Första året. Inget krångel. Jag tar en tugga från det frostbitna päronet. Mitt päron. Mitt träd. Godmorgon.
Etikett: matblogg
-
-
SÖTASTE GÅ-BORT-SIG-PRESENTEN
Detta är något som jag tycker är så hjumlans gott. Det började för många år sedan med honung på tjock yoghurt tillsammans med nötter. Då var det enbart pistage som gällde. Det utökades till alla möjliga olika nötter. Bäst är fortfarande pistage. Pistage väljer jag alla gånger. Tveklöst! Godare nöt finnes icke! Förutom min egen nöt som jag delar hem, hjärta och efternamn med. Han har mage att åka på hockey ikväll och därmed lämnar han mig ensam till senaste kvällen. Så därför har jag gjort en extra stor laddning av detta otroligt goda. Hoppas att ingen tar mig helt på allvar och tror att jag kommer att smäcka i mig allt detta för då skulle jag troligtvis dumpa ihjäl mig. Det är inte riktigt den planen jag har med mitt liv.Nåväl, åter till honung. Lägg i dina favoritnötter och torkade frukter i en skål och häll sedan över flytande honung. Du har nu skaffat dig dom bästa förutsättningarna att äta dom godaste frukostarna du kan tänka dig. Ringla över yoghurt eller fil. Torkade aprikoser som legat i honung är gudagott! Men, ett stort MEN, det är sött till tusen så nöj dig med att äta ett. Tungan kommer annars att krulla sig. Fast det är klart, gillar man krullad tunga är det bara att ösa på.
Till helgen händer något. Något unikt. Här i Rud på södra Säm har det aldrig hänt. Inte med oss skrivna på adressen.
Vi ska göra kroppkakor. I två veckors tid har jag försökt bygga upp självförtroendet att göra detta spektakel. Med en nyinköpt hushållsassistent känner jag nu att jag börjar bli redo. Det ska bli riktigt spännande. Lyckas jag med smaken står jag som segrare och jag kommer troligtvis aldrig någonsin mer äta något annat än kroppkakor. Håll tummarna att jag på lördag får koma av mina egna kroppkakor. Det skulle göra mitt liv nästintill komplett. På riktigt!
ps. Glöm inte att honungen funkar på glass också! ds.
-
HÖSTIGT SÅ DET FÖRSLÅR. ÄRLIGT TORKADE ÄPPLEN.
Röda och vackra äpplen från egna trädet. Kan det vara med höst egentligen? Nu kommer inte dessa från vårt eget träd, dom är importerade med bil från Ölandet så närproducerade torkade äpplen kan jag inte skriva om för då är det en lögn. Torkade är dom däremot här hemma i min alldeles egna torkmaskin. Eller nej, den är inte min. Den är lånad av min pappa. Att skriva att dom är torkade i en egen torkmaskin skulle naturligtvis också vara en lögn. Det är JAG som har torkat dom. Stensäkert!
Det går inte speciellt snabbt att torka och det är inte lätt att få tunna skivor om man inte har en mandolin men ändå gav jag mig på det. Någon gång måste ju vara den första. Efter försöket så upptäckte jag att det blir det sista försöket. Någon annan får skiva och torka åt mig. Äta, det kan jag däremot göra själv för gott det är det. Riktigt tokgott. Lite sega, trots att dom är torkade, och sötsyrliga. Det är ingen komplement till chips men att ta varannan är nog inte fel. Varannan äpple.
Torkmaskinen torkade äppleskivor i 1,5 dygn. Jag vågar inte ens tänka hur lång tid det tar i vanlig ugn. Efter en snabbkoll med Google så inser jag att jag blivit lurad. Torkmaskin är bara onödigt. Äpplechips fixas på 5 timmar i vanlig ugn. Jahapp, alltid lär man sig något nytt. Fast, då blir dom nog precis som vanliga chips. Alldeles torra, fnöskiga och krispiga?
På vårt ett år gamla päronträd finns det ett päron. Vad ska jag göra med det?
(mer …)
-
FAVORIT I REPRIS. ETT MÅSTE I KYLAN.
Mackan ni ser på bilderna här är inget nytt, den har hängt med mig ett bra tag. Nu känner jag att det är dags att pusha lite för den igen. Mackan från heaven. Det är verkligen så. Den har precis allt. Rubb och stubb som man skulle kunna säga om man är lagd åt det hållet. Det enda den inte har är få kalorier men det bryr vi oss inte om alls idag. Ibland behöver vi ha det också. Punkt.
Att ugnsbaka tomater med olivolja och flingsalt är så fantastiskt gott och det är en skam att jag inte äter det oftare. Det räcker som dom är, det behövs ingenting till. Det blir sött och syrligt, precis så som jag tycker om det. Det går dessutom fort. Testa nästa gång du hittar några stackars tomater som ligger och skramlar i grönsakslådan.
