Etikett: foto


  • MORGONJUICE TILL KVÄLLSMATEN

    Bättre sent än aldrig. Frukost till kvällsmat. Med en timme extra så är hela dygnet skruvat så då spelar det ingen roll. Gör det du vill, när du vill! Det är ändå mörkt ute.

    Jag tycker mycket om mörker och är långt ifrån mörkrädd. Jag njuter i mörker men till och med jag tycker det är tråkigt att det blir mörkt och dystert redan innan klockan slagit 15. När det dessutom regnar så att även jag som hörselskadad hör smattret mot förnsterrutorna, då är det inte speciellt kul längre. Dagar som denna, jämngrå, behöver jag färg och därför passade jag på att starta dagen ordentligt färgglatt.

    Råsaftscentrifugen aka juicemaskinen plockades fram tillsammans med en hel drös av olika citrusfrukter. Egen juice. Sockerchock enligt vissa, upplyftande enligt mig. Egen juice är inget man gör varje dag, eller inte jag i alla fall, eftersom det går åt en hel del frukt för att fylla två glas och så mycket frukt har vi sällan här hemma. Men idag så, då trängdes citrusfrukterna på köksbänken. Även en perfekt mogen mango åkte med ner.

    Jag kunde inte få en bättre start på dagen.
    Nu är det dags för oss att trotsa mörker och regn – Hjördis och Svea behöver sin kvällspromenad. Allt som oftast är det roligt att vara jag. Just nu? Nej.

    Tur att det finns mer juice.
    (mer …)


  • ALDRIG ENSAM. ALLTID NÅGON.

    Foto – Mats Ljunggren – www.MatsLjunggren.com  Redigering och jox – Helena Ljunggren

    Jag letade fram min gamla brudklänning från 2006.
    Att trasha min brudklänning är något jag funderat på i några år men jag har inte varit redo, eller är inte redo på långa vägar men det hade varit lite läckert. Jag är inte så modig även om jag vill vara det.

    Idag var troligtvis sista gången jag kunde ha den. Den hängde som en säck. Alldeles för stor. Ett vitt lakan, som knutits hårt över bröstet, höll den på plats. Jag vågade mig på trash-light vilket betydde att den blev lite smutsig längst ner. Jag är ett bad ass. Helt klart!

    Det behövdes bara en bild.


  • GASTRIC BYPASS-BAKAT.

    Det sötaste jag någonsin sett. Muffins i ”ketchupburkar” från McDonalds. Att jag aldrig har tänkt på det innan. Så himla rart och det såg så mysigt ut med dom små rackarna jämte dom mer traditionellt stora bakverken. Gastric bypass-muffins (cupcakes) blev jag bjuden på när vi hälsade på vänner i Göteborg förra veckan. Underbara bakverk! Goda var dom också, till råga på allt! Något recept har jag inte men jag gissar att det är vanliga, hederliga chokladmuffins med en frosting gjord på smält, vit choklad och färskost. Sött, syrligt och gott! Att de var så små gjorde dessutom att jag faktiskt kunde äta två!

    Idag har vi verkligen tagit helg. Vi gick morgonpromenaden riktigt tidigt och vi såg till att gå  längre än vad vi brukar så att vi sedan kunde sitta inne och göra ingenting utan att ha dåligt samvete. Så, här sitter vi nu och gör ingenting. Lunch har vi precis tuggat i oss och alldeles strax så bär det av mot sängen, boken och med en tillhörande tupplur. Utan tupplur fungerar inte jag. Inte på något sätt faktiskt. Det är inte bara humöret som sviktar om den missas utan rent fysiskt så orkar inte min kropp med hela dagen. Jag får värre tinnitus och yrseln blir oftast jobbigare. Jag blir dessutom väldigt orolig och ”ångestig” i kroppen. Det är precis som att min kropp måste ladda på batterierna som bara håller ett par timmar i stöten.  Det är tur att det finns något som heter tupplur och att jag är så väldigt bra på att praktisera det.

    Hoppas att ni alla har en fantastiskt fin lördag på precis alla sätt. Kram på er!

