HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: baka

  • MAINSTREAMAD KLADDKAKA

    Kladdkaka. Det blir inte mer mainstream än så men det blir inte mycket godare heller. En seg kladdkaka är svårslaget. Faktiskt. Just denna kakan blev helt perfekt, inte ett endaste litet fel fanns det. Jag gjorde den helt utan timer dessutom. Den var färdig när den var klar helt enkelt.

    Idag är dagen. Kroppkakedagen. Vi har bestämt oss för att göra vita kroppkakor istället för dom grå, öländska. Det blir gjort på kokt pressad potatis. Jag hoppas så väldigt mycket att det kommer smaka bra. Det har börjat helt okej. Fyllningen skvallrar om succé. Den smakade precis så tipptopp som den ska göra så nu är det bara resten kvar. Hålla tummen!

    Kladdkaka var det ja. Våga vara lite mainstream.
    (mer …)

  • SEG KOLASÅS. LITE FÖR SEG. HURRA!

    Kolasås. Lite för seg men alldeles lagom salt. Perfekt!

    En söndag helt i slöhetens tecken. Vi är riktigt mosiga. Mats för att han igår delade en flaska päroncognac med en kompis. Jag för att jag i natt fick lyssna på ett enormt tugg från min älskade make. Aldrig kunde jag tro att cognac kunde få truten att glappa så. En sannerligen trevlig kväll. Dom blev så snygga så. Stjärnfall på himlen var inget vi behövde. Stjärnorna satt ju precis jämte.

    Vi ska ganska snart dra ner mörkläggningsgardinerna, slänga oss i sängen och glo på filmer resten av dagen men först har vi lite födelsedag att fira. Så innan det blir bingen blir det en tur till byn att lämna nybakat med ovan nämnda kolasås. Grattis på födelsedagen Zohre!

    (mer …)

  • CHOKLADTERAPI. ATT BLI MEDVETEN.

    I lite blågrå toner så kommer här ett av dom absolut godaste recepten på muffins. Det går inte att misslyckas och dom blir alldeles perfekta i ”puffet” och så saftiga att man bara vill ha mer, mer och mer. Lite ljumma, med mjuk choklad,  både i och på toppen, är dom oslagbara! Det krispiga krosset av mintkarameller modell ungefär-som-marianne gör hela härligheten ännu härligare. Med en magsäcksoperation i ryggsäcken går det att äta ungefär 1/4. Sen räcker det, det är bra och hela kroppen, inklusive själen, blir nöjd.

    Något som jag upptäckt nu, nästan 2 månader efter operationen, är att det som jag tycker allra, allra häftigast är hur medveten jag blivit. Jag ser idag hur mat och sötsaker överkonsumeras. Det vräks in i truten som om det vore en byrålåda. Till vilken nytta egentligen, koma? Det är ju inte ens behagligt att bli stånkamätt eller så sockerkickad att hela hjärnan blir seg som överkokt kola. Det är otroligt mycket energi som skyfflas in, när ska det göras åt?  Jag har förstått  under hela mitt liv varför jag blivit fet men jag har aldrig någonsin haft förmågan att erkänna det. Vaddå, jag är ju jättebra mat?! Eller hur, man landar inte på 150 kg om man äter jättebra mat. Det finns ingen kraftig benstomme som är såpass kraftig. Så enkelt är det! Med det sagt så lägger jag upp några fler bilder på sötsaker. Sötsaker är helt okej, opererad eller ej, men i mer normala mängder. Tycker jag. Vad tycker du? Medvetenhet är läckert! Det och självinsikt är dom två bästa orden jag vet.

    Jag vet hur jobbigt det är att vara sjukt överviktig, jag är det fortfarande, men jag tycker att vi alla borde sluta hyckla. Det blir inte bättre av att ljuga, allra sämst blir det för en själv. Usch, nu är jag alldeles för klok. Nästan för klok för mitt eget bästa.

    Har ni varit inne på Tradera och kikat på min lilla auktion till förmån för bröstcancerfonden? Om inte så gör gärna det. Det finns några bröst i världen som behöver oss. Om vi tillsammans gör vad vi kan så kan vi göra skillnad.

    Nu släcker vi ner Rud här uppe på södra Säm. Efter den mest höstiga kvällspromenaden är ett varmt täcke ett måste. Det regnade och blåste från snedden. Varken Hjördis eller Svea kunde begripa varför dom var tvungna att följa med. I sådant väder ska man som hund ligga under kaminen och gotta sig tillsammans med dom andra fyrfota vännerna, katterna, i huset. Det finns ingen bättre plats. Jag önskar själv att jag kunde få plats där under vissa dagar men då får jag nog sluta upp helt med sötsaker. Men, det får ju finnas gränser.

