Mill & Mortar. Dom har verkligen prickat in precis det jag tycker om. Allt från förpackning till smak. Det är alltid spännande att öppna en burk med något från just dom. Det känns liksom lyxigt trots att det, som här, är i plastburkar.
Pulvret har jag provat förr och jag var lika nöjd då som nu. Nyheten med frystorkade bär skulle visa sig vara precis lika bra. Halloncrumble smakar så mycket hallon att jag blir alldeles lycklig i hela kroppen. Det är syrligt och sött och det går inte att sluta provsmaka.
Så, vad blev det då? En hallonkaka av den segare sorten med hallonglasyr och de frystorkade hallonen som slåss med hackad pistage på toppen. Sött så det förslår men ibland behöver man det också. Fixa hem lite från Mill & Mortar och smörj sedan en långpanna och sätt igång.
Livet då? Jo, det trallar på. Vi har inte så mycket mer i huvudet än det här med barn, graviditet och allt som kommer med det. Den jobbiga biten är att släppa tankarna på vad som hänt. Visst, vi har kommit vidare men det ligger där och tragglar ändå. Remissen för IVF är skickad till Sahlgrenska i veckan så förhoppningsvis kommer det att gå hyfsat fort för den här väntan varje månad är fruktansvärd. Månaderna känns som år och besvikelsen blir större och större vid varje misslyckat försök men det får gå helt enkelt. Det är bara att acceptera och fortsätta att räkna dagar och kissa på stickor som trycks ner i den där fertilitetsmonitorn varje morgon. Puh, det ska inte vara lätt detta här! Vi har tillsammans kommit överens om att vi kommer fortsätta att prata om det här eftersom vi båda två mår bra av att prata. En av oss lite mer än den andra men det behöver vi inte gå in så mycket på. Om vi grubblar på det i det tysta så kommer vi troligtvis att bli knäppa på riktigt och det är inget som jag känner att jag pallar med så alla i vår närhet kan lika gärna ställa in sig mentalt på att vi kommer att ventilera och vill man fråga/veta något är det bara att fråga, det är inget som vi mår dåligt av alls. Det är bara att bita ihop. Det gör vi! Puss. I nuläget är både jag och en av hundarna skendräktiga. En av oss vaktar allt och den andra fräser på allt. Det måste vara spännande att vara mannen i hushållet vid det här laget. Stackarn.