    Boken Monster av Micael  Dahlén är vad jag läser nu. En bok om om 5 av världens ”största” mördare. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den än förutom att jag älskar fodralet. Pärmen, trycket och färgen är fantastiskt snyggt. Och att sidonumren är med romerska siffror gör det hela om möjligt ännu bättre. Jag älskar när utsidan är lika välarbetad som insidan. 


  • SPAGETTI. KÖTTFÄRSÅS. MIN MAN.

    Min man lagar väldigt sällan mat. Inte för att han inte kan eller inte har någon lust utan det blir bara inte av. Jag hör till den skaran av människor som fullständigt avskyr, AVSKYR!, ”man/kvinnaskämt” där man gör narr av det motsatta könet. Det är så hela jag kokar. Det går en våg av det på Facebook och även om jag vet, eller hoppas innerligt, att det är på skoj så kryper det i mig. Om det nu är så illa att mannen inte kan tvätta, eller att han aldrig tvättar eller att han inte märker när det är städat (osv osv osv), så är det väl dags att säga ifrån, byta eller leva själv. Jag äcklas av det. Så mycket att jag får problem att förklara det i skrift.

    Nåväl, nu var det inte meningen att jag skulle elda upp mig utan meningen var att skriva om Mats mat. Som sagt, det är inte ofta det händer men det är inte något som stör mig alls. Vi lagar mat när vi vill. Enkelt! Något som jag kan längta ihjäl mig efter är hans köttfärssås. Den är oslagbar! Den är så fantastiskt enkel men så vrålgod som det bara är möjligt. Den innehåller i stort sett ingenting så den är även väldigt billig. Det kan inte bli bättre. Eller hur?

    Idag kom suget. Oturligt så är han på jobbet och kunde därför inte vara rar och göra det åt mig så jag fick ta tag i det själv. Jag lyckades! Jag gjorde dessutom som Mats alltid gör, det som jag brukar undvika, jag hyvlade över lite parmesan. Åh hjälp så gott! Jag kunde själv.

    För att avsluta i ren Facebook-anda – Nu behöver jag honom inte ens till det.
    Uäck! Vedervärdigt.

    Tack för att du finns, Mats!

    (mer …)


  • KLADDIGT. CHOKLADIGT. GRÄDDIGT. NYTTIGT?

    Huvudvärk. Kall. Trött.

    Det är inte mycket annat än choklad som hjälper. Eller, jag kan intala mig att det hjälper. Åtminstone lite. Yttepyttelite. Egentligen är det att lura sig själv men ibland mår man faktiskt bra av att ha ett glas med varm choklad i handen. Att chokladen sedan innehåller allehanda onyttigheter är inget som vi egentligen behöver prata om. Låt chokladen tysta mun!

    (mer …)


  • JAG BEHÅLLER SOMMAREN ETT LITET TAG TILL

    Vi gjorde ett ett litet experiment i somras. Att vi skulle glömma av det i skafferiet var inget som vi hade någon som helst plan på men så blev det.

    Experimentet gick ut på att blanda den skvätten vodka vi hade kvar med bären som växte på buskar och träd i trädgården. Trädgårdsvodka! I med bär i en burk med tätt lock. Röda vinbär, hallon och tidiga körsbär. I med en halv matsked socker och sen på med vodkan. Stäng locket och ställ mörk och svalt. Glöm gärna bort det i några månader för det gör absolut ingenting.

    Hur det blev? Mats blev helt klart nöjd vilket i och för sig inte är något ovanligt. Jättegott. Dom sura körsbären gjorde sitt och likaså sockret.
    Tänk, hela 1,5 dl. Jag borde lyckas hålla på sommaren ända tills nästa sommar. Så mycket alkohol dricker jag.

    Idag är en pyjamasdag. Jag har inte gjort något alls med undantag för morgonpromenaden med hundarna. Jag har bara eldat, frusit, yrslat, eldat lite till och frusit ytterligare. Jag gissar att det är en fina helgen som betalar sig. Det går bara inte att ha det för bra för länge. Jag får helt enkelt vara glad för det lilla.


  • ITS NICE TO BE ME

    Vilken helg! Vi skulle inte göra någonting alls men det enda vi har gjort är någonting och det gör mig så fantastiskt glad. Vilka människor vi har i vår närhet. Vilka vänner! Heltossigt. Och min meniere har hållit sig i schack. Helt heltossigt.

