HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: efterrätt

  • TIRAMISU PÅ NÅGONS VIS

    34 år. Tiramisupremiär.

    Nej. Tiramisu är inget för mig. Jag har många gånger varit med när Mats beställt in det när vi ätit ute men jag har aldrig beställt själv och jag har aldrig smakat på det. Konstigt! Jag är en stark förespråkare till att man MÅSTE smaka på allt men här verkar jag inte riktigt levt som jag lärt. Jag misstänker att jag inte vågat för att det är kaffe i och jag är väldigt långt från kaffekärring även om jag det senaste året har börjat söla i mig en och annan kopp med jämna mellanrum.I skrivande stund sitter jag här med en cappuccino och känner mig rätt nöjd med livet trots allt. Idag är en dag med väldigt många och täta anfall vilket i sig inte är sådär värst spännande och roligt men det finns inte så mycket att göra mer än att vänta ut det. Förhoppningsvis ger det med sig och jag kan få ett bra avslut på tisdagen i alla fall. Det är inte mycket jag begär.

    Nåväl, nog om tråkigheter och åter till Tiramisu. Det beställdes till nyårsdessert. Jag hittade en recept på nätet och sagt och gjort. Tiramisu skulle det bli och det blev det. Gott skulle det bli men det blev det inte. Det smakar för mycket kaffe och det är dessutom kallt kaffe och det gör det ännu värre. Eftersom jag vet att många är väldigt förtjusta i tiramisu så är det bara att följa länken för att komma till receptet. Tiramisu på någons vis.

    Unge herr Alvin stod för tomteblossen. Även om det inte var så gott som jag hade hoppats på så blev det väldigt fint. Man kan inte få allt här i livet……bara det mesta.

  • MAINSTREAMAD KLADDKAKA

    Kladdkaka. Det blir inte mer mainstream än så men det blir inte mycket godare heller. En seg kladdkaka är svårslaget. Faktiskt. Just denna kakan blev helt perfekt, inte ett endaste litet fel fanns det. Jag gjorde den helt utan timer dessutom. Den var färdig när den var klar helt enkelt.

    Idag är dagen. Kroppkakedagen. Vi har bestämt oss för att göra vita kroppkakor istället för dom grå, öländska. Det blir gjort på kokt pressad potatis. Jag hoppas så väldigt mycket att det kommer smaka bra. Det har börjat helt okej. Fyllningen skvallrar om succé. Den smakade precis så tipptopp som den ska göra så nu är det bara resten kvar. Hålla tummen!

    Kladdkaka var det ja. Våga vara lite mainstream.
    (mer …)

  • NEKTARINER I UGNEN SÄGER DU? JA! SÄGER JAG.

     

    Jag har trillat dit. Rejält. Nektariner i ugnen är grejen. Lite hårt, lite mjukt, lite surt, lite sött. Vad mer behöver man egentligen? Där är ju allt som behövs för att få kroppen att fungera en hel dag. Min typ av dessert helt klart. Eller frukost och för den delen om man är lagd åt det hållet. Finfint för kropp och själ.
    Jag började dregla över bakade nektariner redan i måndags då jag fick se ett recept med tillhörande bild hos Lisa, Matälskare på Taffel. Jag har dock fuskat och struntat i rom men jag tror inte att det var något fel i det alls. Kanske en skvätt rom hade fått mig att joddla? Spriten får jag ta en fredag för hur skulle det se ut med alkohol en vardag? Åh, du hemska tanke. Alkoholen byttes mot vaniljglass och hallon. Den rejäla fyllan uteblev.


    Dagens outfit visas i skeden. Topp, båthals. Vit/ceris-randig. H&M. 49,50:- på rea

    (mer …)

  • PLOMMONCLAFOUTI I FYRA NYANSER AV GRÅTT

    Vill du trassla in tungan och vara lite märkvärdig så ska du använda ordet Plommonclafouti om du vill undvika det så är mitt tips att istället säga plommonomelett med mandel för det är vad det är eller en ostkaka utan ost. Det är slående likt. Äggkaka fungerar också. Jag har aldrig förr hört talas om clafouti men nån gång ska ju vara den första. Jag tänker aldrig ge mig på att försöka uttala det, inte där det finns hörande i alla fall. Receptet är från Leila Lindholms A piece of cake.

    Syrliga plommon möter sött. Serverat med vaniljsås så blev det faktiskt en bra lördagsfika. Väldigt enkelt var det att göra också, så skulle du få spontanbesök och står utan något att bjuda på är detta perfekt. Förutsatt att du har alla ingredienserna hemma men det kniper jag tyst om för då är det inte längre lika enkelt och fiffigt.

    Lördag är det, hela dagen. Det är lite småkyligt och jag har traskat med raggsockarna på hela dagen. Nu när även mörkret börjar komma så har vi tänt upp ljusen, fönsterlamporna och kaminen. Jag kan helt klart må sämre.  En dag som snart avslutas i soffan, framför projektorn som kommer att visa vampyrerna i Bon Temps. En kväll helt i min smak.

    (mer …)