”I tvättstugan låg det en påse vid bänken. En påse som jag inte haft en tanke på. När jag öppnade och kikade så var den där, doften som får mig att må så bra. Lavendel. Det doftar rent, fräscht och det doftar sommar. Det finns inga blommor kvar på dom snustorra stjälkarna men doften finns kvar.
Jag kan inte minnas när jag fått påsen alls men jag misstänker att det var i somras av min pappa. Han har extremt mycket lavendel, lyckliga han, på sin lilla uteplats och om jag känner mig själv rätt så har jag nog bett om lite för att göra nånting med det. Jag har nåt vagt minne, långt bak i huvudet, av att jag i somras ville testa att göra lavendelhonung. Nu blev det bevisligen inte så. Hur jag kunnat glömma av påsen kan jag dock inte begripa men man kan ju inte veta allt här i världen.”
