Söndagsbaket bestod av en stor kanelbulledeg. Jag visste inte alls vad jag ville göra med den. Det enda jag visste var att jag ville inte göra klassiska kanelbullar. Jag ville göra något rejält och rejält det blev det. En krans, fylld till toppen med smör, socker och kanel. En deg blir två kransar. Ät upp, frys in, ta med till jobbet. Åt går den, det är jag tämligen säker på.
Idag är det som bekant våffeldagen och jag går per automatik in i någon form av anti-våffla (har en tendens att göra det mot det mesta faktiskt. Så är det att vara positivt inställd till allt) och tänker då rakt inte äta våfflor för att det står i någon almanacka. Jag äter när jag är sugen och det är jag inte idag. Än. Skulle jag mot all förmodan bli det så blir det inga klassiska utan det blir belgiskt för hela slanten. Tjockare våfflor är godare, det är liksom lite mer, lite bättre och mycket roligare på tallriken.
Våfflor med körsbär och körsbärssirap
Våfflor med banan, blåbär och sirap
Äter du våfflor idag om ja, varför äter du våfflor idag?
Vill önska alla en skön vecka med allt vad det innebär. Så var det där här med recept på kanelbullekransen. Som vanligt så höftar jag i både mängd på ingredienserna och på tiden som den gräddas i ugn. Inga garantier finns alltså. Jag försöker återge så mycket jag bara kan.
