Ibland blir det inte riktigt som jag har tänkt mig. Detta var tänkt att bli en krämig historia till glass men slutade i någon form av sorbet fast ändå glassigt. Typ. Smaken är det absolut inget fel på. Kokos och ananas i samma tugga ÄR gott. Så är det bara! Smakerna tar mig till sommaren, solen, en hängmatta under stora lönnen och en bok. Jag blir lugn av kombinationen. Jag känner solbrännan på axlarna, den där brännan som inte alls var tänkt att svida sådär somrigt men som ändå gör det.

Att den blev mer som sorbet ser jag inte som något negativt alls, det gör bara att den passar ännu bättre när det är varma vindar och strålande sol. Det svalkar mer, inifrån och ut. Det är fräscht, lite sött och syrligt.

Vill man inte äta den som glass/sorbet så kan man skopa upp en kula och lägga i ett stort glas och hälla över nån sötsliskig dricka – Vips så har man en float som man sent kommer glömma.

Idag får engelskan vila. Orkar liksom inte tänka. Google translate får göra jobbet.
(mer …)