Etikett: baka


  • PASTA OCH VÄRLDENS BÄSTA PAPRIKASÅS


    Att göra sin egen pasta är både roligt och väldigt enkelt. Det tar inte så överdrivet lång tid och resultatet blir alltid, med undtantag för ett fåtal gånger då det har snålats med mjölet, tipptopp.

    Jag är inte den där som gillar att jobba med händerna så jag skickar ner alla ingredienser i en matberedare och tillsätter såpass mycket vatten att degen går ihop sig och blir smidig. Ta lite vatten åt gången så reder sig det mesta.

    Låt degen vila i kylen i 30-40 minuter. Dela den i fyra på en mjölad bänk. Tryck ut degen och börja köra den i pastamojängen. Kör på den tjockaste delen några gånger (en gång, vik ihop degen och kör igen. Upprepa 3-4 gånger) och sänk sedan några snäpp. Se till att mjöla ordentligt hela tiden och gör inte pastan för tunn. Femman använde jag på min maskin, då blir det lite tuggmotstånd. Koka pastan i lättsaltat vatten i ca 1,5 minut. Häll av och njut! Någon kanske tycker att det är för mycket olja och då är mitt tips – ta mindre.

    Pastasåsen. Den ljuva paprikasåsen!

    (mer …)


  • OOPSIECAKE – KOKOS & CITRON

    Vi äter egentligen inte enligt LCHF här hemma i vår lilla familj men ibland kan suget komma krypandes efter oopsies. Ett lchf-bröd gjort på ägg och färskost. Det går att smaksätta i stort sett hur som helst. Jag gör dom oftast så att de fungerar som en sötsak. Det känns som en nyttig sötsak då. Bra va?

    Tidigare har jag en chokladvariant med choklad, hallon och pistage. Hejdundrande gott om jag får säga vad jag tycker. Oopsietårta med chokladmousse finner ni här.

    Denna gången har jag valt att göra en kokosvariant med citronkräm och blandade bär. Smakar absolut inte skit så att det stör. Den citronsyrliga krämen går utan problem att äta upp med sked innan den ens har hamnat på oopsierna. Utan problem. Jag lovar!

    (mer …)


  • LUFTIGA CHOKLADMUFFINS & NÖTCHOKLADKRÄM

    Chokladmuffins tycker jag har en tendens att bli något torra och ganska tråkiga. Det är väldigt ofta som jag känner en besvikelse över resultatet. Det har hänt ett fåtal gånger att de blivit alldeles tipptopp och precis så saftiga och luftiga som jag önskar. Nu kan jag lägga till ett recept till i samlingen med chokladmuffins. Nämligen det här – Amerikanska chokladmuffins. (jag använde inte lika mycket kakao som står i receptet, en knapp halv deciliter) De är stora, precis så stora som det förväntas när det heter ”Amerikanskt” (Min mamma sa en gång när vi var i USA ”Ser du Helena, allt är så stort att man ser inte hur stort det är!” Det ligger en hel del i det.) och de är luftiga, saftiga och alldeles ljuvliga att äta.

    På toppen har jag smetat på en frosting med smör, philadelphiaost och florsocker. Det bästa av allt är avslutningen – Blandade bär!

    Nötchokladkrämen jag gjorde såg jag i senaste numret av Buffé och smaken, i alla fall dagen efter, är en fullträff. Det jag missade helt var att den behövde verkligen kallna innan den skulle göra sig bra på bild. Här på bilderna är den så rinnig och tråkig att jag var rädd för att jag skulle få hysta den i soporna. Som tur var så lät jag den stå i kylen över natten för att se hur den skulle te sig. När jag kikade till den i morse så var den något separerad men jag slog ihop den rejält och vips så var det en krämig och nötig chokladkräm som dolde sig i burken. Man ska aldrig ge upp. Bred krämen på den rostade mackan! Det är en order!

    (mer …)


  • LINGONCHEESECAKE

    Jag har en stor passion till frusna cheesecakes och brukar inte alls vara så speciellt förtjust i de bakade varianterna men just denna tycker jag är alldeles sagolik. Den är gjord efter Leila Lindholms New York cheesecake med blåbär fast jag har istället använt mig av lingon samt att jag har kryddat botten med kanel. Alldeles fantastiskt gott!

    Har ni inte provat hennes cheesecake (new york) så är mitt tips att göra det. En godare kaka är svårt att finna och snäppet efter den kommer lingonvarianten.

    (mer …)


  • SNABBA BULLAR.

    Inget bröd? Störthungrig?

    Att göra bröd som måste jäsa dryga timmen plus lite till är inte att tänka på alls.  40 minuter är allt som behövs. Låt mig få presentera snabba bullar! Servera dom ljumma med ost och skinka. Jag lovar, det blir inte bättre än såhär.

    Om du använder dig av Manitoba cream (mjöl) så kommer bullarna att lyfta sig och bli höga, fina och luftiga. Precis som bröd ska vara helt enkelt. Det fungerar med vetemjöl special också men resultatet blir inte riktig i samma klass. Man tar det man vill ha och sen är det inget mer med det.

    (mer …)


  • KANELBULLESÖNDAG

    Jag låter bilderna tala sitt tydliga språk. Ljumma kanelbullar med iskall mjölk. Det behövs inte mer.

    (mer …)


  • TORSDAGSPANNKAKAN

    På torsdagen ska den tunna pannkakan dukas fram direkt efter tallriken med ärtsoppa. Det har Gud bestämt. Tror jag.

    Eftersom jag inte riktigt tror på honom så hoppar jag över den tunna och gör en tjockis och ignorerar jag helt ärtsoppan och slänger på hallongrädde på toppen av tjockisen istället. Tipptopp!

