Etikett: magsäcksoperation


  • ATT BÖRJA SE SIG SJÄLV PÅ ETT BRA SÄTT

    Nu är det dags att bli en smula egofixerad. Kanske tröttsamt för någon men för mig är det väldigt viktigt.

    Jag gjorde som, nog många vet vi det här laget, en magsäcksoperation augusti -11. En grej som skulle komma och har varit sedan dagen efter de fem snitten i magen den bästa grejen i hela mitt liv. Att det skulle göra så mycket som det faktiskt har gjort kunde jag aldrig någonsin förutspå. Fysiskt tycker inte jag själv att det har hänt så väldigt mycket mer än att det typ är en hel halvmeter som är borta runt midjan. Ganska mycket tycker många medan jag tycker ”nja”. Det kanske kommer ikapp mig någon gång men det gör mig inte så mycket för det är något helt annat som är hela grejen, förutom att jag numera är frisk med undantag för den där jävla menieren, trasiga balansen och det höga blodtrycket men det har jag haft oturen att ärva, och det är den mentala biten.

    Tänk att jag helt plötsligt kan tycka om det jag ser i spegeln trots att jag har blivit i stort sett medelålders (huh?! Hemska ord!) och har fått en hud som inte längre är den där släta och en och annan rynka har börjat krypa sig på. (Photoshop fixar biffen!) Jag har nog skrivit och berättat förr att jag inte mådde dåligt för mig själv när jag var som allra störst men jag inser nu att det är en helt galen skillnad. Det jaget som på nåt sätt var jag innan operation finns inte kvar. Borta. Poff! Finns inte! Visst jag är väl precis som alla andra och känner mig stor som ett hus vissa dagar och allting är fult, klumpigt och inte alls kul men nånstans så lurar självförtroendet som puffar mig tillbaka i rätt riktning.

    En gastric bypass är inte i första hand till för att gå ner i vikt. Vilket nog många tror men det är helt fel för det är helt och hållet en åtgärd för att bli frisk. Viktnedgången är en bonus. En jävla skön bonus kan jag lova!

    Jag jobbar på mycket med att bearbeta mitt liv så som det har varit. Jag har varit dörrmatta, tagit allt och har på något sätt tillåtit mig själv att ta allt jävelskap. Vad spelade det för roll liksom? Jag var ju redan fet, stor med mina 181 cm (det är jag fortfarande) och misslyckad så jag kunde ju ta det också. Inga problem att jag mådde dåligt, det gjorde ju ingen skillnad. Det är slut på det, eller på väg att bli ett slut på det. Varför ska jag ta skit som jag inte förtjänar? Det ska ingen göra. Punkt!
    Sätter du dig på mig nu ligger du tämligen byngligt till. Så är det! Här är jag och jag förtjänar min plats på jorden lika mycket som alla andra.

    Jag har mina 15-16 kg kvar och målet är att ta dessa tills juni i år. (jag är alltså fortfarande överviktig och kommer även vara det efter -16 men den kommer vara helt ofarlig och i stort sett osynlig) Det är kämpigt och det är inte alls enkelt längre men det ska gå och när dom är borta finns det ingen som kan rå på mig. Då har jag gjort en resa som jag kommer vara, och är alla redan, stolt över i resten av mitt liv.

    Så, här är jag. Den nya Helena. Photoshop har hjälp mig att släta ut de olika skavankerna, jag har på något sätt blivit asiat (vackraste folket!). Ser du mig på stan ser jag inte ut så här, stylad till tänderna, men jag lovar dig att på insidan knäcker jag och är vackrare än vad jag någonsin trodde att jag kunde vara!


  • PASTA MED CITRON OCH CHILI

    Jag är som nog många har förstått en sucker för det enkla och det snabba. Allt för att slippa stå vid spisen en längre stund, allt för att få använda tiden till fotograferingen och ätande.  Att vara rejält hungrig samtidigt som man vill fotografera maten är en prövning. Helst av allt vill jag bara slänga undan allt och hiva i mig maten. Idag var en sån dag. Det knorrade rejält i magen men det var bara att bita ihop.

    Pasta och citron skulle visa sig vara en väldigt lyckad kombination  Med ett gäng citroner liggandes och ingenting mer i kylen förutom burkar med diverse sill, vilket jag inte alls tror passar sig så bra till pasta, gjorde jag det väldigt simpelt  Allt som egentligen behövs är pasta, citron, olivolja och salt och peppar. Jag letade lite extra i köket och hittade torkad chili och lite bladpersilja också (det gröna är torkade limeblad men de glömde jag av att ha i)

    När jag väl fick börja äta blev jag stånkamätt efter bara två gafflar. Det är dagar som denna jag förbannar kirurgen som kapade min magsäck (GBP) för dryga året sedan. När det är såhär gott vill jag liksom inte sluta äta. Jag är mätt i kroppen men mentalt är jag fortfarande så hungrig att det känns som att jag aldrig kommer att bli mätt igen. Trots den lilla mängden hann jag i alla fall känna smakerna och pastan blev alldeles toppen med det syrliga från citronen och hettan från chilin. Surt möter starkt.

