HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: fotograf

  • CHOKLADORGIE

    Idag är den en tuff dag här Rud. Jag har börjat med anfall och har fått ligga i sängen ändra fram till lunch. Det var inte alls vad jag hade planerat. Jag var uppe med tuppen och hade tänkt vara en sån där bra husfru som tvättar och stryker makens skjortor men vad fick jag för det? Det är inte bra att vara snäll, man har ingenting för det helt enkelt. När anfallen lugnar ner sig efter några timmar så tackar jag numera Wordfeud (von Skräphög om någon är sugen på en match) för sällskapet. Om jag inte rör mig allt för mycket så går det faktiskt rätt okej att vänta ut anfallet med några matcher. Jag får då dessutom lägga fokus på något helt annat är det där tråkiga som gör mig så enormt deppad. Blä! Nåväl, det är fortfarande segt och lite flummigt i huvudet men jag är åtminstone uppe och det är inte dåligt det.

    Chokladkaka till tredje advent? En rejäl chokladkaka dessutom. Kladdkaka, brownie, kaka. Du väljer helt själv. Mitt tips är att skära små bitar. Det betyder att du får äta fler OM du kan vill säga för det är mastigt. Jag hade i päroncognac, varför vet jag egentligen inte för det smakar inte så mycket av det. I med det och kakan blir en smula märkvärdigare helt enkelt. Eller nåt sånt.

    (mer …)

  • JULIGA APELSINER

    Ett snabbt inlägg innan jag kryper till kojs och inväntar årets första snökaos med allt vad det innebär. Jag tror inte riktigt på det eftersom så fort dom går ut med varningar så händer det allt som oftast ingenting. Besvikelsen blir på något sätt total. Jag behöver lite kaos utifrån för att orka med mitt eget kaos så därför blir jag väldigt glad när jag får höra att ovädret är på ingång. Så länge jag får ha kvar tak och bredband så kan det vara fullt ös utanför dörren. Det mår jag bara bra av!

    Apelsinerna är som bekant allra, allra bäst nu så kila iväg till affärn i morgon och köp på er ett gäng och gör en julig apelsinsaft. Såklart att ni ska! Apelsiner och nejlikor tillsammans är så klockrent som det bara är möjligt. Julpyntet med nejlikor nertryckta i apelsiner vet väl dom flesta hur det doftar? Ljuvligt! Saften doftar lika ljuvligt och man slipper dessutom att få ont i tummarna av alla vassa nejlikor.

    Nu ska jag krypa till sängs med Tony Soprano. I morgon hoppas vi på kaos och att vårt tak ligger kvar.
    Receptet fanns förra året på min gamla sida men måste naturligtvis få vara med här också.
    (mer …)

  • HÅRDTRÄNING

    Jag tycker egentligen inte kaffe är någon hejdundrande smaksensation. Är kaffet gott kan jag dricka men annars är det inget som jag bälgar i mig speciellt ofta. Jag tar allt som oftast te istället. Cappuccino däremot det kan slinka ner, ganska ofta faktiskt. Dock ingen med snyggt mönster i den skummade mjölken, jag lägger mer fokus på att pudra chokladen och strö över socker. Det är med KÄNSLA! Sockret på toppen är det absolut godaste. Jag vill inte att det ska ta slut. I vanligt kaffe eller te har jag inget socker, då förstör det men i cappuccino – SMÄLLGOTT! Cappuccino är dessutom helt perfekt, bortsett från sockret, när man (läs: jag) är gastric bypass-opererad. Jag blir mätt på en kopp. Alla tiders! (minus 32 kg är jag föresten nu. Det går inte riktigt så fort som jag vill men det går neråt och det är det viktigaste. Jag har som mål -30 kg till jul så jag ligger bra till.)

    Lattemorsor har man ju hört talas om men det kommer jag inte bli utan jag väljer att bli cappuccinomutti istället. Mycket fräsigare. Nu är jag ingen mutti än men det ger mig bara tid att ligga i hårdträning tills att det är dags. Cappuccinomutti i lilla Gällstad. Jösses, ja ni hör ju. Jag är något stort i hasorna!

    Kakan som jag gjorde häromdagen är provsmakad och fotograferad. Det blev lite åt browniehållet. Kladdiga små rutor (ingen särskrivning här inte) med choklad, nötter, dulche de leche  och päroncognac. Jag håller,  just i detta nu, på med redigering av bilderna. En kaka helt värd att prova.

    Vad tycker du om cappuccino?

  • UNDERBARA VINTERMORGON

  • DEN EVIGA VÄNTAN

    Under tiden kakan stod i ugnen roffade jag åt mig allt rosa jag kunde hitta i köket. Så, med taskig vitbalans och med en fokus som jag absolut inte kan skryta med är här resultatet. Det finns mycket ”skräp” i vårt kök. Nu råkar det ju vara så att jag tycker om just vårt ”skräp”. Jag har ingen fotostudio och jag använder ingen blixt så då är det väldigt lätt att bilderna blir ”fel” eftersom dagsljuset, det naturliga ljuset, försvinner snabbare än jag hinner tänka. Photoshop kan rädda mycket men väldigt långt ifrån allt.

    Jag tycker om bilder som inte är helt perfekta.  Det skulle vara bara rosa men jag ser att det på något sätt har följt med vitt och rött också och med vitbalansen har det även följt med en gråblå ton. Jaja, som sagt, helt perfekt är tråkigt. Eller nej, det är det naturligtvis inte men ni förstår säkert vad jag menar. Gör ni inte det så är det inte mycket att hänga läpp för. Var lika glad för det! Det är inte alltid jag förstår vad jag menar heller.

