HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: regn och rusk

  • EN LÅNG, LÅNG VÄNTAN.

    Våren är välkommen att dyka upp precis när den vill. Gärna redan så tidigt som i morgon. Toppen. Tack.

    I brist på sol, värme och färger får man ta till blommorna som säljs i butikerna, kameran och photoshop. Orkidéer är allt som oftast väldigt tacksamma att fotografera. Dom ligger stilla, är lugna och harmoniska samt väldigt simpelt vackra. När jag upptäckte fotograferingens underbara värld, några år tillbaka, så var det oftast just orkidéerna som blev utsatta. Då var det mycket macro idag är det något helt annat. Macrobilder har jag tappat intresset för men vem vet, kanske kan det komma tillbaka vad det lider. Jag blir ju bara knepigare och knepigare i skallen så inget är längre omöjligt.

    Samma orkidéer kan ni se på Mats sida. Han är lika knepig han men då blir det oftast bra. Knepigt är bra. En ljuvlig bild finns att se här!  Hjärtat har återigen problem med sin rygg, något som gör mig uppriktigt rädd. Senast han hade det var fruktansvärt. Att se någon lida på det viset är aldrig trevligt. Man står jämte helt hjälplös och kan inte göra nånting mer än att finnas till hands. Håll alla tummar ni har på att han kommer få ordning på ryggen innan det blir så illa en gång till!

    Mörkerpromenad står på schemat. Alltid lika trevligt. Eller inte.

    Nästa inlägg – Tiramisu

  • MÅNDAGSKÄRLEK.

    Det är så ohyggligt grått här ute på landet. Dagar som denna behövs det färg och det ger jag er i form av en länkning till en fantastisk blogg med underbara bilder med tillhörande recept och text. Det är precis sånt här som jag mår bra av och min förhoppning är att jag med länken även kan få någon annan som behöver lite uppmuntran och därmed bli gladare i själen.

    I shot the Chef är helt på engelska och är det så att du har lite problem med att förstå det språket så säger jag grattis. Använd Google translate och du kommer få dig ett gott skratt på köpet. Översättningarna kan ibland halta en smula för mycket men vad gör väl det när det kan få en att dra på smilbanden.

    Nu är det hög tid att komma på vad vi ska äta till middag här i det Ljunggrenska hemmet. Vi ser lika frågande ut bägge två på frågan om vad det ska bli till middag. Ett vardagsproblem som kan vara svårt nog att lösa.

    Vad serveras på er tallrik en dag som denna?

     

  • MORGONJUICE TILL KVÄLLSMATEN

    Bättre sent än aldrig. Frukost till kvällsmat. Med en timme extra så är hela dygnet skruvat så då spelar det ingen roll. Gör det du vill, när du vill! Det är ändå mörkt ute.

    Jag tycker mycket om mörker och är långt ifrån mörkrädd. Jag njuter i mörker men till och med jag tycker det är tråkigt att det blir mörkt och dystert redan innan klockan slagit 15. När det dessutom regnar så att även jag som hörselskadad hör smattret mot förnsterrutorna, då är det inte speciellt kul längre. Dagar som denna, jämngrå, behöver jag färg och därför passade jag på att starta dagen ordentligt färgglatt.

    Råsaftscentrifugen aka juicemaskinen plockades fram tillsammans med en hel drös av olika citrusfrukter. Egen juice. Sockerchock enligt vissa, upplyftande enligt mig. Egen juice är inget man gör varje dag, eller inte jag i alla fall, eftersom det går åt en hel del frukt för att fylla två glas och så mycket frukt har vi sällan här hemma. Men idag så, då trängdes citrusfrukterna på köksbänken. Även en perfekt mogen mango åkte med ner.

    Jag kunde inte få en bättre start på dagen.
    Nu är det dags för oss att trotsa mörker och regn – Hjördis och Svea behöver sin kvällspromenad. Allt som oftast är det roligt att vara jag. Just nu? Nej.

    Tur att det finns mer juice.
    (mer …)

  • ITS NICE TO BE ME

    Vilken helg! Vi skulle inte göra någonting alls men det enda vi har gjort är någonting och det gör mig så fantastiskt glad. Vilka människor vi har i vår närhet. Vilka vänner! Heltossigt. Och min meniere har hållit sig i schack. Helt heltossigt.

    Igår, lördag, åkte vi hemifrån klockan 11.00 för att åka och hälsa på mamma och hennes grav. Jag tyckte att hon behövde lite besök. Det regnade och var så förbaskat grått så jag ville göra hennes dag en smula bättre, vart hon nu än befinner sig. Nu blev det bara i tanken eftersom det var mer regn än grått när vi passerade kyrkogården så det blev en tur till vänner i kyrkogårdens grannby istället. Fika är ett ypperligt sätt att göra ingenting på. Vi skulle bara vara borta i max två timmar.  Sen skulle vi fortsätta att göra ingenting, fast då hemma i vår egen lilla vrå istället.

