Julledigheten blir alltid bättre om någon eller alla i familjen är sjuka. Eller inte! Här har vi efter många dagars misstanke om att sjukdom är på ingång blivit sjuka bägge två. Feber, hosta och allt som hör till. Maken (som visar lite av vår jul här för den som är intresserad)ligger en dag före, jag anslöt idag. Eftersom vi inte har något planerat och ändå hade tänkt vara hemma i morgon (nyårsafton) och antifira (så långt från fira som det bara är möjligt) så spelar det inte så stor roll. Antifirandet blir troligtvis ännu bättre med en rejäl hosta och nån mer grad i kroppen. Toppen!
Hoppas att julen har varit fin och att ni fått ut det ni önskat av den, oavsett vad.
Eftersom det här ska vara någon form av fotografisk matblogg och inte en blogg om Ljunggrensk förkylning så är det bäst att hysta med lite bilder på något ätbart i form av en sockerkaka med smak av hallon. Den är gjord på precis samma sätt som en vanlig hederlig sockerkaka men med hallonpulver istället för vaniljsocker. Så gör helt enkelt enligt ditt bästa sockerkaksrecept. Eftersom jag ville ha någon form av färg på härligheten också så vispade jag enbart ihop florsocker och vatten och färgade med karamellfärg, kletade på det och sen slog jag över sockerpärlor och granatäppelkärnor. (Att slå ut granatäppelkärnor, eller när man har slagit färdigt, kan liknas vid en mordplats.) Jag tycker inte om den typen av glasyr så kakan åkte efter fotografering ut i skogen där någon fyrfota, eller ja kanske en tvåbent också, fick hugga tag i den istället. Våra fyrfota varelser, eller ja, katterna tycker inte heller om sånt där men om hundarna hade fått bestämma hade dom svalt den där i ett nafs, släppt en fis och sen väntat på nästa. Så arbetar dom.
Ovan nämnda katter (dock bara två av dom, den tredje, Sture, letade väl efter en bra plats att göra sina toalettbestyr) är mer än gärna med (läs: i vägen) när kameran plockas fram. Ibland orkar jag inte fajtas, flytta och gnälla så då får dom helt enkelt vara med. Solveig och Kjell. Modellerna för dagen!
Nu börjar det bli dags att hosta ner sig i sängen. Svea (rottweilern) har skällt sig trött på tv.n (animal planet), Hjördis (samojeden) har nyst färdigt och vi (”människorna”) har tagit slut. Jag avslutar det hela med att önska er ett gott slut och ett riktigt gott nytt år. Någon viskade (läs: skrev på Facebook) att det skulle bli ett ”glittrande nytt år 2013” – det vill jag tro på och så ska det bli!