Midsommar var det ja. Här kommer ett tips till att ställa fram på matbordet. En dillvåffla som är toppad med lax, gräddfil, hackad rödlök, stenbitsrom och dill. Känner man att man vill ha det till förrätt och därmed i lite mindre skala så är det bara att dela upp våfflorna i den storleken man önskar. Eftersom våfflorna ska vara kalla så är det perfekt att var och en toppar sin egen. Då blir det precis så som man vill ha det.
Kategori: baka
-
-
GLASSTÅRTA. JORDGUBB. CITRON.
I veckan som varit har vi firat födelsedag och min man bjöd på den godaste glasstårta jag någonsin smakat. Det är ett lager med jordgubbsglass och ett med citronglass. Citronglassen var helt fantastisk.
Han har gjort den med kondenserad mjölk och grädde vilket alltid resulterar i en len glass. Den kondenserade mjölken är perfekt att ha i en glass för utan några som helst krångligheter blir resultatet perfekt. Han ville göra glassen helt själv men jag kunde inte låta bli så jag stod där och hängde, körde näsan i smeten och tyckte att det var spännande. HAN gjorde glass liksom. Kunde jag aldrig tro!
-
ULTIMATE HAMBURGARE.
Den här hamburgaren har mitt namn skrivet på sig. Det här är bara min. MIN!
En hemmagjord hamburgare på grillen gör mig till neandertalare och jag klubbar mer än gärna ner den som stör mig under själva ätaakten. Stör mig inte. Jag hummar. Joddlar och gnyr vid varje tugga. Ja, det är mat jag pratar om och inget annat.
Hamburgebröd köpta på lokala ica-butiken ska slänga sig i väggen. Man köper inte torra och smaklösa bröd när man kan göra egna. Det fungerar med fralla, formfranska eller surdegsbröd om man så känner. Droppa dom med lite olivolja och hysta på dom på grillen innan servering och du är ett steg närmare himlen. Färdiga bröd i butik borde bannlysas. Man får naturligtvis tycka om det men inte helt utan skam. Skäms! Nejdå, man är fri att äta och humma till precis vad som helst men mitt tips är att göra eget bröd och inte stirra sig blind på hamburgerbröd. Sätt sprutt på fantasin!
-
NÄR DET INTE BLEV SOM DET SKULLE. MASKROS.
Häromdagen tog jag mig för det härmed att försöka få till maskrossirap. Allt såg strålande ut och det kändes rätt hela vägen tills ”sirapen” hälldes upp i burkar. Då blev den grynig och stelnade till rejält och i min värld är det inte riktigt så sirap ska te sig. Jag vet inte vad jag gjorde för knas men jag gissar att jag vispade runt aningens för mycket och jag kokade den lite för länge. När besvikelsen har lagt sig så ska jag ge mig på det igen för jag bara måste ha en burk eller flaska med maskrossirap för den smaken som det blev på den tilltalar mig en hel del. En len honungssmak.
Nu hänger jag inte läpp för det utan tog mig samman och tänkte på glass i vanlig ordning. Så den hårda ”sirapen” har nu förpassats till en glassmet som står och gottar sig i kylen. Maskrosglassen är snart ett faktum. När man gör glass får man alltid äggvitor över och då blir det i vanlig ordning maränger av det. Jag är så trött på maränger men ändå sitter jag där med spritsen i handen och spritsar de små sattygen och svär mig blå. Att spritsa maränger är lika med besök hos kiropraktorn för att knäcka nacken i fas igen. Sattygen, marängerna ska senare under dagen få pryda glassen hade jag tänkt. Om det blir mjukglass eller vanlig kulglass har jag inte bestämt än. Mjukglass med maskros låter kanske inte så spännande….