HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Kategori: foto

  • KÖRSBÄRSKAKA

    KÖRSBÄRSKAKA

     

     

    Här är kakan som fått högst betyg någonsin av min älskade Mats. Han var helt lyrisk och vill ha ny kaka varje dag. Jag är beredd att hålla med. Den blev verkligen perfekt på alla sätt och vis. Det bästa var dock att den blev så fantastiskt saftig, utan att bli degig. Makalöst god kaka och makalöst enkel kaka som alla kan bjuda på. Jag använde lite körsbärssirap men om man inte har det hemma så går det ändå. Inga problem alls men har man en skvätt sån sirap så tveka inte att ha i det.

    Ikväll är det Harry Potter-premiär och jag och syster har bokade biljetter. Jag tycker om filmerna men jag lyckas inte hålla mig vaken. Det går bara inte. Jag behöver 4-5 dagar för att se klart en film. Det är likadant varje gång.  15-20 minuter in i filmen så åker ögonen ihop och jag snarkar tills eftertexterna börjar. Varje gång! Likaså är det med böckerna. Snark! Det tar lång tid för mig att läsa ut en bok om käre Harry. När vi såg första delen av sista boken så slocknade jag som ett ljus där i biosalongen jag hoppas att jag lyckas hålla mig vaken idag. Jag vill ju verkligen se det. Hur det blir med den saken blir jag varse om senare i kväll. Wish me luck! Det blir strax en tupplur så att jag är utvilad.

    Körsbärskaka

    2 ägg
    2 dl strösocker
    50 gram smör
    0,5 dl mjölk
    0,5 dl körsbärssirap
    3 dl vetemjöl
    1,5 msk marsanpulver
    1,5 tsk bakpulver
    1 tsk vaniljsocker

    smör och ströbröd till formen

    Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Smält smöret och häll i mjölk/sirap. Blanda ner i äggsmeten.  Blanda mjöl, marsan, bakpulver och vaniljsocker innan du rör ner det försiktigt i äggsmetern. Rör försiktigt och blanda inte för länge. Smöra och bröa en form. Häll i smet och ställ i i nedre delen av ugnen (förvärmd) på 175 grader i 35-40 minuter. Sänk till 150 grader efter halva tiden. Ta ut och låt kakan svalna av lite i formen.

     

    Den gamla kameran på bilden är en present till Mats från mig. Han är helförälskad i ”dåliga” bilder och tycker så mycket om det gamla när det kommer till fotografier så den här är redan flitigt använd. Han har inte hunnit skicka in någon rulle för framkallning än så vi vet inte riktigt om det fungerar och blir bra men jag gissar att han blir nöjd för ju sämre bilden är ju gladare blir han. Han är inte som alla andra min Mats. Det är hans bästa egenskap.

     

     

  • EN LEK MED SVARTVITT

    EN LEK MED SVARTVITT

     

    Körsbär. En körsbärskaka.

     

     

     

  • I MINA VITA SKOR KAN JAG GÅ HUR LÅNGT SOM HELST

     

    Ett bra sätt att få bruna ben är tydligen att sätta på sig ett par vita skor, dra upp byxbenen,  ställa sig i solen och köra Instagram.

    Det är meningen att det ska vara mer mat och recept här men som det är nu så går vi i en riktigt tråkig trall med enklast möjliga mat till både frukost, lunch och middag så det finns liksom inget kul att fotografera. Eller tja, förutom mina vita skor och vår väg då. Det är på den nivån det är nu men det kommer ändras och återgå till det mer normala och att intresset för laga mat, och dessutom fotografera den, återkommer. Tillsvidare får ni hålla tillgodo med mina små vardagsbetraktelser sett från kameran.

  • PERSIKOGLASS

    PERSIKOGLASS

     

    Trots att det ser ut som att jag garnerat med en badanka så kommer här receptet och på glass med persika. En enkel glass på alla sätt. Precis som det ska vara. En snabb glass som ger mer energi åt att njuta av den.

     

    4 mogna persikor
    1 burk kondenserad, sötad mjölk
    2 dl vispgrädde
    saft av en citron

     

     

    Kärna ur och skala persikorna. Kör dom tillsammans med den kondenserade mjölken i en mixer till en slät smet. Vispa grädde. Ställ smet och grädde i kylen en stund innan de blandas samman och hälls ner i glassmaskinen och körs till en krämig glass.

     

     

  • MATS OCH HANS ÄLSKADE KAPTEN.

    Jag älskar den här mannen lika mycket som han älskar Morgan.

     

    Instagram har blivit min nya hobby. Allt fotas och på nåt sätt tycker jag allt blir bra. Inga konstigheter! Så ha överseende, tänk på att det får mig att le en smula extra.

