Det här ska bli min basföda i sommar. Jag behöver inget mer. Komplett!
Gör ditt godaste te och hiva ner det i ett glas fyllt med massor av is, delade jordgubbar och limeskivor. Glöm inte sugröret pga känslan av tandlossning pga svinkallt.
En fotografisk matblogg
Här börjar dagen med sött. Små macarons med smak av citron och en fyllning med hallon. Sött som attans men det ska väl macarons vara? Ja? De är gjorda efter samma recept och av samma person som förra gången. Klicka här. Jag kan aldrig ta åt mig äran för det här. Det är ingen som går på det. Ingen är så lättlurad.
Färskpressad apelsinjuice kan vara det absolut godaste som finns. När apelsinerna är saftiga och söta är juice oslagbarbar. Pressa i 1 citron på 5-6 apelsiner och det blir en perfekt syrlighet. Det här är sådant som jag behöver ha varje dag. Tror jag!
Om man är som mig som älskar kontraster är detta helt perfekt. Sött möter syrligt. Lagom av dom båda. Det söta som blir alldeles lent i munnen och det syrliga som drar lite sådär behagligt på sidorna av munnen. Som sagt, helt perfekt.
Sufflé är något som inte alls är svårt, det blir lite ”marängigt” av det hela. Lite segt men ändå luftigt och fint. Ät den som den är eller servera den med lite lättvispad grädde. Oavsett hur så kommer du bli glad i hela kroppen för den gör dig gott. Jag lovar!
Doften som sprider sig i hela huset under gräddningen är en finfin bonus. Öppna ett fönster och dela med dig till grannarna, vettja!
Godmorgon världen. En ny dag har börjat. Den har börjat på samma sätt som alla andra dagar denna veckan med extrem ryggvärk. Nätterna är en enda stor pina. Att vända sig i sängen är som att köra in knivar i hela kroppen. Med andra ord, inte skönt och otroligt frustrerande. Jag smörjer, masserar och äter värktabletter som jag aldrig har gjort något annat. Ryggen har krånglat den senaste månaden och i måndags small det till i ryggslutet när jag skulle böja mig efter en katt och sen efter det är jag helt körd. Det gör ont ända ner i vristerna. Jag har många krämpor men smärta är något som jag inte alls är van vid och just den där förbenade smärtan är det värsta som finns. Speciellt när den sitter i ryggen. Bläurk!
Nåväl, det blir nog bra tillslut och tills dess får jag välan fortsätta att gnälla, häva mig upp ur säng och soffa (snurrar runt på mage och glider ner på golvet för att sedan på något sätt krypa uppåt – cirkus maximum släng er i väggen)
Från ryggont i brödbak. När man bakar bröd har jag fått lära mig att det är så viktigt med att vara noga med mängden av alla ingredienserna men varje gång som jag har höftat har bröden en tendens att bli så mycket bättre. Lite sånt och lite sånt. Resultatet har blivit alldeles strålande och bröden blir precis sådär luftiga och fina som jag vill ha dom. Just detta brödet är nog ett av dom bästa jag har gjort. Det är absolut inget avancerat alls, det är bara bakat på frihand och inte efter något som helst recept eller mått, förutom på vätskan. Jag ska försöka återge det så gott jag kan men mitt tips är att ta det lugnt, tillsätt det du vill ha i maklig takt så lovar jag att du har ett bröd som kommer få dig att humma vid varje tugga.
So, here we go!
Jag är som nog många har förstått en sucker för det enkla och det snabba. Allt för att slippa stå vid spisen en längre stund, allt för att få använda tiden till fotograferingen och ätande. Att vara rejält hungrig samtidigt som man vill fotografera maten är en prövning. Helst av allt vill jag bara slänga undan allt och hiva i mig maten. Idag var en sån dag. Det knorrade rejält i magen men det var bara att bita ihop.
Pasta och citron skulle visa sig vara en väldigt lyckad kombination Med ett gäng citroner liggandes och ingenting mer i kylen förutom burkar med diverse sill, vilket jag inte alls tror passar sig så bra till pasta, gjorde jag det väldigt simpelt Allt som egentligen behövs är pasta, citron, olivolja och salt och peppar. Jag letade lite extra i köket och hittade torkad chili och lite bladpersilja också (det gröna är torkade limeblad men de glömde jag av att ha i)
När jag väl fick börja äta blev jag stånkamätt efter bara två gafflar. Det är dagar som denna jag förbannar kirurgen som kapade min magsäck (GBP) för dryga året sedan. När det är såhär gott vill jag liksom inte sluta äta. Jag är mätt i kroppen men mentalt är jag fortfarande så hungrig att det känns som att jag aldrig kommer att bli mätt igen. Trots den lilla mängden hann jag i alla fall känna smakerna och pastan blev alldeles toppen med det syrliga från citronen och hettan från chilin. Surt möter starkt.
Det behöver inte vara svårt, dyrt eller krångligt att få en lunch på tallriken som alla förtjänar. Det här tar ingen tid, allt du behöver är tiden för pastan att koka. Vill du korta ner tiden ytterligare, köp färsk pasta och du har en lunch på 5 minuter. Vem har sagt att god mat tar lång tid att göra? Trams!
Nu när jag är sådär proppmätt tänkte jag ta kroppen och vandra till bingen. Jag är, förutom mätt, även inne i ett riktigt jobbigt skov i min meniere. Jag hinner knappt resa mig innan det är dags för nästa anfall så sömn är något jag är i ett väldigt stort behov av, hur tråkigt det än må vara. Livet är inte alltid så enkelt men det får helt enkelt gå ändå. Jag har inte så många val.
Med allt detta sagt, testa kombinationen pasta och citron. Super!
