HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: fotograf

  • MANDELBISCOTTI MED SMAK AV BLODAPELSIN

    Jag nöter på med mina blodapelsiner. Måtte de aldrig ta slut!

    För mig är mandelbiscotti jul men det fungerar lika bra alltid, jämt, ständigt. Så är det!
    Det är en alldeles perfekt skorpa att ta fram till kaffet. Liten och naggande god. Med grovt hackad mandel och lite rivet skal från blodapelsin blir det helt förtäffligt i munnen.

    Att göra biscotti, eller skorpor om man vill vara riktigt vardaglig och inte slänga sig med märkvärdiga ord, är ganska enkelt och det kräver varken mycket tid eller många ingredienser. Förvaras dom i tätslutande burk så håller de dessutom i en evighet. Fast det är klart, går burken att öppna så blir dom inte långvariga.

    Just biscotti är toppen att krossa att ha i eller på glass. Är den i så krossa inte för mycket, det ska inte bli någon grynig glass. Inte bra.

    (mer …)

  • EN BLODAPELSINKAKA UPPOCHNER.

    Ljuset förändras fort. På förebilden (höger) ligger ljuset perfekt, jag kan inte bli mer nöjd medan jag vill köra huvudet i väggen när jag ser efterbilden (torde då vara den vänstra) där ljuset helt har dött ut och bilden är alldeles fel. Kakan får inte alls den där djupa röda färgen och bilden känns platt och för mig lite småtjilig (väschötska. Tjiligt vet alla vad det är) och inte alls så som jag vill ha det från början. Man kan inte få allt sägs det och det ligger väl en liten sanning i det. En väldigt liten en men om jag släpper det fotografiska och ger mig på smakerna istället så låter det helt annorlunda för det här är gott. Jag fullkomligt älskar blodapelsin och just nu smakar de helt magiskt. Söta, saftiga och lite syrliga. Blodapelsin knäcker!

    Tarte tatin är för mig den vanligaste bland upside down cakes och då är det äpplen det handlar om. Numera kan man göra allting upp och ner. Päron, persikor, citron eller som här med blodapelsin. Kakan är inget avancerat alls, det är mer eller mindre en vanlig hederlig sockerkaka som är smaksatt med zest och saft från ett gäng blodapelsiner och i botten (senare på toppen) en fasligt massa skivor blodapelsin som har fått gotta till sig i lite smör och socker innan smeten hällts på. När kakan är färdig och man vänder upp den möts man lite av himmelriket, det doftar ljuvligt och kakan är alldeles jätterar i sitt lite slarviga utseende. Sånt gillar jag!

    Så, here we go!

    (mer …)

  • GRATINERAT. BLOMKÅLSPURÉ.

    Gratinerad blomkålspuré som är blandat med bechamel och ost. Om det är gott? Om det går att servera i princip vad som helst till det? JA! Kött, fisk, kyckling, sallad. Allt fungerar! Vill man hålla det som LCHF är det bara att utesluta bechamelen. Nästan lika bra men bara nästan. Jag är dåligt påläst så kanske är det så att det finns en lchf-bechamel? Om det gör det, kör på det!

    (mer …)

  • BRYLÉPUDDING. EN TRIPP TILLBAKA TILL 80-TALET.

    Brylépudding eller bryllepudding som vi säger är något som jag förknippar med barndomen. Smaken och det hiskeligt söta gör mig en sisådär 7-8 år igen och jag ser mig själv sittandes i min farmor och farfars kök. Bryllepudding var då riktigt gott och är så även nu men jag har haft en period mellan då och nu som den inte har varit lika upsskattad. Då har det varit alldeles för sötsliskigt och inte alls sådär ljuvt som det var förr. Som tur är så har jag återigen ändrat mig och äter gladeligen bryllepudding när helst det serveras!

    Jag har inget eget recept, jag hade så gärna haft min farmors variant men tyvärr så tog hon med sig det upp till änglarna. Lyckliga änglar! Just det här receptet fungerar alldeles tipptopp, nästan lika bra som farmors. Nästan!

  • CITRONSUFFLÉPAJ. SÖTT & SYRLIGT.

