Etikett: gastronomisk fotografipassion
-
-
NÄR SYLTEN BLEV TILL GLASS.
I helgen skulle jag göra sylt. Körsbär och persika i samma burk. Sylten gjordes i en väldigt liten skala eftersom jag inte hade en susning om hur kombinationen skulle smaka. Nu visade det sig bli riktigt gott och när jag stod där och provsmakade sked efter sked såg jag att glassmaskinen var helt tom och redo så – varför inte? Glass är det ju inte så ofta jag gör? Liksom.
Jag slängde ihop den enklaste smeten som går att finna och tillsatte sylten. Vips! En variant som troligtvis hamnar i vår frys igen.
Idag firar vi sjuårig bröllopsdag och jag vet inte riktigt hur man ska fira det. Är det inte bröllopsdag varje dag?
Vi får se hur det blir, det verkar som att mannen min har nånting på gång så det är bäst att vara redo vid 17 när han behagar komma hem från jobbet.
-
GLASSTÅRTA. JORDGUBB. CITRON.
I veckan som varit har vi firat födelsedag och min man bjöd på den godaste glasstårta jag någonsin smakat. Det är ett lager med jordgubbsglass och ett med citronglass. Citronglassen var helt fantastisk.
Han har gjort den med kondenserad mjölk och grädde vilket alltid resulterar i en len glass. Den kondenserade mjölken är perfekt att ha i en glass för utan några som helst krångligheter blir resultatet perfekt. Han ville göra glassen helt själv men jag kunde inte låta bli så jag stod där och hängde, körde näsan i smeten och tyckte att det var spännande. HAN gjorde glass liksom. Kunde jag aldrig tro!
-
ULTIMATE HAMBURGARE.
Den här hamburgaren har mitt namn skrivet på sig. Det här är bara min. MIN!
En hemmagjord hamburgare på grillen gör mig till neandertalare och jag klubbar mer än gärna ner den som stör mig under själva ätaakten. Stör mig inte. Jag hummar. Joddlar och gnyr vid varje tugga. Ja, det är mat jag pratar om och inget annat.
Hamburgebröd köpta på lokala ica-butiken ska slänga sig i väggen. Man köper inte torra och smaklösa bröd när man kan göra egna. Det fungerar med fralla, formfranska eller surdegsbröd om man så känner. Droppa dom med lite olivolja och hysta på dom på grillen innan servering och du är ett steg närmare himlen. Färdiga bröd i butik borde bannlysas. Man får naturligtvis tycka om det men inte helt utan skam. Skäms! Nejdå, man är fri att äta och humma till precis vad som helst men mitt tips är att göra eget bröd och inte stirra sig blind på hamburgerbröd. Sätt sprutt på fantasin!
-
ÄPPELPÄPPEL.
Äppelmust. En glass. En sorbet.
Sorbeten är helt fantastisk i smaken och konsistensen. Alldeles luftig och ljuv. Glass och sorbet smälter ju som bekant i munnen (den som missat det har en och annan klurighet att lösa) men det här är nåt alldeles speciellt. Den är så lätt med en lite isigare konsistens och har en perfekt smak av äppelmust. Den är även gjord på enklast möjliga sätt men väldigt få ingredienser. Äggvita, sirap och äppelmust. Äggulorna som blir över åker ner i den gräddigare varianten.
Äppelmustglassen har, precis som sorbeten, lagom smak av äpple är inte isig utan istället är den krämig och len i både smak och konsistens. Varva sorbet och glass i samma bytta. Kombinationen är oslagbar!
-
SOMMARJUICE. RABARBER. ANANAS. ÄPPLE.
Min frukost serverad i en glasburk med sugrör. Fint ska det vara.
En råsaftscentrifug är något som jag anser att alla kök borde inskaffa sig. Det finns inget bättre sätt att blanda och ge med frukter och grönsaker. Gott är det och nyttigt det är det också. Den är blev en söt liten sak trots rabarber och lime. Jag var rädd för att det skulle bli alldeles för surt och funderade på att röra ner lite honung eller nån form av sirap men jag hoppade över det och tur var det för den var alldeles perfekt i sötma och syrlighet. Använd frysta röda vinbär istället för isbitar och juicen blir lagom sval.
Morgonens lärdom. Rabarber får råsaftscentrifug att ryka. (kör inte enbart rabarber i maskinen utan blanda den lite åt gången med resten av frukten. Rabarber är alldeles för trådiga och kör liksom fast när de körs ensamma. I alla fall i min maskin.)
-
MIDDAG PÅ BRYGGAN.
Nu är helgen över och vi valde att avsluta den på bästa sätt – middag på bryggan. Kanske inte den optimala maten att ta med sig ner till vattnet men suget efter en klassisk spagetti och köttfärssås var alldeles för stort. Det har blivit en hel del grillat och även om det är ordentligt gott så är det ibland behövligt att bryta av en smula. Om det smakade bra? Kors! Det här är snabbmat på riktigt. Ingen tid och det enda som behövs är pasta, blandfärs, en lök och en tub med muttis smaksatta tomatpuré och en skvätt vatten.
Det här är vad man menar med att äta ute.
-
MASKROSGLASS.
Här är den. Maskrosglassen. En len och krämig glass med smak av söt och honungsliknande smak.
Efter mitt misstag med maskrossirapen så fick jag tänka om. Jag ville inte slänga så då blev det ett experiment som med facit i hand föll väldigt väl ut. Jag är fortfarande förvånad över smaken på ”sirapen”. Jag var helt övertygad om att det skulle smaka maskros. Beskt och äckligt men det är precis tvärtom. Jag måste ta mig i kragen och göra om det för maskros i en flaska är precis vad jag behöver när det blir sämre tider och maskrosen har blommat över och tagit semester i väldigt många månader.
Gör en vanlig vaniljglass men byt ut sockret mot maskrossirapen, samma mängd. Rör ut den i lite ljummen grädde. Du kommer bli förvånad över smaken. Jag lovar!
Idag står det grill med våra fäder på agendan. Mycket trevligt och väldigt ovanligt!
-
-
NÄR DET INTE BLEV SOM DET SKULLE. MASKROS.
Häromdagen tog jag mig för det härmed att försöka få till maskrossirap. Allt såg strålande ut och det kändes rätt hela vägen tills ”sirapen” hälldes upp i burkar. Då blev den grynig och stelnade till rejält och i min värld är det inte riktigt så sirap ska te sig. Jag vet inte vad jag gjorde för knas men jag gissar att jag vispade runt aningens för mycket och jag kokade den lite för länge. När besvikelsen har lagt sig så ska jag ge mig på det igen för jag bara måste ha en burk eller flaska med maskrossirap för den smaken som det blev på den tilltalar mig en hel del. En len honungssmak.
Nu hänger jag inte läpp för det utan tog mig samman och tänkte på glass i vanlig ordning. Så den hårda ”sirapen” har nu förpassats till en glassmet som står och gottar sig i kylen. Maskrosglassen är snart ett faktum. När man gör glass får man alltid äggvitor över och då blir det i vanlig ordning maränger av det. Jag är så trött på maränger men ändå sitter jag där med spritsen i handen och spritsar de små sattygen och svär mig blå. Att spritsa maränger är lika med besök hos kiropraktorn för att knäcka nacken i fas igen. Sattygen, marängerna ska senare under dagen få pryda glassen hade jag tänkt. Om det blir mjukglass eller vanlig kulglass har jag inte bestämt än. Mjukglass med maskros låter kanske inte så spännande….