    Vi höll tiden. Nästan. Med ca en timme att köra in begav vi oss hemåt. Eller ja, till vännerna i vår egen grannby eftersom vi bjöd in oss på ännu mer fika. Fika är att göra ingenting. Det lärde vi oss väldigt fort. Det stannade inte vid fika utan det blev även middag och på detta så blev det även päroncognac/päronkonjak/Xanté till Mats. Våra två timmar var gott och väl passerade. Vi gjorde absolut ingenting. Vi parkerade bilen vid garaget i natt 00.38. Då var vi åter hemma i vår lugna vrå, dock ca 11,5 timme senare än vad vi hade tänkt från början. Vilken underbar dag!

    Idag svidade Mats om till Glenn och vi begav oss till Göteborg där vi träffade fler vänner och vi fikade ännu mer. Jag älskar att göra ingenting. Fy, vi har det för bra helt enkelt!

    Och som inte det vore nog. När vi idag parkerade vid garaget, något tidigare än i natt, så hängde det en ny stekpanna på garagedörren. Som sagt – FÖR BRA!

  • FAVORIT I REPRIS. ETT MÅSTE I KYLAN.


    Mackan ni ser på bilderna här är inget nytt, den har hängt med mig ett bra tag. Nu känner jag att det är dags att pusha lite för den igen. Mackan från heaven. Det är verkligen så. Den har precis allt. Rubb och stubb som man skulle kunna säga om man är lagd åt det hållet. Det enda den inte har är få kalorier men det bryr vi oss inte om alls idag. Ibland behöver vi ha det också. Punkt.

    Att ugnsbaka tomater med olivolja och flingsalt är så fantastiskt gott och det är en skam att jag inte äter det oftare. Det räcker som dom är, det behövs ingenting till. Det blir sött och syrligt, precis så som jag tycker om det. Det går dessutom fort. Testa nästa gång du hittar några stackars tomater som ligger och skramlar i grönsakslådan.

    Idag är en dag som vi trängs runt kaminen. Det är ruggigt kallt och det blåser. Och när det blåser så blåser det även inne i vårt hus. Så går det när man river ner innertaken på övervåningen och sen inte sätter upp nytt. Det viner och näsan blir alldeles stel och blå. Någon gång i år, kanske, så ska vi väl försöka få upp nytt. Men vem har bråttom, vi har ju inte haft nått innertak dom senaste 5 åren så då ska vi nog klara av några till. Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Inte sant? På med vindkläderna bara. Allt är möjligt här uppe i Rud på södra Säm. Gnäller gör vi aldrig någonsin, det skulle aldrig falla oss in, och bara för att klargöra en liten sak, en liten yttepytte sak, vi är helsålda på ironi.

    Vi har kanonsnygga trätak på andra våning, att det bara är lite sågspån ovanpå som ska hålla värmen och springor som närmar sig 1 cm breda är inget vi behöver lägga till. Det räcker med en nys så har vi även sågspån inne och då mina vänner, då nyser man ännu mer. Livet på landet är precis så spännande som det låter. Äsch då, det funkar!  Det finns sånna som har det värre. Håkan Juholt är nog en av dom. Där är det nog mer kyligt och ännu mer springor med sågspån.

    Med detta sagt så önskar jag er en finfin och mindre kylig tisdag!

    (mer …)

  • CHOKLADTERAPI. ATT BLI MEDVETEN.

    I lite blågrå toner så kommer här ett av dom absolut godaste recepten på muffins. Det går inte att misslyckas och dom blir alldeles perfekta i ”puffet” och så saftiga att man bara vill ha mer, mer och mer. Lite ljumma, med mjuk choklad,  både i och på toppen, är dom oslagbara! Det krispiga krosset av mintkarameller modell ungefär-som-marianne gör hela härligheten ännu härligare. Med en magsäcksoperation i ryggsäcken går det att äta ungefär 1/4. Sen räcker det, det är bra och hela kroppen, inklusive själen, blir nöjd.

    Något som jag upptäckt nu, nästan 2 månader efter operationen, är att det som jag tycker allra, allra häftigast är hur medveten jag blivit. Jag ser idag hur mat och sötsaker överkonsumeras. Det vräks in i truten som om det vore en byrålåda. Till vilken nytta egentligen, koma? Det är ju inte ens behagligt att bli stånkamätt eller så sockerkickad att hela hjärnan blir seg som överkokt kola. Det är otroligt mycket energi som skyfflas in, när ska det göras åt?  Jag har förstått  under hela mitt liv varför jag blivit fet men jag har aldrig någonsin haft förmågan att erkänna det. Vaddå, jag är ju jättebra mat?! Eller hur, man landar inte på 150 kg om man äter jättebra mat. Det finns ingen kraftig benstomme som är såpass kraftig. Så enkelt är det! Med det sagt så lägger jag upp några fler bilder på sötsaker. Sötsaker är helt okej, opererad eller ej, men i mer normala mängder. Tycker jag. Vad tycker du? Medvetenhet är läckert! Det och självinsikt är dom två bästa orden jag vet.