    Om man är som mig som älskar kontraster är detta helt perfekt. Sött möter syrligt. Lagom av dom båda. Det söta som blir alldeles lent i munnen och det syrliga som drar lite sådär behagligt på sidorna av munnen. Som sagt, helt perfekt.

    Sufflé är något som inte alls är svårt, det blir lite ”marängigt” av det hela. Lite segt men ändå luftigt och fint. Ät den som den är eller servera den med lite lättvispad grädde. Oavsett hur så kommer du bli glad i hela kroppen för den gör dig gott. Jag lovar!

    Doften som sprider sig i hela huset under gräddningen är en finfin bonus. Öppna ett fönster och dela med dig till grannarna, vettja!

    (mer …)

  • FRITERADE RISBOLLAR MED SMAK AV TOMAT, CHILI & VITLÖK

    Alltså, friterade risbollar kan det vara något som är gott?! Jag har bara ett svar på den frågan och det är tveklöst JA!

    En risotto med olika godsaker kokas samman och kyls ner, formas till bollar i samma storlek som en vanlig hederlig golfboll, rullas i lite ströbröd och skickas därefter ner i het olja och friteras i några minuter. Upp kommer något som är så vackert i sin gyllenbruna färg och runda fina form. Man kan använda sig av vilken risotto som helst, endast fantasin sätter gränserna.

    Det stora kruxet till lunchen idag var att komma på vad vi ville ha till. Vi vacklade, suckade och tjostade över vår totalaavsaknad av någon som helst kreativitet. Det var tvärstopp. Vi ville inte åka och handla bara för det där så det fick bli en djupdykning i kylen (nu åkte vi ju ändå ner och handlade efter att vi hade ätit ändå men det tänkte ju inte vi på då – 3-4 stopp på Ica hör till dagen. Suck, Det man inte har i huvudet får man ha i bensinräkning) och där fanns det vitlökssalami och tomater. Tomaterna skickades in i ugnen några minuter tillsammans med en strimlad rödlök och olivolja medans salamin las vid sidan om. Vi fick en lunch som vi sent kommer att glömma. Maken seglade iväg till drömmarnas land och började spåna på sommarens grillningar då risbollar absolut kommer att användas.

    Så, testa friterade risbollar. För att använda ren västgötska – det var vrôlgôtt!

    (mer …)

  • ÄLSKADE CAPPUCCINO.

    Om det är något som kan göra så att kilona som är kvar dröjer är det det här. Cappuccino! Det är min drog. På riktigt. Jag kan bälga i mig i princip hur många som helst om dagen och jag hoppar gladeligen över både middag och lunch för att istället ta två sådana här.

    Fram tills vi var på Sicilien för tre år sedan kunde jag inte ens se på kaffe för att känna avsmak men så fick jag en cappuccino av min man efter frukost och där började mitt kaffesörplande. Siciliansk cappuccino är något utöver det vanliga. Nu har jag inte så många att välja på men jag tror att jag vågar säga att de är de bästa för det var helt sagolikt. När vi återigen kom hem därifrån så återgick jag lite lätt till samma avsmak som jag kände innan men så började jag tröttna på mig själv när jag hela tiden avböjde kaffe när någon frågade och sedan i juni -12 är det min drog. En cappu-maskin kom på födelsedagen och sedan dess är jag helt fast. Finns det Illy-kaffe hemma (vilket det MÅSTE göra) så är det jag som räknar timme mellan varje kopp.

    Ekologiskt råsocker på toppen är ett måste. En cappu är ingen äkta cappu utan det. Bara så ni vet!

  • LÄNGTAN. HALLON – DOFTEN AV SOMMAR.

    Någon gång ska jag sluta klaga på kylan men inte idag. I vårt svinkalla hus är det inte alls svårt att längta till sommar och värme. Fullt påklädd under filt hjälper inte. Jag vill ha behaglig temperatur, jag vill kunna andas utan att förfrysa näsan och jag vill kunna ha öppet och känna den ljumma tvärdraget. Det är långt kvar. Alldeles för långt. Under tiden får jag drömma. Hallonsorbet hjälper till.

