Då var det dags igen. Med ytterligare en ny design i bakfickan. Jag är riktigt nöjd (vilket jag är vid varje byte) men hur länge det kan man aldrig veta. Det som är det bästa tycker jag är att det återigen går att scrolla igenom fler recept och bilder. Det är mycket enklare och faktiskt mycket snyggare, stilrenare. Om det är något som strular så hojta till, kanske kan jag lösa det själv men mest troligt är att jag får lämna över det till Mats. Han är en klippa! På allt.

Solveig har suttit länge, på bordskanten och spanat på kakan under tiden jag fotograferat. Här har tålamodet tagit slut och han kastar sig in i bilden, eller tja…han smyger så försiktigt han kan. Han kan ju ha turen att jag missar honom men icke, han blev körd direkt. Rara Solveig.

Vi har endast en vinbärsbuske kvar i trädgården. Jag kan inte för mitt liv begripa hur vi kunde gräva upp alla andra buskar när vi flyttade in. Svarta vinbär dessutom. Det godaste av allt. Jag tycker egentligen inte så mycket om dom röda vinbären eftersom jag tycker att dom är alldeles för sura för oavsett hur mogna dom än är så är det lite så att tungan krullar sig. När de används till saft och gelé är det en helt annan sak, då är det riktigt gott och det är nästan så att det är godare än de svarta vinbären. I en enkel paj blev det en fullträff. Sött och syrligt i samma tugga. Det kan inte bli mer rätt. Med en välsmakande maräng med fläder på toppen var det en klar fullträff. Det smakade verkligen sommar, en söt sommar. Svarta vinbär får flytta in nästa sommar igen.

Regnet har kommit och gått här hela dagen och åskan har tydligen mullrat på håll. Vi har skrotat inomhus och egentligen inte gjort något vettigt alls förutom ätit och fotograferat gott. En väldigt skön dag på alla sätt även om jag nu har börjat känna lite spring i benen. Det får bli en kvällspromenad innan vi kryper till kojs.

(mer …)