HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: parmesan

  • PIZZA. FIRAR FREDAG EN TORSDAG.

    pizza

    Eftersom mannen min imorgon är ledig så passade vi på att fira in fredagen redan idag. Imorgon är det student för min kära lillasyster. Nu är dom alla vuxna, alla syskon. Helt otroligt att det ens är möjligt. Dom ska ju vara småknoddar fortfarande.

    Fredag betyder pizza, eller betydde i alla fall. Det var något som vi ofta åt just när helgen skulle börja. Numera är det inte alls ofta men ibland så åker stenen in i ugnen och en deg sätts. Jag smaksatte degen med en flingsalt från Maldon (vitlök & rosmarin) och jag strödde över lite precis innan servering. En alldeles lagom sälta och smak. Använd dig av den pizzadegen som du själv känner dig trygg med och gå sedan bananas med toppingen. Då vi är helfrälsta i ostbricka så är det väldig ofta som vi har småslattar av alla möjliga ostar i kylen och det är perfekt att blanda och ge när det är pizza på gång.

    Toppingen på dom här rackarna är:

    tomatsås
    ruccola
    salladslök
    färska champinjoner
    mozzarella
    brie
    parmesan
    lättkokta sparrisar

    En pizza helt i min smak. Rustikt. Rejält. Salt!

     

  • GRÖN PASTA

     

    grön pasta

    Jag fortsätter med det gröna temat, det är ju trots allt vår i luften.

    Det här är en väldigt freestylad lunch som skulle visa sig bli alldeles strålande god. Jag hade lite blandad sallad (ruccola, bladspenat m.m.) i kylen som sjöng på sista versen. Jag gjorde nån form av pesto genom att mixa med olivolja, pistagenötter och vitlök (nu när jag skriver slog det mig att jag skulle ju haft parmesan i också). Rörde ut den med lite creme fraiche, stekte kyckling och kokade pasta. Blandade ihop allt och åt som om det inte fanns en morgondag. Finns det några pristagenötter kvar så hacka dom grovt och strö över vid servering.

    Mat behöver inte vara svårare än såhär. Busenkelt

  • CARBONARA

    carbonara

    God söndagsmorgon!

    Man ser alldeles för ofta hur carbonara görs med grädde, även jag har gjort men brukar oftast välja att kalla det pastasås istället. Jag är så långt ifrån en matsnobb som det bara är möjligt men en carbonara ska aldrig vara gjord med grädde. Aldrig. Endast ägg och parmesan ska stå för det krämiga. Tänk på det. Jag lovar er att smaken kommer vara så mycket bättre och hela anrättningen känns luftigare och lättare. Servera med vitlöksbröd. Glöm inte den extra gulan, parmesanen och svartpepparn på toppen! Det här är min äkta variant!

    Söndag som sagt, en dag att vila. Jag känner tvärtom, idag vill jag göra något. Vila kan jag göra en annan dag. Kylan den är kvar och vi fryser som istappar bägge två. Inomhus drar det från fönstren och det håller temperaturen runt en 15-17 grader. Inte helt optimalt! Kaminen jobbar hårt och har vi tur kommer vi snart upp till i alla fall 19 grader. Då får vi vara nöjda trots allt. Man får inte vara knusslig, om en säger…

    (mer …)

  • PASTA MED PULLED PORK

    pasta med pulled pork

    Om man skulle pulled pork och mot all förmodan få något över kan man med fördel hiva ihop det med marinerade vitlöksklyftor och ”ungstomater” (fått gå på låg värme i ugnen i några timmar iklädda olja och salt). Blanda samman allt med spagetti och hyvla över parmesan tills du skäms. Jag lovar att lunchen alt middagen kommer vara mycket uppskattad. Det var den i alla fall här.

    Marinerade vitlöksklyftor är något som jag alltid har tyckt om men numera börjar ”snålvattnet” rinna bara jag tänker på det och jag blir som ett barn som inte kan vänta utan jag måste ha NU! Min psykolog kallar det ett ”direkt tillfredsställelsebehov” – jag förstår inte vad hen pratar om. Skulle jag alltså ha ett problem med det?! Äh, cravings är till för att älska.

    (mer …)

  • HET. HETARE. HETAST.

    Glenn Strömberg har idag lärt mig något nytt nämligen fattigmansparmesan. Jag har aldrig någonsin hört talas om någon sådan och skulle jag ha gjort det så hade jag aldrig trott att det skulle vara ströbröd som var grunden till det utan helt enkelt trott att det var någon billigare variant på en annan typ av ost. Så ost det är det inte utan det är kort och gott ströbröd som stekts i olivolja och salt. Tänk vad mycket man kan lära sig här i världen. Fattigmansparmesanen gjorde mig rik.


    En enkel pasta blev helt plötsligt lite mer spännande. I och för sig var pastan spännande så det räckte och blev över. Hett så in i vassen! Jag är inte så mycket för het mat så egentligen skulle jag ju hoppat över just detta receptet men det var alldeles för enkelt för att motstå. Snabba och fina luncher är väldigt uppskattat.  Kanske skulle jag varit lite mer försiktig med den torkade chilin men man lever ju bara en gång och då är det bäst att göra det rejält. Hettan har lagt sig och svettpärlorna i pannan har torkat ut. Livet har så sakteliga börjat återgå till det normala eller åtminstone till så som det var innan lunchen.

    Vill du inte ha det så hett så är mitt råd – skippa chiliflakes och den strimlade, råa chilifrukten. Tänker man till en smula innan så förstår man att det där ska man inte ha i om man är lite mesig med stark mat. Jag tänker väldigt sällan efter före och gör jag det så är det en väldigt liten, liten smula. Det blir roligare så eller ja, bra mycket svettigare blir det i alla fall.

    Hetaste matlådan finns på Mats jobb i morgon. Beware!

    (mer …)

  • SPAGETTI. KÖTTFÄRSÅS. MIN MAN.

    Min man lagar väldigt sällan mat. Inte för att han inte kan eller inte har någon lust utan det blir bara inte av. Jag hör till den skaran av människor som fullständigt avskyr, AVSKYR!, ”man/kvinnaskämt” där man gör narr av det motsatta könet. Det är så hela jag kokar. Det går en våg av det på Facebook och även om jag vet, eller hoppas innerligt, att det är på skoj så kryper det i mig. Om det nu är så illa att mannen inte kan tvätta, eller att han aldrig tvättar eller att han inte märker när det är städat (osv osv osv), så är det väl dags att säga ifrån, byta eller leva själv. Jag äcklas av det. Så mycket att jag får problem att förklara det i skrift.

    Nåväl, nu var det inte meningen att jag skulle elda upp mig utan meningen var att skriva om Mats mat. Som sagt, det är inte ofta det händer men det är inte något som stör mig alls. Vi lagar mat när vi vill. Enkelt! Något som jag kan längta ihjäl mig efter är hans köttfärssås. Den är oslagbar! Den är så fantastiskt enkel men så vrålgod som det bara är möjligt. Den innehåller i stort sett ingenting så den är även väldigt billig. Det kan inte bli bättre. Eller hur?

    Idag kom suget. Oturligt så är han på jobbet och kunde därför inte vara rar och göra det åt mig så jag fick ta tag i det själv. Jag lyckades! Jag gjorde dessutom som Mats alltid gör, det som jag brukar undvika, jag hyvlade över lite parmesan. Åh hjälp så gott! Jag kunde själv.

    För att avsluta i ren Facebook-anda – Nu behöver jag honom inte ens till det.
    Uäck! Vedervärdigt.

    Tack för att du finns, Mats!

    (mer …)