    Det behöver inte vara svårt, dyrt eller krångligt att få en lunch på tallriken som alla förtjänar. Det här tar ingen tid, allt du behöver är tiden för pastan att koka. Vill du korta ner tiden ytterligare, köp färsk pasta och du har en lunch på 5 minuter. Vem har sagt att god mat tar lång tid att göra? Trams!

    Nu när jag är sådär proppmätt tänkte jag ta kroppen och vandra till bingen. Jag är, förutom mätt, även inne i ett riktigt jobbigt skov i min meniere. Jag hinner knappt resa mig innan det är dags för nästa anfall så sömn är något jag är i ett väldigt stort behov av, hur tråkigt det än må vara. Livet är inte alltid så enkelt men det får helt enkelt gå ändå. Jag har inte så många val.

    Med allt detta sagt, testa kombinationen pasta och citron. Super!

    0,5 dl olivolja
    saft och rivet skal från 1 citron
    1 tsk chiliflakes från kvarn
    salt & peppar 
    rejält med grovt hackad bladpersilja
    pasta för 2 personer

    Koka pastan.
    Blanda övriga ingredienser och häll över pastan. Servera. Riv lite mer citron över vid serveringen om så önskas. 


  • LUNCHSTUND HAR GULD I MUND.

    Det här med amerikanska pannkakor och sylt är något alldeles extra. Puffiga, fluffiga och lagom söta fungerar de både till frukost och till lunch och oavsett om de serveras med enbart sylt eller hela ”kitet” med bacon, ägg och lönnsirap så är lyckan total vid första tuggan.

    Trots att det är så otroligt enkelt att slänga ihop just amerikanska pannkakor, mycket enklare än våra ”svenska” tunnisar, så är det något som i alla fall jag glömmer av alldeles för ofta. Mannen jag är gift med frågar med jämna, och ojämna, mellanrum om vi inte kan göra det till frukost på helgerna men eftersom både han och jag är så glömska så blir det aldrig av, när lördagen väl kommer så står vi där som fån och har ingen aning om vad vi ska äta till frukost. Det blir allt som oftast bara att vi slänger ihop en cappuccino eller en tråkig (läs:  aptråkig) macka. Cappuccino är aldrig tråkigt men det gör inget om den skulle få något sällskap någon gång. För min egen del är det GBP-operationen som ”ställer till” det eftersom jag inte är speciellt hungrig. Det hade säkert varit betydligt mycket enklare om man var sådär brutalt hungrig men jag klarar mig till lunch på en, två om jag ska vara helt ärlig, rejäl/a mugg/ar cappuccino/s.

    Det har ju som bekant varit en helg nyligen och då slog vi till med både amerikanska pannkakor OCH hemgjord sylt. En sylt som fullständigt golvade mig. Rabarber, hallon och vaniljpulver. En kombination som jag inte alls har tänkt på förr. Oftast brukar det vara jordgubbar inblandade när jag tänker på rabarber. Jag får tacka vår fullproppade frys för idén eftersom jag greppade de två första påsarna jag hittade. Hemmarabarber och en påse köpehallon. Ja, varför inte? Jag mätte upp de båda och hystade ner det i en kastrull med syltsocker och saften av en citron. Vilken smak! Alldeles strålande att få sommarsmaker i munnen när det snorkalla regnet piskar mot rutan. Det är en rikedom.

    Nåväl, med allt detta dravel sagt ska jag försöka ta tag i livet. Jag har i flera dagar haft känslan att jag har glömt något så mitt mission idag är att komma på vad det är. Jag börjar med att gå igenom min mail, jag är fruktansvärt dålig på att svara på mail så det skulle inte förvåna mig om det ligger några veckogamla mail som väntar på svar. Stackars frågeställarna som alltid måste vänta och fundera på om jag ens är intresserad. Mitt problem har inget med intresse att göra, det har helt och hållet att göra med att jag är så lost in space att jag glömmer av det helt efter att jag sagt till mig själv ”Jag tar det sen. Jag ska bara…!” Om det inte är mail som jag glömt att svara på vet jag inte alls vad det kan vara och går därmed och lägger mig igen.

    Någon gång blir det nog ordning på mig också. Någon gång. Någon.