    (mer …)

  • DET SKA VI FIRA! CITRONMUFFINS MED LAKRITSCHOKLAD

    Idag har jag all anledning att fira för idag har jag blivit fri-från-diabetes-förklarad. Min diabetes är ett minne blott. Mycket tack vare operationen som även hjälpt mig tappa dom första 25 kilona av väldigt många. Detta är det häftigaste jag har gjort och jag råder verkligen alla som har problem med sin övervikt att överväga en operation. Man får verkligen sitt liv tillbaka och det är det absolut fräsigaste som finns. Bara en sådan sak som att diabetes lägger av och ger upp redan efter bara några kilo ner är precis så fantastiskt som det låter. Jag kunde aldrig tro att det skulle gå så fort men det gjorde det!

    Jag började, för några veckor sedan, att må väldigt illa efter varje liten bit mat jag stoppade i mig. Jag fick då rådet av en vän, som också genomgått en gastric bypass, att kolla upp mitt blodsocker för det hade drabbat henne också och det visade sig att även hon blivit av med sin diabetes och därmed slutat med medicin. Sagt och gjort, jag bokade en tid med min diabetessköterska i förra veckan och lämnade allehanda prover. På snabbsockret hade jag helt normala värden men jag fick vänta på det ”långsamma” provet tills i dag. Mats fick ett samtal i eftermiddags och sen var det inget mer med det. Allt är fantastiskt bra och det är så skönt att gå mot ett friskare liv. Jag som inte ens har känt mig speciellt sjuk egentligen. Jag inser nu att jag nog faktiskt ändå har varit det och att jag antagligen hade fått riktigt stora fysiska problem om jag inte gjort operationen.

     

     

    Sånt här måste ju firas och vad passar då inte bättre än syrliga citronmuffins med lakritschoklad? Jag vill poängtera att jag tar väldigt allvarligt på det med diabetes och har absolut inte vräkt i mig detta utan det överlåter jag till någon annan som behöver det bättre än mig. Provsmaka måste man dock alltid göra så även om man är gastric bypass-opererad. Utan tvekan! Vad vore livet utan provsmakning?

    Syltade körsbär är något av det värsta jag vet men jag hade en liten förpackning som behövde göras åt så därför hamnade dom på toppen. Finns det verkligen någon som tycker om sådana där körsbär?

    (mer …)

  • NEKTARINER I UGNEN SÄGER DU? JA! SÄGER JAG.

     

    Jag har trillat dit. Rejält. Nektariner i ugnen är grejen. Lite hårt, lite mjukt, lite surt, lite sött. Vad mer behöver man egentligen? Där är ju allt som behövs för att få kroppen att fungera en hel dag. Min typ av dessert helt klart. Eller frukost och för den delen om man är lagd åt det hållet. Finfint för kropp och själ.
    Jag började dregla över bakade nektariner redan i måndags då jag fick se ett recept med tillhörande bild hos Lisa, Matälskare på Taffel. Jag har dock fuskat och struntat i rom men jag tror inte att det var något fel i det alls. Kanske en skvätt rom hade fått mig att joddla? Spriten får jag ta en fredag för hur skulle det se ut med alkohol en vardag? Åh, du hemska tanke. Alkoholen byttes mot vaniljglass och hallon. Den rejäla fyllan uteblev.


    Dagens outfit visas i skeden. Topp, båthals. Vit/ceris-randig. H&M. 49,50:- på rea

    (mer …)

  • PLOMMONCLAFOUTI I FYRA NYANSER AV GRÅTT

    Vill du trassla in tungan och vara lite märkvärdig så ska du använda ordet Plommonclafouti om du vill undvika det så är mitt tips att istället säga plommonomelett med mandel för det är vad det är eller en ostkaka utan ost. Det är slående likt. Äggkaka fungerar också. Jag har aldrig förr hört talas om clafouti men nån gång ska ju vara den första. Jag tänker aldrig ge mig på att försöka uttala det, inte där det finns hörande i alla fall. Receptet är från Leila Lindholms A piece of cake.

    Syrliga plommon möter sött. Serverat med vaniljsås så blev det faktiskt en bra lördagsfika. Väldigt enkelt var det att göra också, så skulle du få spontanbesök och står utan något att bjuda på är detta perfekt. Förutsatt att du har alla ingredienserna hemma men det kniper jag tyst om för då är det inte längre lika enkelt och fiffigt.

    Lördag är det, hela dagen. Det är lite småkyligt och jag har traskat med raggsockarna på hela dagen. Nu när även mörkret börjar komma så har vi tänt upp ljusen, fönsterlamporna och kaminen. Jag kan helt klart må sämre.  En dag som snart avslutas i soffan, framför projektorn som kommer att visa vampyrerna i Bon Temps. En kväll helt i min smak.