0,5 dl olivolja
saft och rivet skal från 1 citron
1 tsk chiliflakes från kvarn
salt & peppar
rejält med grovt hackad bladpersilja
pasta för 2 personer
Koka pastan.
Blanda övriga ingredienser och häll över pastan. Servera. Riv lite mer citron över vid serveringen om så önskas.
Sjukstugan fortsätter. Idag är vi ännu risigare men jag håller mig fortfarande en dag bakom vilket betyder att jag bävar väldigt för morgondagen. Mannen i huset har troligtvis sin värsta dag idag (hoppas jag!). Vi har sovit i omgångar, ätit det vi fått i oss och försökt ta oss ut på promenad med hundarna som mer eller mindre klättrade på väggarna av tristess. 2 km klarade vi i regn och i en vidrig blåst. En smula imponerande faktiskt.
Nyårssupén bestod av korv med bröd, potatismos, västkustsallad och bostongurka. Den bästa nyårsmiddagen på flera år!
Med ett fruktfat som var fullproppat med frukt som sjöng på sista versen ordnade vi till oss en juice för att få bryta av lite mot brusande alvedon och brännande hosta. Den innehåller typ allt – apelsin, blodapelsin, citron, äpplen av olika sorter, ananas, clementiner och papaya. Jag lovar att detta är den absolut godaste juicen jag har druckit. Färkpressat är godast och ännu godare om den är färskpressad hemma.
Tolvslaget får klara sig utan oss då vi nu väljer att släcka ner Rud så ett gott slut och ett ännu bättre nytt år önskar vi er alla!
Över och ut.
Har du en glassmaskin i skåpet som du glömt bort? Plocka genast fram den och skapa dig din egen glass. Med ett vanligt hederligt vaniljglassrecept kan du fixa smakkombinationer som du sent kommer att glömma. Om du ens gör det någon gång.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Glass är inte svårt att göra men för att få en riktigt fin, krämig och välsmakande glass så krävs det att smeten får svälla och ta den tiden på sig som den behöver för att tjocka till sig för att det ska bli ett så bra slutresultat som möjligt. Att göra snabbglass är långt ifrån lika bra som att göra den med omsorg. Tycker i alla fall jag men vi är alla olika. Någon kanske tycker om hård och isig (isig blir den om den inte får gå tillräckligt länge i maskinen eller vispats upp flera gånger under frystiden (utan maskin) glass. En glass som aldrig kan frysas och plockas fram igen utan att ha blivit stenhård och krispig av is. Jag är inte en av dom.
Att ha gelatin och glykos i glassen är också en smaksak men med båda dom ingredienserna blir glassen mycket smidigare, lenare och krämigare. Utan gelatin tycker jag att glassen har en tendens att åka kana i gommen och efterlämna nånting som känns sådär äckligt fett. Det vill jag undvika och använder mer än gärna både gelatin och glykos.
Vilken smakkombination skulle du vilja ha?
(Återkom så kanske den tillverkas i mitt kök och läggs upp här på bloggen med hänvisning till din egen blogg såklart)
Om det är så att du har lite problem med att läsa receptet på bilden så klicka på länken här under.
Om man vill ”flörta” med mig, och det vill man ju allt som oftast, så ska man tveklöst bjuda mig på lasagne. Man har mig som i en liten ask redan efter ”la”. Just lasagne är en rätt som gör så att jag förbannar kirurgen som GBP.ade mig och därmed tog bort alla möjligheter att äta tills även tanken är mätt. Så gott tycker jag att det är!
Om det skulle vara så att jag enbart skulle få äta en endaste rätt i resten av mitt liv så skulle jag utan att blinka säga lasagne. En ”fesljummen” sådan är ordentligt svårslagen. När det liksom har fått den där temperaturen så man kan lassa in som om självaste munnen vore en byrålåda, DÅ är det så att jag fäller en liten glädjetår. Nåja, så illa är det inte men jag hummar förnöjt, ganska länge och jag har väldigt svårt att ställa undan tallriken.
Det här som jag visar upp är ingen klassisk lasagne men absolut inte sämre för det. Istället för köttfärs är det kycklingfilé och istället för en vanlig, enkel bechamel är den smaksatt med citron och dragon. Eftersom den inte har lika mycket sås (tomatsås) som den vanliga, klassiska varianten kan det kanske uppfattas som lite torr men det är den inte. Långt därifrån! Den har så mycket smak och smakerna är separata men ändå så passar de så enormt bra tillsammans. Citron och dragon är en match made in heaven, bara så ni vet!
1 kg kycklingfilé
1 rödlök
1 dl grädde
smör till stekning
salt och peppar
(Jag kryddade även med grillkrydda som är smaksatt med citron)
Strimla kycklingen, hacka löken och stek alltsammans i lite smör tills kycklingen är genomstekt. Tillsätt grädde och smaka av tills du själv känner dig nöjd.
Citron- och dragonbechamél
100 gram smör
1 dl vetemjöl
1 liter mjölk
saft från 1 citron
2 msk dragon (mer om man känner för det)
Smält smöret och vispa i mjölet. Låt det fräsa tillsammans en stund. Häll sedan i mjölken och citronsaften och vispa under tiden som såsen kokar upp. Tillsätt med mjölk om det behövs. Smaka av med salt, peppar och dragon.
Lasagneplattor
Kokt sparris
Montera lasagnen genom att börja med ett lager kyckling, lite sås och sedan lasagneplattor. Upprepa i tre lager. Avsluta med att hälla resten av såsen på toppen och lägg på sparris. Skicka in hela härligheten i mitten av ugnen på 200 grader i 25-30 minuter. Servera med sallad. Smaklig spis!