Det var vad hon sa till mig. ”Det finns ingredienser i skåpen, bara gör, men du får klara dig utan mig!” – svarade jag.

Jag är fullständigt värdelös på det där med macarons. Jag har gjort enligt konstens alla regler. Varit supernoga med mängderna. Siktat i den tätaste silen ni kan hitta. Väntat precis så länge som det sägs att man ska göra innan man skickar in plåten i ugnen. Testat med varmluft och även utan varmluft. Alltid samma resultat. Toppiga. Gryniga. Inte macaroniga.

Så satte hon igång. Måttade, vägde och siktade i ungefär den ordningen. Duttade i färg och hummade förnöjt av resultatet. De skulle bli babyblå (MIN färg) men landade åt något som kan liknas vid turkos. Lite grönblå sådär. Fint! Hon spritsade upp femkronorsstora, i olika storlekar och former, på bakplåtspappret. Hon klagade och fnissade åt resultatet. ”Fula!” De var långt ifrån fula. De var perfekta redan där, på en plåt helt ogräddade.

Hon vispade smörkräm, delade upp den i tre skålar och smaksatte med mango som hon färgade lite gulorange, hallon som fick färgen rosa och sist blåbär helt utan essens och hushållsfärg, där använde hon blåbärspulver från Mill & Mortar som hon hittade i skåpet. Den sistnämnda var faktiskt den som blev godast om jag får säga vad jag tycker om det hela. Mango med sin sötsyrliga smak kom tätt därefter.

När de där plupparna med smet hade stått till sig i sina 45 minuter ställde hon in dom i ugnen, utan varmluft, och ställde klockan på sin telefon. Satte sig i soffan och drog av en basketmatch på X-boxet medan jag satt kvar i köket och kikade in i ugnen. Det jag såg framför mig var helt otroligt. Dom, macaronerna, betedde sig precis som dom ska. De reste sig, blev platta på toppen och fick den där ljuvliga bubbliga kransen längst ner. SÅ ska macaroner se ut! Varför hade de inte blivit så när jag gjort det? Vad har jag gjort för fel?

Hon vann matchen och kom tillbaka och tog ut läckerheterna. De är verkligen perfekta i både färg och form! Nu skulle de bara svalna så det fick bli en basketmatch till som även den blev en vinst. Tillbaka i köket. Spritsa smörkräm. Klart! BOOM! Her first macaron!

Jag var imponerad långt innan jag provsmakade och när jag provsmakade dog jag en smula. Jag hamnade i himlen!

Varför jag aldrig lyckas?
”Du är inte lika noga som mig, storasyster.” – Så enkelt är det nog. Kanske. Troligtvis hade hon bara nybörjartur, en nybörjartur som jag ska sätta på prov idag igen. Var så säkra!

Receptet som hon använde sig av är Maria Öhrns och kommer från boken – Macarons Cupcakes Cakepops och andra söta bakverk.

 170 g florsocker
110 g siktat mandelmjöl
90 g äggvita
2 msk strösocker
några droppar hushållsfärg

Väg upp florsockret. Blanda med mandelmjöl och sikta. Vispa äggvitan fluffig. Tillsätt strösockret och fortsätt vispa tills det blivit ett fast skum.
Vänd ner mandel- och florsockerblandningen i äggvitan tillsammans med hushållsfärgen. Blanda tills du har en jämn smet.
Spritsa ut rundlar knappt stora som femkronor på bakplåtspapperklädd plåt. Låt kakorna vila i minst 45 minuter. Då torkar ytan och kakorna blir fina. Sätt ugnen på 125 grader. Grädda i omgångar på ugnens nedersta falls i ca 20 minuter. Kakornas överdel ska fortfarande vara ganska blek, men underdelen ska släppa från bakplåtspappret om du provar att lyfta dom. Låt kakorna svalna.

Smörkräm

100 g rumsvarmt smör
1,5 dl florsocker
hushållsfärg
smaksättning

Vispa ihop allt och bred/spritsa på macaron.