    Igår, lördag, åkte vi hemifrån klockan 11.00 för att åka och hälsa på mamma och hennes grav. Jag tyckte att hon behövde lite besök. Det regnade och var så förbaskat grått så jag ville göra hennes dag en smula bättre, vart hon nu än befinner sig. Nu blev det bara i tanken eftersom det var mer regn än grått när vi passerade kyrkogården så det blev en tur till vänner i kyrkogårdens grannby istället. Fika är ett ypperligt sätt att göra ingenting på. Vi skulle bara vara borta i max två timmar.  Sen skulle vi fortsätta att göra ingenting, fast då hemma i vår egen lilla vrå istället.

    Vi höll tiden. Nästan. Med ca en timme att köra in begav vi oss hemåt. Eller ja, till vännerna i vår egen grannby eftersom vi bjöd in oss på ännu mer fika. Fika är att göra ingenting. Det lärde vi oss väldigt fort. Det stannade inte vid fika utan det blev även middag och på detta så blev det även päroncognac/päronkonjak/Xanté till Mats. Våra två timmar var gott och väl passerade. Vi gjorde absolut ingenting. Vi parkerade bilen vid garaget i natt 00.38. Då var vi åter hemma i vår lugna vrå, dock ca 11,5 timme senare än vad vi hade tänkt från början. Vilken underbar dag!

    Idag svidade Mats om till Glenn och vi begav oss till Göteborg där vi träffade fler vänner och vi fikade ännu mer. Jag älskar att göra ingenting. Fy, vi har det för bra helt enkelt!

    Och som inte det vore nog. När vi idag parkerade vid garaget, något tidigare än i natt, så hängde det en ny stekpanna på garagedörren. Som sagt – FÖR BRA!


  • ÄPPELGLASS MED COOKIE DOUGH

    Äppleglass med cookie dough, eller kakdeg om man hellre vill använda sig av det, med smak av kanel. Smakkombinationen som aldrig blir fel. Äpple och kanel är som gjorda för varandra. Mina öländska äpplen som jag fick med mig hem från skördefesten blev inte bara torkade utan dom blev även till en sylt. Med sina bitar så slår den ut det klassiska äpplemoset med hästlängder. Det händer liksom något i munnen.

    Cookie dough, kakdeg, är något som jag alltid har varit enormt svag för. Det är lite salt mitt i det söta. Helt perfekt. Ben & Jerry-glassarna innehåller massa, massa sånt gott men det kostar därefter så varför inte göra sin egen? Det är inte svårt alls. Gör man inte åt allt till en glass så är det bara att låta den ligga i frysen, i en burk med lock, tills nästa glass ska göras. Det blir inte liggande i frysen så länge!

    Nu är det fredag och jag har stämplat ut. Strax ger vi oss ut på kvällspromenaden innan vi drar ner mörkläggningsgardinerna, tänder ljusen och tar helg på riktigt i soffan med någon bra film. En kväll helt i min smak.

    Ha en underbar kväll alla, med allt vad det innebär.

    ps. Ljuset är A & O vid fotografering. Jag lyckades inte med A & O idag. Det blev som det blev. ds.
    (mer …)


  • VACKERT – ENKELT – GOTT

    Jag vill börja med att tacka er läsare för alla otroligt fina kommentarer jag får. Jag växer flera centimeter även om jag tycker att mina 181 räcker och blir över. Ni är underbara!

    Nu är det dags att visa sött igen. Det kan ju kanske tänkas lite konstigt när jag nu är ”magsäckslös” att jag visar så mycket  sötsaker men bara för att jag inte kan äta det betyder det inte att andra inte kan. Jag tycker om att bjuda på sötsaker. Just detta receptet är något som legat på hårddisken ett bra tag. Jag gjorde det för att ha med det i Inzpira Magazine så jag har hållit på det ganska länge. Det är nog säkert inget nytt, det finns troligtvis en uppsjö av liknande eller lika recept på nätet men vad gör väl det, bra saker ska spridas. Från alla håll och kanter. Inzpiras nya magazin kommer föresten ut om en knapp vecka, 25 oktober. Fler recept med tillhörande bilder finns med i den och mycket, mycket mer!

