HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: kaffe

  • CITRUSKAKA

    citruskaka

    Idag är det en riktig innekurardag i Rud. Vi går fortfarande pyjamas och skräpar. Vi bälgar kaffe och försöker hålla oss pigga. Jag tar varannan alvedon för att vara riktigt säker på att lyckas hålla mig vaken. Igår tillbringade vi många timmar i bil då vi tog oss till Solna för att kolla basketmatch. Inte sådär väldigt pigga och alerta när bilen parkerades vid garaget igen kl 02. En vinst fick vi med oss hem, den 16.e i ordningen, men den hjälper föga när huvudet är tungt men det får det vara värt. Tyvärr sätter det här sig på balansen å det grövsta så då får pyjamas, soffa och tv göra grovjobbet.

    När jag slog upp ögonen i morse så hade jag dock lite energi och fick ihop en liten citruskaka med clementin. En ”upponervänd” historia som ligger väldigt bra i munnen. Med den söta och kletiga clementinsirapen på toppen kan man ana ett svagt hummande.  Just clementinsirap var inte sista gången jag gjorde. Jag ska absolut använda den i någon form av glass. Antingen i eller som topping. Oavsett tror jag att det är en fullträff.

    Hoppas att du har en finfin lördagskväll.
    Puss

  • ÄLSKADE CAPPUCCINO.

    cappuccino

    Det var riktigt länge sedan jag gjorde mig en cappuccino. Något som jag drack flera stycken om dagen förr. Anledningen till att jag slutade var sockret. Jag blev vuxen och la av med socker i kaffe helt enkelt. Cappu ska dock ha socker på toppen. Råsocker! Utan socker ingen riktig cappu! Punkt.

    Kände för lite nostalgi så en kopp får det bli. Jag hoppas att det ska smaka trots att det är socker på toppen. Dock ytterst lite!

    Med detta sagt – Trevlig helg!

    Puss!

  • ESPRESSOFLOAT

    Godmorgon.
    Här har jag börjat dagen med att vakna klockan fyra, pigg som en lärka. Altandörren öppnades så fort jag behagade lyfta på täcket och kliva upp. Det är lite småkyligt fortfarande men så skönt det är med den friska luften. Det är så mycket liv och rörelse ute i trädgården med alla möjliga fåglar som sjunger upp för dagen. Det är såpass många att till och med jag kan höra dom spela. Det gör mycket för mitt välbefinnande.

    Espressofloat. Något att börja dagen med istället för det obligatoriska kaffet?

    Det är nog att dra det en smula för långt. En espressofloat ska man helst sörpla i sig på kvällskvisten och det gör ingenting om den kvällen tillbringas i en soffa på altanen i behaglig temperatur. Den ska ge tid att njuta. Slänga upp fötterna på bordet, rensa huvudet och bara vara.

    Float är oftast coca cola och glass men det går  att variera i det oändliga (nästan) med valfri sötdricka och glass. Har du aldrig provat det så tycker jag att det är hög tid nu eller ja, till kvällen då.

     

  • HONUNGSGLASS

    Den bästa tiden är nu. Jag är en morgonmänniska som mer än gärna kliver upp runt sexsnåret, sätter på kaffebryggare, startar kaminen och känner lugnet när jag sätter mig vid datorn och ger mig på redigering av lite bilder. Att ”skrota” runt i pyjamas är något som jag uppskattar väldigt mycket. Det är ingen mer än jag som är uppe, det är bara jag och huset. Mannen han trynar i bingen och jag får försöka vara så tyst som möjligt. Något som jag lyckas sådär bra med för hur mycket jag än försöker så trampar jag på precis rätt (läs:fel) ställe på golvet som knirrar, knakar och gnäller så även den döve hör. Jag tappar vedkubbar när jag ska fylla på kaminen och jag snubblar nio gånger av tio över en hund eller en katt som mer än gärna är strategisk och bestämmer sig för att krascha mitt framför fötterna på mig men han, mannen, trynar vidare. Jag misstänker att han är van. Vi har nämligen inga dörrar i vårt hus och kan därför inte stänga in oss. Om man inte vill stänga in sig i badrummet förstås.