    Kakan är färdig. Den ser god ut. Den är inte fotad och den är inte provsmakad. Vi får väl se om det blir några ”perfekta” bilder eller om jag helt får luta mig mot smaken av kakan eller om det blir tvärtom. Alltid lika spännande. Det är inte så noga vilket bara det inte blir fiasko på både bild och smak så är jag mer än nöjd.

    Ikväll ska vi fira lillebror. Jösses, dom närmar sig trettiostrecket hela högen. Snart är jag inte längre äldst. Sådeså!

  • DULCHE DE LECHE

    I brist på annat får det bli upprepningar. När det är goda saker tycker inte jag att det gör något. Just i detta nu ligger det en burk med kondenserad mjölk i en kastrull med vatten och kokar sig alldeles krämig och ljuvlig. Den ska, när den är färdig, få blanda sig med lite choklad, socker och lite annat smått och gott. Om allt går som det är tänkt så kommer det att dyka upp ett recept med bakat senare idag. Spänningen är olidlig. Eller nåt. Eller inte. Jag hoppas och ni kan väl fara med lite osanning?

    Årets första snö har kommit så idag har jag skottat. Nu räcker det. Jag tycker inte om att skotta snö. Vi har en snöslunga som jag inte får att göra som jag vill. Vi har en traktor med plog och snökedjor som jag tvärvägrar att köra så då får det vackert bli att skotta med den hederliga, idiotiska, äckliga, vidriga skyffeln.  Jag hatar det verkligen. Nästan lika mycket som jag hatar fårost. Då är det illa. Men vackert är det. Snö är fint! Det är däremot inte fårost.

    Så, då greppar jag högtalarna, telefonen och kickar igång spotify i köket. Med mig kommer jag att ha Jason Derulo, Timati, David May, Colonel Reyel mfl. Vi kommer att låta bra tillsammans. En fördel med att vara hörselskadad är att all musik låter bra dvs även mina (o)rena toner. Ha en bra dag, ni söta varelser!

  • FOTOPASSION.

    Imorgon blir det den gastronomiska fotopassionen. Tills dess blir det något helt annat.

    Vi fick för några månader sedan en låda med gamla och vackra diabilder – på glas. Jag visste inte att det fanns. Svartvitt när det är som allra, allra bäst. Det är en läcker känsla som infinner sig när jag håller upp bilden mot något vitt och får se människorna på bilderna. Vilka är de? Alla var så vackra förr med sina ståtliga hattar och underbara klänningar men trots det så kan jag inte låta bli att mysrysa en smula. Jag har ju sett alldeles för mycket film och har kanske en vildare fantasi än vad som egentligen borde få vara lagligt. De är inte bara vackra utan de ser även väldigt kusliga ut med sina mörka, intetsägande ögon, som på en diabild enbart är två vita hål. Mysrysigt!

  • I´VE GOT THE WHOLE WORLD IN MY HAND


    Kan det verkligen vara så enkelt?

    Insikt är vackert. Insikt är läckert. Insikt är fräsigt. Insikt är allt.
    Jag har hela världen i min hand.

  • OPERATION SKRÄMMA SKITEN UR EN FÖRKYLNING. EN SMÄRTSAM UPPLEVELSE.

    Otrivin Menthol. Spreja, gärna två gånger i varje borre,  och dra in samtidigt och jag lovar att ordet brainfreeze kommer att få en helt annan innebörd! Den globala uppvärmningen är numera inte längre något problem.

     

  • RISBRÄCK HAR ALDRIG SMAKAT BÄTTRE

    I år skippar vi risbräck och går rakt på rispuckar istället, inte sant? Hur låter det inte med mörk choklad och chili eller mörk choklad och lime? Dynggott! Enkelt så att det förslår och tjusigt blir det. Lägg hela rispuckar i en skål eller dela dom lite slarvigt. Det är helt och hållet en smaksak. Mindre bitar brukar allt som oftast betyda att det är helt tillåtet att äta mer så BRYT.

    Jag testade lite olika smaksättningar idag och såklart blev den som jag endast gjorde en av den godaste. Limezest. Majgåwd vad gott det var! Jag tuggade så min nygjorda piercing i läppen höll på att flyga ut. Det ska tydligen vara smärtsamt att göra dumheter. Piercingen är förövrigt inte någon begynnande 40-årskris utan en helt normal handling av en 34-årig människa som har mycket att ta igen. Simple as that! Jag har gått ut hårt!

    Från piercing till polkagris. Snyggaste övergången?! Polkagris är jul. Jättemycket jul faktiskt och när den serveras tillsammans med choklad kan det aldrig bli fel. Så rispuck med polka. Gör det!

    Sist med inte minst. Chili, i detta fallet en chiliexpolsion! Det blir starkt men välsmakande! Saltet i explosionen gör det hela till en fullträff!

    Köp hem osaltade riskakor, mörk choklad (INTE tråkig blockchoklad) minst 70%, chili, polka, lime och annat som ni vill testa och sätt igång. Smält chokladen i vattenbad, doppa riskakorna och lägg dom på ett bakplåtspapper. Strö över valfri garnityr, låt det stelna. Hitta nu din favorit!

    Rispuck!