    Det är inte mycket som slår en hallonsorbet en varm sommardag. Det svalkar hela själen. Det är sött, syrligt och alldeles alldeles underbart. Att det är enkelt att göra gör det ju inte sämre. Vill du ha en riktig ”express-hallonglass” istället för sorbet mixar du frysta hallon med vaniljyoghurt (1 dl bär + 1 dl yoghurt) och serverar genast. Mycket uppskattat av stora som små. Busenkelt!

    (mer …)

  • NU BLIR DET HETT. PAPRIKAKRYDDAT NÖTKÖTT.

    Som titeln antyder. Det här är hett! Mycket chili som får munnen att flämta och svettpärlorna i pannan att trängas men det är alldeles för gott för att avstå att kämpa sig igenom det. Jag har aldrig någonsin gjort kött på detta sättet med så mycket krydda, har varit lite för rädd för att det liksom ska bli för mycket men det blev precis tvärtom. Jag hade lätt kunnat slösa lite mer paprikapulver. Smaken var helt fenomenal och köttet var helt perfekt stekt. Lite rosa i mitten. Även det är något som jag på äldre dagar har lärt mig att uppskatta.

    Till det fenomenala köttet serverades en typ av wok med lite allt möjligt som jag fann i kylen. Grönsaker av alla dess slag, sesamolja och en liten skvätt soja. Klart. På 5 minuter är det hela färdigt att servera.

    Söndag står på agendan. Hela dagen kommer att spenderas i soffan. Ryggen är bättre och det ska den fortsätta att vara så därför bullar jag upp kuddarna och lutar mig tillbaka.Det ska nog gå bra det här. Skidor på tv, bok och dator får sysselsätta mig antingen jag vill eller inte. Jag har en tendens att bli en smula rastlös efter bara några minuter men jag får helt enkelt bita ihop. Testa tålamodet lite.

    Vad gör du en söndag som denna? Tar du det lugnt eller har du ett späckat schema?

    Jag skulle behöva lite hjälp med vad man kan servera till friterade risbollar. Det står helt still i huvudet på mig, jag får inte till det alls. Riset är färdigt och även det är kryddat ganska hårt med vitlök och chili så något som är lite mildare skulle vara att föredra. Så, sitter du inne med ett bra tips tar jag tacksamt emot och kanske blir det just ditt förlag som visas på bild i nästa inlägg. Tack på förhand.

    (mer …)

  • ENKELT BRÖD MED SMAK AV CITRON

    Godmorgon världen. En ny dag har börjat.  Den har börjat på samma sätt som alla andra dagar denna veckan med extrem ryggvärk. Nätterna är en enda stor pina. Att vända sig i sängen är som att köra in knivar i hela kroppen. Med andra ord, inte skönt och otroligt frustrerande. Jag smörjer, masserar och äter värktabletter som jag aldrig har gjort något annat. Ryggen har krånglat den senaste månaden och i måndags small det till i ryggslutet när jag skulle böja mig efter en katt och sen efter det är jag helt körd. Det gör ont ända ner i vristerna. Jag har många krämpor men smärta är något som jag inte alls är van vid och just den där förbenade smärtan är det värsta som finns. Speciellt när den sitter i ryggen. Bläurk!

    Nåväl, det blir nog bra tillslut och tills dess får jag välan fortsätta att gnälla, häva mig upp ur säng och soffa (snurrar runt på mage och glider ner på golvet för att sedan på något sätt krypa uppåt – cirkus maximum släng er i väggen)

    Från ryggont i brödbak. När man bakar bröd har jag fått lära mig att det är så viktigt med att vara noga med mängden av alla ingredienserna men varje gång som jag har höftat har bröden en tendens att bli så mycket bättre. Lite sånt och lite sånt. Resultatet har blivit alldeles strålande och bröden blir precis sådär luftiga och fina som jag vill ha dom. Just detta brödet är nog ett av dom bästa jag har gjort. Det är absolut inget avancerat alls, det är bara bakat på frihand och inte efter något som helst recept eller mått, förutom på vätskan. Jag ska försöka återge det så gott jag kan men mitt tips är att ta det lugnt, tillsätt det du vill ha i maklig takt så lovar jag att du har ett bröd som kommer få dig att humma vid varje tugga.

    So, here we go!

    (mer …)