    Att göra tjockpannkaka i muffinsform är helt perfekt. Alldeles lagom portion direkt.

    Så, hur gör du med pannkaka och ärtsoppa på torsdagar?

    (mer …)


  • KÄRLEK I EN BOK

    Jag är en sån människa som kan förälska mig i precis vad som helst. I förrgår förälskade jag mig såpass i en teburk att jag blev alldeles tårögd när jag såg den. På den nivån är det. Någon kanske tycker att det verkar helknasigt och det är det. Helknasigt är ordet men detf är inget jag kan göra något åt och det är inte heller något jag tänker göra något åt. Varför ska jag göra det liksom? Att något får mig att må finafisken ser jag inte som något negativt. Nu är jag ju inte så twistad att jag skulle kunna tänka mig att gifta mig med en teburk eller adoptera en eller två ungar tillsammans med den, riktigt så ”väck” är jag inte men saker som kan få igång min egen kreativitet och som sätter fart på inspirationen får mig att må bra och det tror jag gäller för oss flesta faktiskt. Det är nog tämligen normalt.

    Ni som läst här förr vet nog sedan innan att jag är helfrälst i matböcker av alla dess slag. Jag fullkomligt älskar att bläddra i dom och se på allt vackert som andra skapar och sedan lyckas få på bild. Det är väldigt sällan jag lyckas återskapa det själv men det är inte det jag är ute efter, jag vill enbart vila ögonen på sådant som intresserar mig. Fotografier, genomarbetade bilder med känsla. Vem som helst kan ta bilder men långt ifrån alla kan få bilder som säger något. DET är det viktiga. I alla fall för mig. I bloggvärlden finns det enormt många fantastiska matbloggare men tyvärr fastnar inte mitt intresse när det inte är bilder som tilltalar. Hur kul är en kokbok helt utan smakfulla och läskande bilder? Är man bara ute efter goda recept så är det sin sak.

    Om nu någon tomte eller framtida födelsedagspresentsinköpare (sug på det ordet en stund) råkar läsa här så finns lathunden här under. Bra va?

    Ovan nämnda ljuva teburk kommer i ett inlägg inom kort. Den är väl värd att vänta på. Kärlek i en burk!


  • BELGISKA VÅFFLOR MED RABARBERMOS

    Dagen efter. Det är idag det. Första deltävlingen i Melodifestivalen är avverkad och min hatkärlek till hela spektaklet blir bara större och större. Jag ser det, år efter år, jag hatar det mer och mer, år efter år men ändå sitter jag där i soffan och glor ögonen röda och gnäller mig sönder och samman. Varför? Jani, det finns det inget som helst svar på. Hjörndöd troligtvis med drag åt självplågeri.

    Sverige ser jag som ett land som faktiskt kan göra musik. På riktigt! Och trots detta så visas det upp skräp som inte ens en nästandöv som mig själv klarar av att lyssna på. Jag menar, Gosagosa? Seriöst, vad var det?! Skjut mig!
    Nåväl, nu är det hemska över och jag inser att det är inte själva Melodifestivalen som är det mysiga/roliga/trevliga utan det beror helt och hållet på sällskapet och just sällskapet igår är jag mer än nöjd med. Bästa sällskapet i alla kategorier! Vi blev spontaninbjudna och vi skickade på oss varsin onepiece och slängde in oss själva i bilen och drog till grannbyn. Spontaninbjudningar är perfekt. Onepiece är mindre perfekt. Typ värsta plagget någonsin men vad gör man inte?
    Mats, han den där som jag är gift med, tittade djupt ner i glasen där han satt i sin onepiece, något missfärgad dessutom efter en tvätt med fel färg, och har idag en dag som inte går i världens snabbaste tempo och suget efter sött, fett och flôtigt är mer än vanligt så vad passar då inte bättre med belgiska våfflor till lunch? Rabarbermos på toppen som trängs med grädde, blåbär och granatäppelkärnor. Jodå, även jag som inte tittade ner i något glas alls igår förutom i kaffeglaset tyckte det smakade alla tiders!

    Receptet på de belgiska våfflorna hittar ni här.

    Rabarbermos med en liten uns apelsinsmak

    300 gram rabarber, fryst
    saften från 1 apelsin
    1,5 dl strösocker

    Lägg allt i en kastrull och låt moset puttra i 10-15 minuter. Häll upp i ren och torr burk. Förvara i kylen.


  • KOKOSKAKA MED….KOKOS!

    Kokos. Det här smakar verkligen kokos. Egentligen skulle man kanske kunna kalla det för ett muffin men det finns det redan så gott om så det här en mjuk kaka. Simpelt! En riktigt god kaka dessutom som är allra bäst utan chokladen (om jag får välja). Chokladen har en tendens att ta över smaken och det är det sista jag vill när det är något som smakar som detta.

    Det är en snabb och enkel kaka på alla sätt. Få ingredienser dessutom. Fast när jag tänker efter, vilka bakverk har många ingredienser i sig?

    12-14 småkakor

    150 gram mjukt smör
    1,5 dl strösocker 
    2 ägg
    1 brk kokosmjölk 
    2 tsk bakpulver
    1 tsk salt
    1,5 dl riven kokos

    Sätt ugnen på 180 grader.
    Vispa smör och socker mjukt och pösigt. Tillsätt äggen, ett i taget.
    Blanda försiktigt i de övriga ingredienserna i smeten. Rör inte för mycket! 
    Smöra och ströa muffinsplåt med kokos. Fyll formarna 3/4 och ställ in i nedre delen av ugnen i ca 15 minuter. Kakan ska inte bli för torr så känn med en sticka efter 10 minuter. Låt svalna en stund i formarna innan de läggs på galler för att svalna helt.