HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: potatis

  • DU ÄR MITT CHIPS I MÖRKRET.

    För första gången i mitt liv (tror jag. Jag har ett vagt minne att vi, jag och min papps, gjorde det nångång när jag var en liten, liten knodd men då friterades inte potatisen) har jag gjort egna chips och vilka chips det blev sen. Två smaker. En med bara salt och den andra med grillkrydda. Så fantastiskt enkelt och vilken skillnad i smak. Det är så här jag vill att chips ska smaka. Snygga blev dom också! Alla tillsatser borta! Tja, förutom dom i grillkryddan.

    Jag önskar att jag haft en mandolin istället för osthyvel, då hade det om möjligt blivit ännu bättre då vissa skivor blev lite för tjocka och således lite mjuka efter fritering men det avhjälptes genom att slänga in dom i ugnen på en plåt. Öppna luckan och sätt temperaturen på 80 grader. Låt stå tills de blivit krispiga och fina men håll koll så att de inte tar färg fast det ska inte vara några problem vid den temperaturen.

    Jag har gjort Ranelidgodis som alldeles strax ska fotograferas. Ranelid är ju som bekant med i Melodifestivalen ikväll och naturligtvis förtjänar han ett godis. Något annat skulle vara ett helgerån.

    ” Fjärilsbevingad choklad med Guds kanderade hasselnötter och torkade, rosenrröda körsbär. Helvetets smaker är vägen till själens harmoni. Ett mirakel.” 

    (mer …)

  • POMMES FRITES. POMMES STRIPES. POTATISSTÄNGER.

    Jag ska fatta mig kort. Hemmagjorda pommes ska göras av bakpotatis och inget annat. Punkt.

    (mer …)

  • DU ÄR VAD DU ÄR NÄR DU INTE BLEV SOM DU SKULLE.

    Jordärtskocksgratäng eller en potatisgratäng med jordärtskocka i – du väljer! Jag tror inte att jag har ätit jordärtskocka någon gång. I alla fall har jag inte varit medveten om det.  Idag var jag medveten.
    Jagskalade några rötter som jag skivade och slängde med ner i potatisgratängen. Hur mycket det smakade det vågar jag inte riktigt svara på för jag tyckte mest att det smakade som en helt vanlig, hederlig potatisgratäng dvs gott! Krämigt och salt.  Till det så råkade jag ha en rökt fårfiol liggandes i kylen. Det är inte varje dag jag har det faktiskt, typ för första gången i mitt liv.

    Jag vågar inte svära på att jag kommer att ha det igen, inte för att det var äckligt för det var det verkligen inte det var supergott, utan för att jag börjat bli lite överkänslig mot kött. Jag vill egentligen inte äta kött, jag tycker det är äckligt att vet att det en gång varit en levande varelse. Det är inte helt lätt att hålla sig undan från kött är så fruktansvärt gott – i munnen! I tanken är det en helt annan sak. Då mår jag illa!

    Något annat som inte får mig att må illa är tomatsalsa. En med sweet chili. Efter en snabb flukt i kylen så hittade jag ett gäng tomater, en bit paprika och lök samt sweet chili. Om den blev god? Onödig fråga!

    Jag fortsätter att vara väck i huvudet. Det snurrar i tid och otid. Jag får sparka mig trött många gånger för att slippa det värsta av anfallen. Jag kan inte för mitt liv begripa varför det bara blir värre och värre på mig. Det ska ju klinga av efter ett visst antal år men på mig är det precis tvärtom. Efter snart 13 år som sjuk är jag nu sjukare än någonsin, visst jag vet mer hur jag ska hantera anfallen och jag får inte riktigt lika svår ångest men det är ändå vedervärdigt. Jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna detta. Jag vill ha tillbaka kontrollen över mitt liv!

    Inlägg 6 av 100.  #100blogg

    (mer …)

  • DAGARNA I GÄLLSTAD OCH BAKADE POTATISAR.

    Återigen har vi ätit bakad potatis. Denna gången med en köttfärsröra som lutar lite åt tacohållet. Förvånansvärt gott!  Vi serverade den till lite het tacosås och en gucka*. En alldeles perfekt lördagsmiddag efter dagens händelser.

    Här i lilla byn Gällstad råder det nu Gällstad-dagarna i dagarna två. Idag har vi varit ute i stort sett hela dagen med undantag för de tre timmarna som jag kände att jag behövde åka hem och lägga mig en stund men efter en tupplur och lite mat i magen så begav vi oss ner igen. För att inte trigga meniere och min tinnitus mer så är det ett måste med en tupplur, jag får vara glad om jag klarar av det lilla som jag faktiskt gör. Det är så fantastiskt roligt att titta på folk. Jag har suttit på en stol jämte  kassan på Hemma hos Haglund och sett på när dom servat alla möjliga typer av människor. Riktigt kul! Folk/människor/typer är underhållande och otroligt intressanta.

    Hösten verkar ha bestämt sig för att komma på riktigt. Löven på träden har så smått börjat skifta i färg och jag måste säga att det gör mig inte alls ledsen. Jag tror att hösten, just nu i början, är nästan snäppet bättre än våren. Jag fullkomligt älskar när det börjar skymma tidigt om kvällarna och när jag kan tända kaminen och känna värmen inomhus samtidigt som jag ser ut genom fönstret och ser på hur vinden drar tag i löven. Det är harmoni på riktigt. I alla fall för mig.

    * Gucka – Guacamole

    (mer …)

  • LÄNGTAN. ÖNSKAN. VERKLIGHET.

    Jag har ätit. Riktig mat! Jag har längtat och jag har drömt om mat ända sen i torsdags förra veckan. Det har inte gott någon nöd på mig alls egentligen men det man inte kan få kan ju som bekant bli lite av en fixering och fixerad har jag varit. Mer än lovligt fixerad! Ända sen jag på tisdagen innan operationen läste en bok som dom hade på mottagningen på Sophiahemmet så har jag tänkt på bakad potatis. Det har varit mitt mål! I boken så fanns det mängder med recept på röror till just bakad potatis och det stod att efter 7-10 dagar var det bara fritt fram att äta det så – här är jag nu! 8 dagar efter operation, jag har blivit av med stygnen (agraffer) och jag har ätit den godaste bakade potatisen du kan tänka dig. Det var så salt och och gudomligt välsmakande. Idag mår jag barnsligt bra!

    Jag gjorde röran medan potatisen stod i ugnen och under den tiden hann det naturligtvis bli alldeles för mörkt för att det skulle ge några bra bilder men ni får ta mig på orden eller se på den tråkiga iPhonebilden som jag har lagt upp på Facebook.  Jag hann bara ta några bilder på en av ingredienserna i röran, nämligen Ridderheims chilitomater. Jag har aldrig sett dom förr så detta var helt nytt och jag kan lätt säga att det var inte sista gången som dom hamnar i min kyl för det var fasligt vad gott det var. Alldeles lagom med chili och de var perfekta i en röra till bakad potatis.

    Mitt största problem efter operationen är att jag har svårt att äta långsamt. Jag tycker det blir så smaklöst i munnen när jag inte kan sleva på som förr men jag antar, och hoppas att det är något jag kommer lära mig. Än så har det inte gått så fort att jag fått ont eller så men jag måste verkligen tänka mig för eftersom jag annars riskerar att ”dumpa”. Något som tydligen inte är så speciellt skönt och det kan ju kvitta. Idag verkar jag ha klarat mig trots allt, hoppas jag.

    (mer …)