    Man behöver inte ha färska jordgubbar, det går bra med frysta också. Det går med allt. Ta vad du vill ha på. Jordgubbar, blåbär, hallon,banan, päron…variationerna är oändliga. Ta det du känner för. Hyvla över choklad, hoppa över choklad. Servera med glass eller utan. Fast, med glass gör allting bättre. Jag lovar!

    Nu till något helt annat – Matbloggspriset 2011. Nu är det dags igen för oss att rösta fram årets bästa mat/bak/dessert-blogg. Klicka på bilden för att komma till sidan där du kan lämna din röst på den bloggen som du tycker förtjänar att vinna. Det finns många otroligt fina och välkomponerade bloggar i Sveriges avlånga land. Rösta på den blogg som ligger dig varmast om hjärtat.

    Nu är det dags att släcka ner Rud på södra Säm. Vi lyckades ta en tupplur mellan 17 och 18.30 så jag gissar att det kommer vara två som kommer få problem att somna. Det är bara att ställa in sig på att vända på kudden några gånger. Nån gång ska väl dom gröna stängas för dagen, på ett eller annat sätt. Godnatt.

    (mer …)


  • ATT TA TILLBAKA SITT LIV

    Jag vill skriva mycket om just glädjen att få tillbaka livet, så idag blir det inte mycket matprat. Gastric bypass-operationen är det bästa jag någonsin har gjort i mitt liv! Jag kan inte säga det nog många gånger.

    Att jag mått dåligt över min vikt är inget som jag någon gång känt att jag har gjort men nu inser jag. Just nu mår jag så fantastiskt bra. Allt börjar bli roligt. Jag vågar, jag kan och nu till det absolut bästa – JAG VILL! Jag har aldrig haft en sådan vilja som jag har nu. Livet börjar bli spännande igen!

    Jag undrar vart det ska sluta. Jag har ”bara” tappat dryga 25 kg men redan nu har jag förändrats, hur kommer det då bli om 50 kg?!  Jag kommer få det bästa livet. Tveklöst!

    Förr, när jag gick utanför dörren, så tog jag automatiskt på mig min mask. Glada Helena! Att ha en mask är bra, man slipper visa sitt rätta jag. Jag var alltid ”glad”. Att inta en försvarsställning är viktigt om man i grund och botten är osäker. Jag kände att alla tittade på mig. Jag sa alltid ”Jag bryr mig inte om vad andra tycker och tänker” men vad jag egentligen gjorde var att jag läste in allt negativt. Jag var fetast, fulast och alla pratade illa.

    NU, oavsett vart jag är, så är min mask undangömd. Jag är idag glad på riktigt. På riktigt! Jag tänker inte längre på något försvar. När jag är ute är jag så stolt och naturligtvis ser alla människor det så idag är det inte några negativa blickar jag läser in. Allt är positivt. Även om jag inte vet, tyvärr, vad andra tänker så ser jag bara att dom är imponerade av att jag har lyckats med det jag har gjort. Det är skithäftigt för att tala klarspråk.

    Igår tog jag tillbaka en stor del av mitt liv. Basket! Det har en gång i tiden, under väldigt många år, varit mitt liv. Men i takt med att vikten har ökat så har jag dragit mig längre och längre ifrån. Tills i går.

    När jag satt där på läktaren i Boråshallen och hörde gnisslet av skorna på planen så kom tårarna. Vilken känsla! Som jag har saknat det. Förr har jag inte orkat gå och titta och ha masken på mig men nu skiter jag i den. Det pirret jag kände då, när jag satt där och tittade på taggade basketspelare som gör det som dom är absolut bäst på och gnisslar med sina skor för min skull, är så mycket bättre än en fakemask. Det kan låta överdrivet men igår levde jag. Jag tog tillbaka livet. Jag gjorde det jag är bäst på – Jag var mig själv!

    Jag är fortfarande helt lyrisk. Tänk att något så lite som att se en basketmatch kan göra så mycket. För mig är det idag allt.

    Jag kommer att sopa mattan med livet!