    Jag vet hur jobbigt det är att vara sjukt överviktig, jag är det fortfarande, men jag tycker att vi alla borde sluta hyckla. Det blir inte bättre av att ljuga, allra sämst blir det för en själv. Usch, nu är jag alldeles för klok. Nästan för klok för mitt eget bästa.

    Har ni varit inne på Tradera och kikat på min lilla auktion till förmån för bröstcancerfonden? Om inte så gör gärna det. Det finns några bröst i världen som behöver oss. Om vi tillsammans gör vad vi kan så kan vi göra skillnad.

    Nu släcker vi ner Rud här uppe på södra Säm. Efter den mest höstiga kvällspromenaden är ett varmt täcke ett måste. Det regnade och blåste från snedden. Varken Hjördis eller Svea kunde begripa varför dom var tvungna att följa med. I sådant väder ska man som hund ligga under kaminen och gotta sig tillsammans med dom andra fyrfota vännerna, katterna, i huset. Det finns ingen bättre plats. Jag önskar själv att jag kunde få plats där under vissa dagar men då får jag nog sluta upp helt med sötsaker. Men, det får ju finnas gränser.

    (mer …)

  • FÄRGADE LÖV. REGN. HÖST. ÅH DU LJUVLIGA ÅRSTID.

    Jag mår så bra i höstrusk. Det är mörkt, ruggigt och kallt. Luften är hög och frisk. Då är det riktigt skönt att andas. När Mats kom hem från jobbet så svidade vi om till promenadstassen och gav oss ut på dryga timmens promenad. Underbart på precis alla sätt. Vi går ungefär lika länge varje dag men vi brukar ta just den timmen lite senare på kvällen men idag var det verkligen synd att gå miste om den sköna höstsolen.

    Det är inget nytt under solen men när hösten kommer så ska sopporna och grytorna fram. Det är en regel! Soppa smakar aldrig så bra som den gör på hösten, speciellt när mörkret börjat lägga sig en smula och graderna har trippat lite längre ner. Är man dessutom nypromenerad och lite mör i kroppen blir det om möjligt ännu bättre.

    Har du någon favorit som du serverar i soppskålen?

    I morgon är det dags för veckans vägning igen. Jag tjuvade lite idag och det ser bra ut. Förhoppningsvis så är det två kilo mindre sen förra veckan. Kollektiv tumhållning? Ja tack!
    (mer …)

  • ATT VARA DEN UTVALDA OCH ETT STYCKE KÖTTFÄRSSOPPA

    Idag har det serverats köttfärssoppa här i huset Rud uppe på södra Säm. En perfekt soppa för dagen, lite åt det hetare hållet. Det blåser som aldrig förr och regnet det slår som spön i backen. En riktigt skön dag om ni frågar mig. Jag gillar detta. Mörkt, ruskigt och kyligt!

    Innan jag ger er receptet så vill jag att ni tar en titt på världens, i särklass absolut bästa katt – Solveig von Skräphög. Han är min katt, bara min! Att han skulle komma till oss var inte alls självklart eftersom vi hade kattätande hundar. Han la sig i mitt knä när jag satt i köket hos lillasyster. Det var en snabbvisit. Han kom till mig och där har han stannat. När han låg där i mitt knä, alldeles jätteliten och vacker så knep han tag i hela mitt hjärta. Jag fullkomligt älskar Solveig och det är ömsesidig kärlek. Ända sen han låg där i mitt knä så var det klart – han skulle med mig hem! Så enkelt var det men så enkelt blev det inte för jag gjorde det dessutom lite svårare för mig. Det blev tre katter tillslut, en bror och en syster skulle naturligtvis få flytta med (hela kullen). Jag upptäckte att kattätande hundar inte går att konvertera till vegetariskt hur lätt som helst så det blev dryga 2 veckor med pyssel av den jobbiga typen. Det var ett fruktansvärt pusslande fram och tillbaka med katter och hundar. Några inne, några ute, en del i vardagsrummet och resten i köket.

    När Julia på fredagen, efter 2 veckor och 1 dag, la ner stridsyxan var det en glädjens dag och sedan den dagen lever katter och hundar i en härlig symbios. Älskade Julia, jag är så glad att hon fick visa för oss att hon visst skulle klara av att leva med katter. Nu springer hon i himlen men världens alla änglakatter.