    (mer …)

  • ENKEL PAJ MED OST & SKINKA

     

     

    Paj är enkelt. Paj är gott. Paj är ännu enklare med färdigkavlad smördeg. Paj är ännu godare……..
    I flera dagar har vi pratat om ost och skinkpaj och först idag blev det av. Jag skulle gjort pajdegen men så drog allting ut på tiden och hungriga och hungrigare blev vi så det fick en färdig smördeg istället. Det är långt ifrån samma sak som en riktigt pajdeg men det är inte alls oävet. Det är krispigt, luftigt och inte  alls lika stånkmättande. Fyllningen är som sänd från gudarna. Lagom salt och makalöst gott!

    Jag hystade in formarna i ugnen sen gick vi på en promenad och när jag var tillbaka 40 minuter senare så var det en väldigt trevlig doft som mötte oss vid ytterdörren. Det var bara att hugga in. Lite bearnaisesås och ruccola på. Fredagsmat helt i min smak.

    Vad har serverats på er tallrik ikväll?

    (mer …)

  • DAGARNA I GÄLLSTAD OCH BAKADE POTATISAR.

    Återigen har vi ätit bakad potatis. Denna gången med en köttfärsröra som lutar lite åt tacohållet. Förvånansvärt gott!  Vi serverade den till lite het tacosås och en gucka*. En alldeles perfekt lördagsmiddag efter dagens händelser.

    Här i lilla byn Gällstad råder det nu Gällstad-dagarna i dagarna två. Idag har vi varit ute i stort sett hela dagen med undantag för de tre timmarna som jag kände att jag behövde åka hem och lägga mig en stund men efter en tupplur och lite mat i magen så begav vi oss ner igen. För att inte trigga meniere och min tinnitus mer så är det ett måste med en tupplur, jag får vara glad om jag klarar av det lilla som jag faktiskt gör. Det är så fantastiskt roligt att titta på folk. Jag har suttit på en stol jämte  kassan på Hemma hos Haglund och sett på när dom servat alla möjliga typer av människor. Riktigt kul! Folk/människor/typer är underhållande och otroligt intressanta.

    Hösten verkar ha bestämt sig för att komma på riktigt. Löven på träden har så smått börjat skifta i färg och jag måste säga att det gör mig inte alls ledsen. Jag tror att hösten, just nu i början, är nästan snäppet bättre än våren. Jag fullkomligt älskar när det börjar skymma tidigt om kvällarna och när jag kan tända kaminen och känna värmen inomhus samtidigt som jag ser ut genom fönstret och ser på hur vinden drar tag i löven. Det är harmoni på riktigt. I alla fall för mig.

    * Gucka – Guacamole

    (mer …)

  • SOMMARTRYFFLAR I REPRIS

     

    Än är det sommar i luften även om det har blivit lite, eller mycket kyligare på nätterna. Men även om det går mot kallare tider så kan man fortfarande få lite smak av sommar i munnen. Lavendeln blommar fortfarande så har du inte plockat och torkat än så tycker jag att det är läge nu. Lavendel är och förbli spännande i mat och bak. En del tycker inte om det alls medans andra tycker att det är smällgott. Risken som finns är att det kan bli en för stark smak och då smakar det rengöringsmedel vilket inte alltid är så uppskattat. Håll det på en lagom nivå och det kommer bli jättegott. Jag lovar!
    (mer …)

  • RÖDA BÄR. SURA BÄR. KÖRSBÄR.

     

    Vi har sedan förra året flera olika körsbärsträd i vår trädgård. Det är alla möjliga färger, former och smaker. Tyvärr är det bara ett träd som fått behålla bären och efter ett provsmak så förstår man snabbt varför. Surare går inte att finna. Hela tungan skruvar sig och ögonen kisar som aldrig förr. Det är så surt att jag tror fåglarna hade kissat ner sig om de ätit upp dom. Jag har en liten fråga som jag enkelt kastar ut till er – Vad kan man göra med dom? Det känns som att ingenting kan få dom att smaka gott. Jag har funderat på marmelad, en syrligare variant men jag vet inte. Det låter inte riktigt gott i tanken därför är jag kluven.

    På dom andra träden har det kommit ett eller två bär och dom har nån fågel snabbt roffat åt sig innan vi ens tänkt tanken på att provsmaka. Nu är det bara att vänta till nästa år och då ska jag vakta dom som en hök. Rör inte mina körsbär!

    Jag är för första gången (nästan) på två dagar uppe ur sängen och sitter nere istället för att ligga i sängen. Jag har bara varit uppe små korta stunder och ätit lite sen har jag fått ta mitt pick och pack och krypa till kojs igen. En bonnaförkylning är inte att leka med. Det hänger kvar men det går framåt. Att sitta upp utan att falla ihop är stort. Det finns hopp.

    Åter till körsbären. Hjälp mig. Vad ska jag göra med dom?