HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: leila lindholm

  • MJUK KAKA MED JULTOUCH

    kaka med saffran

    Ännu mer saffran. Ytterligare en kaka. Alltid tacksamt!

    Som så många gånger förr när jag ger mig på Leilas recept så skiter det sig. Jag vet seriöst inte alls vad jag gör för fel, för troligtvis är det jag som är boven i dramat. Jag hör liksom aldrig någon misslyckas med hennes recept.

    Jag vill alltid ha någon att skylla på och idag lägger jag skulden på ugnen. Den har fått spatt. Efter att kakan stått i ugnen på rätt temp i endast 5 minuter hade den hunnit få en svart och bränd yta och det osade något förfärligt men trots detta så lät jag den stå kvar, dock sänkte jag till 140-150 grader och lät den stå där tills jag tyckte att stickan var torr. Som tur var så var det bara själva ytan som svartnat medan kakan i sig hade en fin färg. Jag drog ihop en frosting, plockade fram lingon och vips så var kakan där och den smakade faktiskt helt okej OM man hoppar över bottenpartiet.

    Vi väntar besök från svärmor och svärfar, jag hade tänkt bjuda på paj till lunch men eftersom ugnen inte vill vara med så vågar jag inte men det reder sig. Fyllningen fungerar nämligen strålande till pasta. Tipptopp.

    Om jag bjuder på saffranskakan? Det återstår att se.

  • LINGONCHEESECAKE

    Jag har en stor passion till frusna cheesecakes och brukar inte alls vara så speciellt förtjust i de bakade varianterna men just denna tycker jag är alldeles sagolik. Den är gjord efter Leila Lindholms New York cheesecake med blåbär fast jag har istället använt mig av lingon samt att jag har kryddat botten med kanel. Alldeles fantastiskt gott!

    Har ni inte provat hennes cheesecake (new york) så är mitt tips att göra det. En godare kaka är svårt att finna och snäppet efter den kommer lingonvarianten.

    (mer …)

  • MEDICIN TILL MAKE


    Bor man som vi gör så är det bara 30 meter till medicin dvs skogen med sin friska luft, något som min man var i ett väldigt stort behov av. Han har hostat och snörvlat i några dagar nu och idag kände jag att nånting behövdes så jag hystade i nygräddade baguetter (jag använder mig alltid av Leila Lindholms recept), marmelad och en termos med kaffe i svampkorgen och tog med honom ut. Inte dåligt alls! En synnerligen trevlig lunch måste jag säga. Även om vi inte var ute mer än en halvtimme så tror jag att solen, som strålade alldeles perfekt ner genom trädkronorna, gjorde susen för välbefinnandet.

    Det känns bra att få ge tillbaka lite av allt jag får av Mats när jag är sjuk, vilket tyvärr händer betydligt oftare, då han tar mig med på turer mellan anfallen och ser till att jag ska få nånting roligt att minnas mitt i det jobbiga.

  • GOODIE GODDIE


    Det finns en färdig körsbärssirap att köpa. KÖP INTE! Gör egen! Tveklöst godare och som bonus får du möjligheten att göra körsbärsvåfflor av dom sönderkokta, söta bären. Har man ingen urkärnare blir det lite kladdigt och söligt men ingenting är omöjligt sägs det. Vill man inte söla så kostar inte en urkärnare många kronor. Det är helt klart värt pengarna att kunna kärna ur både körsbär och oliver i ett nafs men man får dock vara beredd på att kärnorna kan flyga iväg lite här och var men har man en hund som är tokig i dom är även det problemet löst.

    Om jag får välja så väljer jag belgiska våfflor. Alldeles tjocka, härliga och makalöst goda. Denna gången använde jag mig av Leila Lindholms recept med undantag att jag blandade i de sönderkokta körsbären och en skvätt körsbärssirap på slutet. Jag behöver väl inte skriva att dom blev ljuvliga? Servera dom med en kula vaniljglass och ringla sirapen över hela härligheten. Släng på ett (eller två, tre…) körsbär på toppen!
    Vill man inte ha det i våffelsmet fungerar det precis lika bra i en glassmet. Just sayin’!

    Ett helt kilo körsbär finns kvar samt ett fullproppat ”fläderträd”. Det får bli dagens uppdrag.

    (mer …)

  • BAKA BRÖD. SKONSAMT FÖR KNÄNA.

