En fotografisk matblogg
Häromdagen var det kladdkakans dag, 7 november. Alla dessa dagar! Vad är det för dag idag förutom söndag och farsdag?
Jag ville inte vara sämre men gjorde den 2 dagar efter pga denna anledningen var jag ju inte hemma vid spis och ugn. Jag skulle fotograferat den igår men hann inte. Idag när jag tog mig tiden var det inte mycket kaka kvar. Kan inte för mitt liv förstå vart den har blivit av?!
Kladdkakan behöver ingen speciell dag. Det är en kaka man äter så ofta man kan, orkar och vill!
Nu har syrenblomssockret blivit till kakor. Drömmar.
Jag vet inte om jag tycker att det är någon skillnad i smak men bara vetskapen om att årets vackraste blomma finns med gör smaken aningens bättre. Doften av syren tar mig tillbaka 20-25 år tillbaka i tiden då jag hade sommarlov. Det doftar skolavslutning.
Innan kakorna var färdiga bestämde jag mig för att jag skulle inte äta en endaste och att Mats skulle få ta med sig dom till jobbet. Nu skulle det inte ta lång tid efter de kommit ut från ugnen innan jag knaprade i mig första. Eller knaprade, de hade inte ens stelnat till sig. Nu fyra kakor senare känner jag att det är dags att slänga mig i bingen, så långt från köket som möjligt. Nu får det vara bra.
Fast, en kaka till får nog följa med till sovrummet. Nåt gott att knapra på till kvällens serie är ju ett måste. Något annat är ohållbart!
I veckan som varit har vi firat födelsedag och min man bjöd på den godaste glasstårta jag någonsin smakat. Det är ett lager med jordgubbsglass och ett med citronglass. Citronglassen var helt fantastisk.
Han har gjort den med kondenserad mjölk och grädde vilket alltid resulterar i en len glass. Den kondenserade mjölken är perfekt att ha i en glass för utan några som helst krångligheter blir resultatet perfekt. Han ville göra glassen helt själv men jag kunde inte låta bli så jag stod där och hängde, körde näsan i smeten och tyckte att det var spännande. HAN gjorde glass liksom. Kunde jag aldrig tro!
Päron och mint är ju som bekant en väldigt trevlig kombination. Päron och polka är precis lika trevligt. Nästan trevligare. Jag såg ett recept i en bok när vi i helgen besökte svärfar. Jag minns inte vilken bok det var men om jag inte missminner mig så hette den något så enkelt som ”Pajer”. I boken hette pajen Grännapaj och så får den fortsätta att heta. Fantastiskt god!
Jag är, som jag sagt många gånger förr, inte mästerbagare utan en amatör långt under medel. Jag har ingen som helst känsla för det här med ugnar, tider och värme. Jag gör som det står förutom att jag ibland kan sänka värmen då jag tycker att det ser ut att gå på tok för fort och ytan blir mörk innan ens hälften av tiden har passerat men ändå så blir det som det blir utseendemässigt. Pajen blev mörk men som tur var så gjorde det inte mycket med smaken. Kanske hade det blivit en smula godare smak om den fått vara ljus i pajskalet men det är inget som vi egentligen behöver gräva djupare i.
Så, här är den. Grännapajen.
Game day. Första semifinalen för Borås basket i Norrköping och jag kan inte åka dit. Det är så sorgligt så kvällen kommer att kräva ordentligt med sötsaker. Matchens sänds på web-TV men det är ju inte ens i närheten av samma känsla. Jag har gjort vad jag har kunnat. Jag har bönat och bett men min älskade make måste jobba. Vad är det för sätt?!
Jag är lite av den bortskämda typen och jag en smula (väldigt stor sådan – enorm) svårt att ta ett nej. Jag är inte alls van vid det. Jag vill vara i Norrköping ikväll! Hade jag kunnat hade jag kört själv men den där usliga sjukdomen som jag dras med tar bort den möjligheten. Det är otroligt frustrerande och sorgligt.
Det är väl bara att acceptera att det inte alltid blir som man har tänkt och för att hjälpa till med sorgen så har jag börjat bunkra upp med sötsaker. Först ut är muffins med extra allt. Det är ”knastriga” och fyllda med trasiga glassrån. Så mycket godare än vad jag först kunde tro. Svea råkade ju trampa sönder en förpackning med rån för ett tag sen och jag har inte haft hjärta att slänga dom så idag åkte de istället ner i muffinssmeten. På toppen är det en klassisk frosting utan krussiduller. Jag ville gjort nåt glassaktigt men det får bli en annan gång. Rån-muffins duger gott det också.
19.00 sänds matchen på BT.se för den som är intresserad. Lyckliga ni som kan vara på plats. Jag är duktigt avundsjuk. Smärtsamt avundsjuk.