HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: djur

  • MORR OCH HALLON

     

    Julledigheten blir alltid bättre om någon eller alla i familjen är sjuka. Eller inte! Här har vi efter många dagars misstanke om att sjukdom är på ingång blivit sjuka bägge två. Feber, hosta och allt som hör till. Maken (som visar lite av vår jul här för den som är intresserad)ligger en dag före, jag anslöt idag. Eftersom vi inte har något planerat och ändå hade tänkt vara hemma i morgon (nyårsafton) och antifira (så långt från fira som det bara är möjligt) så spelar det inte så stor roll. Antifirandet blir troligtvis ännu bättre med en rejäl hosta och nån mer grad i kroppen. Toppen!

    Hoppas att julen har varit fin och att ni fått ut det ni önskat av den, oavsett vad.

    Eftersom det här ska vara någon form av fotografisk matblogg och inte en blogg om Ljunggrensk förkylning så är det bäst att hysta med lite bilder på något ätbart i form av en sockerkaka med smak av hallon. Den är gjord på precis samma sätt som en vanlig hederlig sockerkaka men med hallonpulver istället för vaniljsocker. Så gör helt enkelt enligt ditt bästa sockerkaksrecept. Eftersom jag ville ha någon form av färg på härligheten också så vispade jag enbart ihop florsocker och vatten och färgade med karamellfärg, kletade på det och sen slog jag över sockerpärlor och granatäppelkärnor. (Att slå ut granatäppelkärnor, eller när man har slagit färdigt, kan liknas vid en mordplats.) Jag tycker inte om den typen av glasyr så kakan åkte efter fotografering ut i skogen där någon fyrfota, eller ja kanske en tvåbent också, fick hugga tag i den istället. Våra fyrfota varelser, eller ja, katterna tycker inte heller om sånt där men om hundarna hade fått bestämma hade dom svalt den där i ett nafs, släppt en fis och sen väntat på nästa. Så arbetar dom.

    Ovan nämnda katter (dock bara två av dom, den tredje, Sture, letade väl efter en bra plats att göra sina toalettbestyr) är mer än gärna med (läs: i vägen) när kameran plockas fram. Ibland orkar jag inte fajtas, flytta och gnälla så då får dom helt enkelt vara med. Solveig och Kjell. Modellerna för dagen!

    Nu börjar det bli dags att hosta ner sig i sängen. Svea (rottweilern) har skällt sig trött på tv.n (animal planet), Hjördis (samojeden) har nyst färdigt och vi (”människorna”) har tagit slut. Jag avslutar det hela med att önska er ett gott slut och ett riktigt gott nytt år. Någon viskade (läs: skrev på Facebook) att det skulle bli ett ”glittrande nytt år 2013” – det vill jag tro på och så ska det bli!

  • TITTA HON ÄTER IGEN. I MORGON.

    Jag har börjat friskna till. Äntligen! Febern är borta men hosta och snuva hänger kvar, som sig bör. Den lär väl sitta i fram till midsommar eller nåt i den stilen men jag ska inte hänga läpp. Det är som det är, jag orkar i alla fall vara uppe och sysselsätta mig själv. Smaklökarna verkar fortfarande vara bedövade dock. Jag testade att locka dom med musslor till lunch men det gick sådär, tyvärr. Det är bättre men inte helt bra så musslorna får gotta sig tills i morgon, då ska det nog vara ordning på fortet igen. Moules marinières är det absolut godaste jag vet så att ha smaklökarna i ordning är mer viktigt än någonsin.

    Mer om det i morgon.
    Idag. En ljuvlig vinterdag och jag tog med mig mina älskade jycklare ut på sjön. Frisk!
    Svea, lyckligaste rottweilern, kunde inte få nog av alla uppborrade pimpelhål. Varenda ett skulle hon trycka ner trynet i. Hon ville väl inte vara sämre antar jag men sämst var hon för ingen fisk kom med upp. Man kan tycka vad man vill om vår Svea men hon är nog den absolut vackraste rottweiler jag sett och hon är, hör och häpna, grym på att lyssna och hon är makalöst rolig. En helskön donna på alla sätt utom vid NEJ!. Då fungerar hon inte riktigt som det är tänkt men man kan ju inte vara bra på allt.

    Hjördis, vårt rara fluff från helvetet, en fin samojed som lyssnar lika mycket som en rostig spik. Jag misstänker att det beror på fluffet för med så mycket fluff på kroppen måste de ju betyda att det även sitter en och annan tuss på insidan. Då blir det inte lätt att höra. Det förstår ju vem som helst.

    Nåväl. Matblogg, det blir det i morgon igen. Då SKA det smaka!

  • CHOKLADTERAPI. ATT BLI MEDVETEN.

    I lite blågrå toner så kommer här ett av dom absolut godaste recepten på muffins. Det går inte att misslyckas och dom blir alldeles perfekta i ”puffet” och så saftiga att man bara vill ha mer, mer och mer. Lite ljumma, med mjuk choklad,  både i och på toppen, är dom oslagbara! Det krispiga krosset av mintkarameller modell ungefär-som-marianne gör hela härligheten ännu härligare. Med en magsäcksoperation i ryggsäcken går det att äta ungefär 1/4. Sen räcker det, det är bra och hela kroppen, inklusive själen, blir nöjd.

    Något som jag upptäckt nu, nästan 2 månader efter operationen, är att det som jag tycker allra, allra häftigast är hur medveten jag blivit. Jag ser idag hur mat och sötsaker överkonsumeras. Det vräks in i truten som om det vore en byrålåda. Till vilken nytta egentligen, koma? Det är ju inte ens behagligt att bli stånkamätt eller så sockerkickad att hela hjärnan blir seg som överkokt kola. Det är otroligt mycket energi som skyfflas in, när ska det göras åt?  Jag har förstått  under hela mitt liv varför jag blivit fet men jag har aldrig någonsin haft förmågan att erkänna det. Vaddå, jag är ju jättebra mat?! Eller hur, man landar inte på 150 kg om man äter jättebra mat. Det finns ingen kraftig benstomme som är såpass kraftig. Så enkelt är det! Med det sagt så lägger jag upp några fler bilder på sötsaker. Sötsaker är helt okej, opererad eller ej, men i mer normala mängder. Tycker jag. Vad tycker du? Medvetenhet är läckert! Det och självinsikt är dom två bästa orden jag vet.

    Jag vet hur jobbigt det är att vara sjukt överviktig, jag är det fortfarande, men jag tycker att vi alla borde sluta hyckla. Det blir inte bättre av att ljuga, allra sämst blir det för en själv. Usch, nu är jag alldeles för klok. Nästan för klok för mitt eget bästa.

    Har ni varit inne på Tradera och kikat på min lilla auktion till förmån för bröstcancerfonden? Om inte så gör gärna det. Det finns några bröst i världen som behöver oss. Om vi tillsammans gör vad vi kan så kan vi göra skillnad.

    Nu släcker vi ner Rud här uppe på södra Säm. Efter den mest höstiga kvällspromenaden är ett varmt täcke ett måste. Det regnade och blåste från snedden. Varken Hjördis eller Svea kunde begripa varför dom var tvungna att följa med. I sådant väder ska man som hund ligga under kaminen och gotta sig tillsammans med dom andra fyrfota vännerna, katterna, i huset. Det finns ingen bättre plats. Jag önskar själv att jag kunde få plats där under vissa dagar men då får jag nog sluta upp helt med sötsaker. Men, det får ju finnas gränser.

    (mer …)