    När det handlar om mina djur så blir jag så barnsligt fjantig. Jag vet inte varför men dom betyder nåt så otroligt mycket för mig. Dom är dårar och idioter hela bunten men vem är inte det? Här får man vara dåre och idiot bara man är det av rang. Nån klass måste det vara på det och den klassen är det inte alla som håller. Hjördis, Svea, Solveig, Sture och lilla Kjell gör det absolut och dom är precis lika självklara här som vilken annan varelse som helst.  Jag har skrivit om djuren förr och jag gissar att det inte är för sista gången nu heller. Solveig var honkatt första veckan och Kjell var hankatt. Att byta namn var aldrig aktuellt. Dom är ju Solveig och Kjell. Så rätt!

    Han valde mig!

    Nåväl, sluttramsat. Köttfärssoppa var det ja. Med hetta dessutom. Hösten är soppornas tid, helt klart. Det är verkligen helt perfekt på precis alla sätt. Man kan blanda och ge som man själv känner och det behöver inte kosta massa pengar. Att det värmer inombords när det blåser utomhus gör inte det hela sämre alls.

    Vilken soppa är din favorit?

    (mer …)

  • DAGARNA I GÄLLSTAD OCH BAKADE POTATISAR.

    Återigen har vi ätit bakad potatis. Denna gången med en köttfärsröra som lutar lite åt tacohållet. Förvånansvärt gott!  Vi serverade den till lite het tacosås och en gucka*. En alldeles perfekt lördagsmiddag efter dagens händelser.

    Här i lilla byn Gällstad råder det nu Gällstad-dagarna i dagarna två. Idag har vi varit ute i stort sett hela dagen med undantag för de tre timmarna som jag kände att jag behövde åka hem och lägga mig en stund men efter en tupplur och lite mat i magen så begav vi oss ner igen. För att inte trigga meniere och min tinnitus mer så är det ett måste med en tupplur, jag får vara glad om jag klarar av det lilla som jag faktiskt gör. Det är så fantastiskt roligt att titta på folk. Jag har suttit på en stol jämte  kassan på Hemma hos Haglund och sett på när dom servat alla möjliga typer av människor. Riktigt kul! Folk/människor/typer är underhållande och otroligt intressanta.

    Hösten verkar ha bestämt sig för att komma på riktigt. Löven på träden har så smått börjat skifta i färg och jag måste säga att det gör mig inte alls ledsen. Jag tror att hösten, just nu i början, är nästan snäppet bättre än våren. Jag fullkomligt älskar när det börjar skymma tidigt om kvällarna och när jag kan tända kaminen och känna värmen inomhus samtidigt som jag ser ut genom fönstret och ser på hur vinden drar tag i löven. Det är harmoni på riktigt. I alla fall för mig.

    * Gucka – Guacamole

    (mer …)

  • LYXFRUKOST. CHOKLAD ÄR BRA FÖR SJÄLEN.

    Det blir mycket repriser nu men det är som det ska vara på sommaren. Snart blir det höst, september, och alla nyheter börjar drälla in lite varstans så även här på bloggen. Anledningen till repriserna är ju den där operationen som jag fick för mig att göra, jag går just nu bara på flytande kost och jag misstänker att yoghurt, fil och Keldas soppor är ganska ointressant att läsa om så då känns det bättre att köra nån repris lite då och då. Kanske finns det nya läsare som helt missat just detta recepet?

    Chokladmüsli eller chokladgranola, om man vill vara lite märkvärdig, är något riktigt gott att ha i frukostyoghurten. Med dom hela nötterna och det söta krispet får det smaklökarna att börja dansa. Det är som vanligt riktigt enkelt att göra och det står sig länge i en tätslutande burk. Nu på höstkanten behöver våra själar lite glädje. Ett enkelt sätt att glädja dom är att göra detta.

    Jag har valt att ringla lite körsbärssirap på toppen. Allt för att göra det redan goda ännu godare!

     

    Idag verkar himlen ha öppnat sig rejält, det regnar åt precis alla håll. Både mysigt, äckligt och tråkigt. På ett sätt är det skönt med just sånt här väder eftersom jag sänker alla krav. Jag njuter av att vara inne och göra ingenting. Det spelar ingen roll vad jag gör. Jag kan få lust att städa men det slutar allt som oftast med att jag lägger mig på sängen med en bok (just nu: Flickan från ingenstans av Justin Cronin) och att jag efter några sidor tar mig en tupplur. Ett tempo som jag helt klart är nöjd med.

    Mats har fortfarande två veckor kvar av sin semester så än tänker vi inte börja stressa. En tur till Ullared och Gekås står på schemat. Idag är det förhoppningsvis mindre folk än när vi var där sist. Dumnötterna Ljunggren åkte dit en löningsdag dessutom mitt på semestern, 25 juli, i tron om att det skulle vara lugnt. Tja, man kan ju inte tänka på allt varje gång.

    (mer …)