Planen var att göra en paj. Det blev sedan en tanke på glass men avslutades som nån kaka. En cheesecake kanske?
Här är beviset på att jag egentligen inte vet hur ingredienser beter sig vid tillagning. Jag hade egentligen ingen tanke utan kikade in i kylen och såg att det låg en halv ananas och skrek efter hjälp. Hur det är möjligt att ha ananas sparat är något som jag inte tänker svara på alls.
När jag stod där och trynade i kylskåpet fann jag även philadelphia. Tanken blev då att det kanske kan fungera till en paj. Sagt och gjort, jag mixade ihop ananasen med ägg, socker och redan nämnda färskost. Insåg när jag var färdig med det där att vi inte hade en tillstymmelse till smör och hällde då upp smeten i kanna och ställde in i ugnen i väntan på Ica skulle öppna. Under den här tiden ändrar jag mig och tänker att istället för paj så kanske det kan bli en glass av det om jag bara tillsätter grädde. Philadelphiaglass låter ju spännande! Paj försvann och glass tog plats. Nu är det ju så att glassmet måste vara välkyld innan den går ner i en glassmaskin så under tiden jag väntade på det där blev jag trött på att vänta. Tänkte till en gång till – ah, i med smält smör och lite mjöl. Kaka får det bli och kaka blev det? Det här är den märkligaste kakan jag någonsin har smakat. Den ÄR god men har en konsistens som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Den är liksom studsig och kladdig på samma gång. Smaken är ananas och det smakar långt ifrån skit så att det stör.
På frågan om jag tänker göra kakan igen svarar jag nog nej. Ja det gör jag. Nej!
Vill man ha recept på skapelsen får man hojta till. Jag är redo.