    Jag ”skrotar” och mannen trynar. Vår bästa tid är nu.

    Jag har kommit in i ett glass-stim och vill göra glass mest hela tiden något som uppskattas av typ alla förutom jag själv. Jag har fortfarande lite problem att äta just glass efter min operation. Gissar att det kommer förbli så. Att inte lyckas äta glassen som trängs i frysen är lite frustrerande men det får gå ändå eftersom att tillverka den är så vansinnigt roligt. Som jag sagt så många gånger förr så är det både enkelt och det går att variera tills man storknar. Just denna varianten är en honungsglass (glass och honungsrippel)  med marshmallows.

    Honung. När jag hör ordet så brukar jag allt som oftast rynka en smula på näsan eftersom jag tycker det är så sött att det blir för mycket men när jag väl smakar på det kan jag inte alls förstå mig på mig själv. Honung är ju jättegott. Alltid. Det är inte alls för sött. Aldrig någonsin.

    Så, håll till godo. Honungsglass.

    (mer …)

  • ÄLSKADE CAPPUCCINO.

    Om det är något som kan göra så att kilona som är kvar dröjer är det det här. Cappuccino! Det är min drog. På riktigt. Jag kan bälga i mig i princip hur många som helst om dagen och jag hoppar gladeligen över både middag och lunch för att istället ta två sådana här.

    Fram tills vi var på Sicilien för tre år sedan kunde jag inte ens se på kaffe för att känna avsmak men så fick jag en cappuccino av min man efter frukost och där började mitt kaffesörplande. Siciliansk cappuccino är något utöver det vanliga. Nu har jag inte så många att välja på men jag tror att jag vågar säga att de är de bästa för det var helt sagolikt. När vi återigen kom hem därifrån så återgick jag lite lätt till samma avsmak som jag kände innan men så började jag tröttna på mig själv när jag hela tiden avböjde kaffe när någon frågade och sedan i juni -12 är det min drog. En cappu-maskin kom på födelsedagen och sedan dess är jag helt fast. Finns det Illy-kaffe hemma (vilket det MÅSTE göra) så är det jag som räknar timme mellan varje kopp.

    Ekologiskt råsocker på toppen är ett måste. En cappu är ingen äkta cappu utan det. Bara så ni vet!

  • BACONLINDAD VILDSVINSBIFF OCH GRÄDDSTUVAD ROTSAKSPYTT

    Dagens lärdom. För mycket kaffe gör det svårt att sitta still. Drick inte typ en halvliter innan ett läkarbesök som varar en timme.

    (mer …)

  • MEDICIN TILL MAKE


    Bor man som vi gör så är det bara 30 meter till medicin dvs skogen med sin friska luft, något som min man var i ett väldigt stort behov av. Han har hostat och snörvlat i några dagar nu och idag kände jag att nånting behövdes så jag hystade i nygräddade baguetter (jag använder mig alltid av Leila Lindholms recept), marmelad och en termos med kaffe i svampkorgen och tog med honom ut. Inte dåligt alls! En synnerligen trevlig lunch måste jag säga. Även om vi inte var ute mer än en halvtimme så tror jag att solen, som strålade alldeles perfekt ner genom trädkronorna, gjorde susen för välbefinnandet.

    Det känns bra att få ge tillbaka lite av allt jag får av Mats när jag är sjuk, vilket tyvärr händer betydligt oftare, då han tar mig med på turer mellan anfallen och ser till att jag ska få nånting roligt att minnas mitt i det jobbiga.

  • CAKE BY MATS


    För ett tag sedan gick jag och blev ett år äldre. Jag valde att inte fira det på något speciellt sätt utan jag ville hellre vara hemma, ta det lugnt och bara vara. Skrota runt som vilken dag som helst. Min man däremot tyckte allt att det skulle firas på nåt sätt ändå och skulle prompt bjuda mig på tårta. Raring! Sagt och gjort – här är den. Med en fyllning bestående av ett lager dulce de leche, banan och rabarbersylmarmelad var det alldeles fantastiskt sött och gott. Tack hjärtat!

