jag gjorde idag passade mig precis. Den var söt utan att bli hejsanhoppsan-söt och kanske gjorde det söta att det kompenserade med den lite fräna, brända smaken av de svarta grynen. Så är det naturligtvis!
Det går att blanda i precis det du känner för. Som vanligt anser jag att ”det som låter gott i tanken” råder. Tveklöst. Jag tar dock inget som helst ansvar för vad som låter gott i ert huvud, det får ni stå för helt själva.
Nu ska jag ut och andas i några minuter igen. Baksidan ser inbjudande ut och det är garanterat varmare där än här på kontoret.
