Jag har två drömmar som jag någon gång hoppas och tror kommer slå in. I alla fall en av dom. Den största och första drömmen är att inte längre vara ofrivilligt barnlösa (utredning pågår) och den andra drömmen är det som syns på bilderna (från pinterest). Ett hem i betong, råa skavda väggar. Stora fönster som är vackert slitna. Betongpelare som sträcker sig högt upp till taket. Stora öppna ytor, få rum. Ett enda stort rörigt och härligt liv. Där bor jag. Enkelt. Rått. Avskalat.

Vissa dagar handlar det inte bara om mat och matfotografering. Ibland seglar jag iväg till de här drömmarnas land och vill stanna där länge, eller ännu bättre, aldrig släppa taget. Någonsin.