    Bästa presenten var mina numera största kärlek – Espressomaskinen. Espresso i all ära men att göra en hejdundrande cappu slår det mesta. Andra för dagen är på gång. Man kan aldrig få för många cappus.

  • TIRAMISU PÅ NÅGONS VIS

    34 år. Tiramisupremiär.

    Nej. Tiramisu är inget för mig. Jag har många gånger varit med när Mats beställt in det när vi ätit ute men jag har aldrig beställt själv och jag har aldrig smakat på det. Konstigt! Jag är en stark förespråkare till att man MÅSTE smaka på allt men här verkar jag inte riktigt levt som jag lärt. Jag misstänker att jag inte vågat för att det är kaffe i och jag är väldigt långt från kaffekärring även om jag det senaste året har börjat söla i mig en och annan kopp med jämna mellanrum.I skrivande stund sitter jag här med en cappuccino och känner mig rätt nöjd med livet trots allt. Idag är en dag med väldigt många och täta anfall vilket i sig inte är sådär värst spännande och roligt men det finns inte så mycket att göra mer än att vänta ut det. Förhoppningsvis ger det med sig och jag kan få ett bra avslut på tisdagen i alla fall. Det är inte mycket jag begär.

    Nåväl, nog om tråkigheter och åter till Tiramisu. Det beställdes till nyårsdessert. Jag hittade en recept på nätet och sagt och gjort. Tiramisu skulle det bli och det blev det. Gott skulle det bli men det blev det inte. Det smakar för mycket kaffe och det är dessutom kallt kaffe och det gör det ännu värre. Eftersom jag vet att många är väldigt förtjusta i tiramisu så är det bara att följa länken för att komma till receptet. Tiramisu på någons vis.

    Unge herr Alvin stod för tomteblossen. Även om det inte var så gott som jag hade hoppats på så blev det väldigt fint. Man kan inte få allt här i livet……bara det mesta.

  • HÅRDTRÄNING

    Jag tycker egentligen inte kaffe är någon hejdundrande smaksensation. Är kaffet gott kan jag dricka men annars är det inget som jag bälgar i mig speciellt ofta. Jag tar allt som oftast te istället. Cappuccino däremot det kan slinka ner, ganska ofta faktiskt. Dock ingen med snyggt mönster i den skummade mjölken, jag lägger mer fokus på att pudra chokladen och strö över socker. Det är med KÄNSLA! Sockret på toppen är det absolut godaste. Jag vill inte att det ska ta slut. I vanligt kaffe eller te har jag inget socker, då förstör det men i cappuccino – SMÄLLGOTT! Cappuccino är dessutom helt perfekt, bortsett från sockret, när man (läs: jag) är gastric bypass-opererad. Jag blir mätt på en kopp. Alla tiders! (minus 32 kg är jag föresten nu. Det går inte riktigt så fort som jag vill men det går neråt och det är det viktigaste. Jag har som mål -30 kg till jul så jag ligger bra till.)

    Lattemorsor har man ju hört talas om men det kommer jag inte bli utan jag väljer att bli cappuccinomutti istället. Mycket fräsigare. Nu är jag ingen mutti än men det ger mig bara tid att ligga i hårdträning tills att det är dags. Cappuccinomutti i lilla Gällstad. Jösses, ja ni hör ju. Jag är något stort i hasorna!

    Kakan som jag gjorde häromdagen är provsmakad och fotograferad. Det blev lite åt browniehållet. Kladdiga små rutor (ingen särskrivning här inte) med choklad, nötter, dulche de leche  och päroncognac. Jag håller,  just i detta nu, på med redigering av bilderna. En kaka helt värd att prova.

    Vad tycker du om cappuccino?