  • KYCKLINGLASAGNE MED SMAK AV CITRON & DRAGON

    Om man vill ”flörta” med mig, och det vill man ju allt som oftast, så ska man tveklöst bjuda mig på lasagne. Man har mig som i en liten ask redan efter ”la”. Just lasagne är en rätt som gör så att jag förbannar kirurgen som GBP.ade mig och därmed tog bort alla möjligheter att äta tills även tanken är mätt. Så gott tycker jag att det är!

    Om det skulle vara så att jag enbart skulle få äta en endaste rätt i resten av mitt liv så skulle jag utan att blinka säga lasagne. En ”fesljummen” sådan är ordentligt svårslagen. När det liksom har fått den där temperaturen så man kan lassa in som om självaste munnen vore en byrålåda, DÅ är det så att jag fäller en liten glädjetår. Nåja, så illa är det inte men jag hummar förnöjt, ganska länge och jag har väldigt svårt att ställa undan tallriken.

    Det här som jag visar upp är ingen klassisk lasagne men absolut inte sämre för det. Istället för köttfärs är det kycklingfilé och istället för en vanlig, enkel bechamel är den smaksatt med citron och dragon. Eftersom den inte har lika mycket sås (tomatsås) som den vanliga, klassiska varianten kan det kanske uppfattas som lite torr men det är den inte. Långt därifrån! Den har så mycket smak och smakerna är separata men ändå så passar de så enormt bra tillsammans. Citron och dragon är en match made in heaven, bara så ni vet!

    1 kg kycklingfilé
    1 rödlök
    1 dl grädde
    smör till stekning
    salt och peppar
    (Jag kryddade även med grillkrydda som är smaksatt med citron)
    Strimla kycklingen, hacka löken och stek alltsammans i lite smör tills kycklingen är genomstekt. Tillsätt grädde och smaka av tills du själv känner dig nöjd.


    Citron- och dragonbechamél
    100 gram smör
    1 dl vetemjöl
    1 liter mjölk
    saft från 1 citron
    2 msk dragon (mer om man känner för det)
    Smält smöret och vispa i mjölet. Låt det fräsa tillsammans en stund. Häll sedan i mjölken och citronsaften och vispa under tiden som såsen kokar upp. Tillsätt med mjölk om det behövs. Smaka av med salt, peppar och dragon.

    Lasagneplattor
    Kokt sparris


    Montera lasagnen genom att börja med ett lager kyckling, lite sås och sedan lasagneplattor. Upprepa i tre lager. Avsluta med att hälla resten av såsen på toppen och lägg på sparris. Skicka in hela härligheten i mitten av ugnen på 200 grader i 25-30 minuter. Servera med sallad. Smaklig spis!

     


  • BORING BREAKFAST AT LJUNGGREN’S

    Men sylten är en fullträff!

    Tyvärr är det ju så att raberberns tid är förbi och det är många månader kvar tills det är dags igen men kanske är det någon lycklig och smart som fryst in och kan plocka fram när suget blir för stort. Det här är en sylt med rabarber och aprikos. Kombinationen är to die for! Aprikosbitarna ska fortsätta att vara lite bitiga så koka därför inte med  dom från början utan lägg i dom efter halva tiden. Då blir det precis som det ska vara!

    Min burk är snart slut och jag tillhör tyvärr inte den smarta skaran som har rabarber i frysen. Stackars!

    Frukosten sägs vara det viktigaste målet på hela dagen. Jag lyckas aldrig med den och jag tycker att det är så ofantligt tråkigt att äta frukost. Ge mig en cappuccino och jag är nöjd men tyvärr, lite, är det ju ganska viktigt att få i sig något annat och då är det tur att det finns sylt och knäcke. Med det i magen klarar jag mig ganska många timmar tills det är dags igen. Att äta har blivit lite tråkigt. Det tackar (?) jag gbp-operationen för!

    En rejäl burk med rabarberaprikossylt

    4-5 rabarberstjälkar, skalade och skivade
    10 aprikoser, urkärnade, skalade och skurna i valfri form
    5 dl syltsocker 
    0,5 dl vatten

     Lägg rabarber, syltsocker och vatten i en kastrull och låt det koka upp. Låt det sjuda på svag värme i 10 minuter. Lägg i aprikoser och sjud hela härligheten tillsammans i ytterligare 5 minuter. Häll upp i rena, torra burkar. 


  • HON BADADE EN SOMMAR…


    Jag har badat! Årets första och kanske enda dopp är avklarat. I ett alldeles för kallt vatten offrade jag mig för fotokonsten. Tanken var att jag skulle trasha min brudklänning men eftersom det är så väldigt många kilon borta från min kropp så lyckades jag inte ens behålla klänningen på mig och det hade resulterat i en alldeles för stor portion nakenfoto. Nog för att jag börjar tycka bättre om mig själv men SÅ bra är det inte!  Nåväl, vattnet var vidrigt snorkallt till en början men efter ett tag när huden börjat bli helt bortdomnad så tog det sig och det blev faktiskt riktigt behagligt. Att bada med kläder på är inte det optimala kanske eftersom det har en tendens att bli ännu kallare men vad gör man inte?