  • En halvdag på vårdcentralen och resten i sängen

     

     

    Strålande sol och gudaljuvlig värme. Vad gör man då? Jo, man åker till vårdcentralen och blir sittandes där tills klockan blivit lunch och när man sedan kommer hem så smäller huvudvärken till så det är bara att gå och lägga sig. Det är vad jag har gjort idag. Det känns som hela dagen har gått åt skogen. Det är tur att vi är inbjudna hos vännerna i grannbyn så det blir nånting roligt som händer. Det är fortfarande varmt och soligt så det verkar bli en fin sommarkväll på deras altan. Det är jag värd.

    Anledningen till mitt besök på vårdcentralen var att hela min hårbotten är full med sår och annat oskönt. Det kliar, svider och känns ofräscht så det var dags att ta itu med det och få ordning på det. Psoriasis. Jag har misstänkt det länge men ändå – Tack för den! Det var precis det jag fattades så nu är medicinskåpet utökat med allehanda krämer, salvor och vätskor. Salva till såren och skorporna i öronen, kräm till armbågar, ben och knän och vätska till hårbotten. Det är inte utan att jag funderar över vad som kommer härnäst, vad blir det *”nytt och spännande” nästa gång?

    * Mats sa så för många år sedan, innan jag fick min diagnos ”Det är i alla fall roligt med dig för det är alltid något nytt och spännande.”

  • Instagram

    En kvällspromenad i solnedgång var allt jag önskade och jag fick det. Vi tog vårt pick och pack (läs: Hjördis och Svea) och begav oss på den 6 km lagom långa turen. Helt perfekt med undantag att jag fick ont i fotsulorna av skorna fast vad gör väl det när man har chansen att se Sverige från bästa sidan. I skogen på en grusväg med dom som betyder allra mest. Fantastiskt på alla sätt.

    Svea avslutade promenaden genom att slänga sig i vattnet från bryggan. Hon är ett riktigt blötdjur. Väl i vattnet passade hon på att ta en 10 minuters simtur. Bra för leder och temperatur. Vår älskade fisk. Hjördis, badkrukan, höll sig på land men hon har tagit ett annat bad – i fästingar! Jag har tappat räkningen. Det är bara att plocka, precis som lösgodis fast vidrigare. Hjördis aka Gräddwispen aka GW.

     

  • Photoshop

     

  • fläderglass med hallon

    fläderglass med hallon

     

    Då var det dags för lite glass igen. Fläder och hallon. En helskön kombination faktiskt. Jag var lite skeptisk eftersom dom är smakstarka båda sorterna men för att använda ett känt uttryck så ”gifter dom sig” perfekt. Riktigt somrigt och svalkande. Just svalkande är något som vi är ett stort behov av idag för det är sånt åsketryck i luften och det gör det hela så klibbigt och svettigt. Jätteäckligt! Vi får väl se om det smäller till här snart eller om vi fortsätter att klibba.

    Fläderglass är enkelt och det är få ingredienser. Gör egen saft eller köp färdig, det spelar ingen roll alls. Hallonen bör vara färska eftersom dom smakar mer och är fasta. Detta är barnsligt enkelt!

    1 burk kondenserad, sötad mjölk
    1 dl outspädd flädersaft
    1 dl grädde

    1 dl hallon

    Vispa grädden och blanda samman kondenserad mjölk och flädersaft. Ställ in i kylen och låt det bli kallt innan du blandar samman vispad grädde och  mjölk/saft och häller ner det i glassmaskin. Kör till en krämig glass, ca 35-40 minuter. Mosa hallon och ställ in i kylen under tiden. Blanda i dom mosade hallonen på slutet i glassmaskinen. Lägg glassen i en frystålig bunke och låt den frysa 1 timme innan servering.

  • Snart tar John Blund över

    Snart tar John Blund över

    Men fram tills dess får det bli några avsnitt Sopranos. Helst hade jag velat krypa ner under täcket med en bok men det går inte eftersom jag måste hålla mig vaken och det är lönlöst med en bok, oavsett om det är super eller kass, vid denna tiden på dygnet. Jag pallar två, tre sidor sen är jag väck. Just nu läser jag En mörk välsignelse av Dennis Lehane. Helt okej men lite, lite, lite klen. Det blir liksom aldrig något riktigt ”tryck” i den men jag fullkomligt älskar Lehane ändå.

     

    Anledningen till att vi inte kan somna riktigt än är för att systeryster, som är här och firar sommarlov, kastade sig på mopeden och körde hem för att hämta intagningspappren till gymnasiet som kommit med posten tidigare idag. Jag är lika spänd som henne. Så, vi får helt enkelt hålla oss vakna nån timme till så vi får höra om hon kan bli det hon vill bli eller inte. Skitspännande! Jag hoppas av hela mitt hjärta att hon får möjligheten att förverkliga sin dröm. Hon vill bli kirurg, hjärta eller hjärna har hon inte riktigt bestämt men det ger sig nog på vägen. Vem vet, det kanske blir plastikkirurg. Oavsett vad hon väljer så får hon praktisera på mig.

    Nu, dejt med Tony Soprano.