Jag har länge sparat på det överblivna efter jag har gjort macaroner. Det där lite grövre i mandelmjölet som har silats bort. Nu kom det till användning. En mjuk mandelkaka fick det bli och eftersom jag har mer citroner hemma än vad som finns i affären så gick det med en hel del zest i smeten. Återigen kombinationen sött och syrligt men den kan man aldrig få för mycket av.
Italiensk maräng på toppen gör det hela till en fullträff!
Kakan är något i det maffigaste laget och jag trodde att jag gjorde helt rätt när jag gjorde den i mindre formar men insåg ganska fort att det hade fungerat bättre med än ännu mindre form så tänk på det, gör dom inte för stora alt. gör en stor och skär den i lagom tjocka skivor. Fast vill du ha det maffigt gör du det maffigt. Det är det fina i kråksången – en gör precis som en vill efter vad en klarar av! Skulle det skita sig fullständigt är mitt råd samma råd som jag alltid fått av min pappa – ”skatorna är hungriga annars – släng ut det till dom” (eller gör som jag, om det något annat än vanligt hederligt bröd, lägg det i soporna. Vi ska vara rädda om djuren!)
Det lite grövre som var kvar av mandelmjölet blandades upp med ”osilad” för att få det lite mjöligare.
Igår kom den riktiga vintern hit till oss. Rejält med snö kom på väldigt kort tid och jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen över det. Det har sin charm, helt klart, men det känns också en smula onödigt. Snö ska man ha runt jul och inte ju närmare våren vi kommer. Visst, det är ett bra tag innan man kan se spår av vår men just nu känns den väldigt avlägsen. Jaja, det får ta den tid det tar och jag får helt enkelt försöka tycka om den där vita snön som gör omgivningarna så vackra.
Trevlig lördag!
