Etikett: västerbottenost


  • SMAKER SOM FLYGER

    Varma mackor är något som alltid går hemma i vår familj. Gärna lite annorlunda. Det viktiga är osten, ju mer ost desto bättre. Egentligen är jag inte en ostmänniska utan tycker allt som oftast att det smakar skosula och att det har en tendens att ta bort mycket av dom andra smakerna fast på mackor som ska skickas in i ugnen är det tvärtom. En riktigt välsmakande ost, dock ingen sån som har en doft som kan hänga sig kvar i timmar utan en ganska så len men ändå smakrik variant. Typ västerbottenost. Var aldrig snål med västerbottenosten vid varmmackatillverkning för då gör du bort dig. Rejält!

    I denna som jag visar här är det inte så många ingredienser utan den är väldigt enkel och ren i smakerna. Tipptopp! Jag har grundat den med en rejäl dos pepparrotsost. Just den osten gör du väldigt enkelt själv. Köp ingen färdig om du vill ha riv i den. Köp en burk med färskost och riv i pepparrot tills både näsa och ögon rinner. Det fungerar även med pepparrot på tub eller burk men jag personligen tycker att den färskrivna smakar bättre. Det är en smaksak. Blanda bara samman tillsammans med lite hackad persilja. Klart! Nu har du en pepparrotsost som du kan använda på smörgåsarna, i såsen eller bara på en sked om lusten skulle falla på.

    Hur gör du dina varma mackor?

    Surdegsbröd
    Pepparrotsost
    Skivad rödlök
    Västerbottenost
    Salamichips (stek salamin lite snabbt i lite smör, lägg på hushållspapper för att rinna av)
    Sallad på toppen.

    Jag älskar missmatch och kaos så när jag hittade våra bestick på Zalando kunde jag inte låta bli, inget bestick är det andra likt. Helt perfekt i min röriga tillvaro! Zalando är förövrigt min makes värsta fiende. Inte jättesvårt att fastna där. Klicka köp är min grej. Om jag är bra på något så är det nog det.


  • KANTARELLER.


    Jag är inte mycket för svampplockning och kantareller. Min pappa är mycket för svampplockning och kantareller. Den kombinationen går kanske inte riktigt ihop sig som det ska. Han kommer hit med påsar fyllda med dom gula små rackarna varje dag och varje dag, med undantag för igår, säger jag vänligt men bestämt ”Nej tack”.  Jag begriper inte hur han hittar dom. Just det svåra i att hitta dom är det som gör att jag inte alls känner för att ge mig ut i skogen för att leta. Hur många timmar jag än lägger på det och oavsett vart jag är och letar så vill dom aldrig visa sig. Då kan det kvitta. Skogsmulle kan någon annan få vara.

    Jag har förstått att många, de flesta, vill ha dem smörstekt på rostade mackor vilket i sig är ganska gott men om jag själv får välja så vill jag ha dom lite gräddstuvade med lök, vitlök och persilja. DÅ smakar det riktigt gott! Tillsammans med en ”smördegsmacka” med västerbottenost kan det nästan, nästan, få mig att i morgon säga ”Ja tack” men det är bara nästan för kantarellerna kommer ju inte rensade. Även det en anledning att tacka nej. Rensa svamp är ju tråkigare än att klippa hela gräsmattan med en nagelsax. Jag avlider.

    (mer …)