    Vörtbröd nu tänker du? Julen är ju över. Det må se ut och dofta som vörtbröd men det är egentligen två baseball-trän, en början på ny husgrund alt. två nya knäskydd till makens arbetarbyxor. Andra användningsområden är inte helt omöjligt men jag nöjer mig så.  Jag har haft bättre skydd mot ovälkomna gäster nu i jul än vad jag någonsin haft. Seriöst, vi snackar kompakta bröd här!  Det är så att man får andnöd bara av att titta på dom. Luftiga bröd?! Vill du ha ett luftigt bröd ska du inte göra det här, jag följde receptet (Leila Lindholms) till punkt och pricka men ändå fick jag ta ut två tegelstenar ur ugnen.

    Jag hoppas att jag inte hade ihjäl någon när jag idag dängde ut limporna i skogen.

    I Rud på södra Säm har det hänt något stort. Vi har, efter drygt 2 år, skaffat tv med tillhörande kanaler i alla dess färger och former igen. Helt otroligt, jag trodde faktiskt inte att vi skulle falla för den frestelsen igen men det gjorde vi fast känner jag oss rätt så är jag helt övertygad om att det kommer ta ca ett halvår tills vi är där igen – ”Vad ska vi med sånt här till?!” och med det sagt kommer vi bara vänta på att få möjligheten att säga upp det på nytt. Om jag har rätt eller fel lär vi märka till sommaren.

     

     

  • BAKA BAKA BORT DIN SURA MIN

    Ingenting har fått mitt humör att vända idag. En riktigt jobbig dag med allt vad det innebär. Det går upp och det går ner för alla och för mig har det gjort en djupdykning modell brutal. Jag kan inte för mitt liv förstå vad det beror på. Ångest, oro och ilska blandas om vartannat. Det är en sanslös röra! Jag har försökt sova bort det, prata bort det, äta bort det men inget vill. Det gör ont. Sova går inte för det bara maler, prata går men hundarna undrar vem jag pratar med och blir helstressade därför bör jag hålla tyst, äta går ju som bekant inte heller eftersom det tar tvärstopp. Ibland är det svårt att vara jag.

    Strax efter lunch tröttnade jag rejält och bad min älskade Mats att försöka komma hem tidigare eftersom jag, vid det laget, mer eller mindre tuggade på knäskålarna. Han är det enda som kan hjälpa. Rar som han är så kom han naturligtvis hem så fort han bara kunde. Den tryggheten önskar jag att alla hade. Det är det som gör att jag älskar varje sekund med honom. Underbara människa. När jag väl visste att han var på väg hem så lyckades jag på något sätt placera tankar, ångest och oro lite åt sidan och ägnade mig istället åt att baka bröd.

    Jag la ner all ångest, ilska och oro tillsammans med frön, nötter och frukt. En makalös blandning. Det behövde inte jäsa, bara att klabba ihop, dänga ner i en form och skicka in i ugnen. Sula in det bara! Så, här är mitt ångestbröd. På med rejält med smör och sätt igång att tugga.

    En sak till. Fikon kan vara det absolut godaste som finns.

    (mer …)

  • PLOMMONCLAFOUTI I FYRA NYANSER AV GRÅTT

    Vill du trassla in tungan och vara lite märkvärdig så ska du använda ordet Plommonclafouti om du vill undvika det så är mitt tips att istället säga plommonomelett med mandel för det är vad det är eller en ostkaka utan ost. Det är slående likt. Äggkaka fungerar också. Jag har aldrig förr hört talas om clafouti men nån gång ska ju vara den första. Jag tänker aldrig ge mig på att försöka uttala det, inte där det finns hörande i alla fall. Receptet är från Leila Lindholms A piece of cake.

    Syrliga plommon möter sött. Serverat med vaniljsås så blev det faktiskt en bra lördagsfika. Väldigt enkelt var det att göra också, så skulle du få spontanbesök och står utan något att bjuda på är detta perfekt. Förutsatt att du har alla ingredienserna hemma men det kniper jag tyst om för då är det inte längre lika enkelt och fiffigt.

    Lördag är det, hela dagen. Det är lite småkyligt och jag har traskat med raggsockarna på hela dagen. Nu när även mörkret börjar komma så har vi tänt upp ljusen, fönsterlamporna och kaminen. Jag kan helt klart må sämre.  En dag som snart avslutas i soffan, framför projektorn som kommer att visa vampyrerna i Bon Temps. En kväll helt i min smak.

    (mer …)