  • MIDSOMMARAFTON


    Hoppas att ni hade en ljuvlig gårdag med allt vad det innebar och hoppas att ni slapp regnet. Det gjorde inte vi, vi åkte från vårt Gällstad där det var uppehåll och lite mulet till Olofsbo är himlen var helt öppen. Det öste ner i princip hela dagen men vad gör väl det när man är med fina vänner. Så trots regn vill jag nog ändå påstå att dagen blev precis som jag önskade. God mat tillsammans ljuva människor. Jag somnade ohyggligt skönt när jag i natt vid 02 la huvudet på kudden. Under kudden fanns där inga sju sorters blommor för jag har lyckan att drömprinsen ligger jämte i sängen varje natt.

    Tack för dagen!

    Foto: Mats Ljunggren 


  • NU!


    I veckan som kommer så ska vi få sommartemperaturer här på . Det ska upp mot 22-23 grader! I sådana teperaturer har jag en tendens att tappa sugen på allt vad mat heter (i år år jag ju som bekant även opererad så det ska bli intressant att se hur det kommer gå med det suget)  såtillvida det inte är något riktigt kallt. Glass fungerar som substitut till mat varma dagar. Ingenting fungerar så bra som glass. Fast det är klart, glass fungerar alltid! Även som opererad!

    Nåväl. Något annat som är helt perfekt är i värme är svalkande dryck. Här är en melonvariant med bubblor och hallon. Alldeles söt av sin honung och syrlig med grape. Vill man spetsa den så är det bara att go bananas och sedan dansa vals på bordet. Personligen så hoppar jag alkoholen och nöjer mig med att ta en svängom på gräsmattan. Det är mer min stil. Vilken är din?

    En liten sak till innan jag tänker ägna mig åt min latte macchiato och min bok . Eftersom mitt nya jag fullkomligt älskar att möta nya spännande och fina människor så tveka inte att adda mig på Facebook. Det kanske kan bli början på något stort. Ta hand om dig. (klicka på facebook för att komma till mig)

    (mer …)


  • MARSHMALLOWSGLASS


    En helt vanlig vaniljglass smaksatt med smultron och fullproppad med färgglada marshmallows och knappar av vit choklad. En riktigt god och barnslig glass som slinker ner precis hur lätt som helst. På mig slank den ner lite för fort och jag insåg ganska snart att det är ingen glass för en gastric bypass-opererad. Dumpingen kom som ett brev på posten efter bara 2 matskedar. En stor smula tråkigt då jag gladeligen gärna hade smällt i mig i alla fall två tre skedar till, men men, nu är det som det är och jag får ge nöjet till någon annan.

    Jag har sagt det förr och säger det igen, att göra egen glass är inte svårt. Det tar lite tid men det är så värt det! Ibland har jag misslyckats totalt och fått mer is i än vad jag anser vara gott eller den har blivit ”fet” och åkt rutschkana i gommen men då är det bara att hiva ut den i slasken och göra om. Gör om gör rätt! Vips så sitter den som en smäck. Konsisten. Färg. Smak. DÅ är lyckan total. Att göra glass är som att göra vad som helst i köket, det går att experimentera sig fram. ”Det som låter gott i tanken…” Våga prova! (säger hon som är fegast av alla i alla andra situationer men det säger jag bara inom parentes – shhhh.)

    (mer …)


  • TORSDAGENS ÄRTSOPPA

    Första och enda gången som jag kommer att visa upp en ärtsoppa som jag själv har gjort. Aldrig mer! Resultatet blev inte alls som pappas ljuvliga och lite grötiga ärtsoppa. Min blev vattning, tråkig och dötrist. Smaken är det inte något fel på men konsistens på ärtorna gör mig en smula putt. Nä. Aldrig, aldrig, aldrig mer!

    Om det är något positivt med soppan så är det fläskläggen men det är också det enda. Jag vill slänga soppan i slasken men maken vill smaka när han kommer hem och visst ska han få göra det. Liksom sticka kniven lite längre in i ryggen. Nä, detta var inte min grej så därför har jag inget medföljande recept. Världens vida web har mängder av recept. Googla ärtsoppa och håll tummarna.

    Mina tummar överlåter jag till något annat. Jag behöver i alla fall inte oroa mig över att jag åt för mycket. Perfekt soppa efter gastric bypass-operation. Att jag fortfarande är en smula hungrig är inget som jag behöver säga högt. Jaja, jag får äta igen om nån timme eller två.