Idag är en dag som vi trängs runt kaminen. Det är ruggigt kallt och det blåser. Och när det blåser så blåser det även inne i vårt hus. Så går det när man river ner innertaken på övervåningen och sen inte sätter upp nytt. Det viner och näsan blir alldeles stel och blå. Någon gång i år, kanske, så ska vi väl försöka få upp nytt. Men vem har bråttom, vi har ju inte haft nått innertak dom senaste 5 åren så då ska vi nog klara av några till. Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Inte sant? På med vindkläderna bara. Allt är möjligt här uppe i Rud på södra Säm. Gnäller gör vi aldrig någonsin, det skulle aldrig falla oss in, och bara för att klargöra en liten sak, en liten yttepytte sak, vi är helsålda på ironi.
Vi har kanonsnygga trätak på andra våning, att det bara är lite sågspån ovanpå som ska hålla värmen och springor som närmar sig 1 cm breda är inget vi behöver lägga till. Det räcker med en nys så har vi även sågspån inne och då mina vänner, då nyser man ännu mer. Livet på landet är precis så spännande som det låter. Äsch då, det funkar! Det finns sånna som har det värre. Håkan Juholt är nog en av dom. Där är det nog mer kyligt och ännu mer springor med sågspån.
Med detta sagt så önskar jag er en finfin och mindre kylig tisdag!
-
SEG KOLASÅS. LITE FÖR SEG. HURRA!
Kolasås. Lite för seg men alldeles lagom salt. Perfekt!
En söndag helt i slöhetens tecken. Vi är riktigt mosiga. Mats för att han igår delade en flaska päroncognac med en kompis. Jag för att jag i natt fick lyssna på ett enormt tugg från min älskade make. Aldrig kunde jag tro att cognac kunde få truten att glappa så. En sannerligen trevlig kväll. Dom blev så snygga så. Stjärnfall på himlen var inget vi behövde. Stjärnorna satt ju precis jämte.
Vi ska ganska snart dra ner mörkläggningsgardinerna, slänga oss i sängen och glo på filmer resten av dagen men först har vi lite födelsedag att fira. Så innan det blir bingen blir det en tur till byn att lämna nybakat med ovan nämnda kolasås. Grattis på födelsedagen Zohre!
-
DET GÅR FRAMÅT. DET GÅR NERÅT. DET GÅR BRA.
Här är jag nu. Ett gäng kilo lättare än förra gången. Jag tycker mig fortfarande inte se någon skillnad men jag känner den mer och mer. Mycket på kläder men mest på skor. Mina fötter är dom som tappat allra mest fett faktiskt. Dom är platta och varenda sko är för stor. Platta förtitreor, ni kan ju tänka er. Jag skulle kunna praktisera som groda, eller padda också för den delen. Det beror helt och hållet på dagsformen.
Nåväl. -25,2 kg och ett betydligt mycket friskare jag synes på bilden. Det är inte utan att jag blir glad av att se mig själv!
Idag är jag en smärt groda med ett alldeles lagom bra och klädsamt självförtroende.
Trevlig helg på er!Fler bilder finns under fliken ”Livsresa”.
Foto: Mats Ljunggren
-
MATBLOGGSPRISET 2011
Då var det dags igen. Matbloggspriset ska delas ut men först ska det nomineras bloggar. Klicka på bilden för att komma till nomineringssidan. Nominera den blogg som du tycker ska vinna. Du kan nominera flera bloggar. Så, in och nominera! Fram tills den 15 oktober är det bara att tuta och köra.
-
CHOKLADTERAPI. ATT BLI MEDVETEN.
I lite blågrå toner så kommer här ett av dom absolut godaste recepten på muffins. Det går inte att misslyckas och dom blir alldeles perfekta i ”puffet” och så saftiga att man bara vill ha mer, mer och mer. Lite ljumma, med mjuk choklad, både i och på toppen, är dom oslagbara! Det krispiga krosset av mintkarameller modell ungefär-som-marianne gör hela härligheten ännu härligare. Med en magsäcksoperation i ryggsäcken går det att äta ungefär 1/4. Sen räcker det, det är bra och hela kroppen, inklusive själen, blir nöjd.
Något som jag upptäckt nu, nästan 2 månader efter operationen, är att det som jag tycker allra, allra häftigast är hur medveten jag blivit. Jag ser idag hur mat och sötsaker överkonsumeras. Det vräks in i truten som om det vore en byrålåda. Till vilken nytta egentligen, koma? Det är ju inte ens behagligt att bli stånkamätt eller så sockerkickad att hela hjärnan blir seg som överkokt kola. Det är otroligt mycket energi som skyfflas in, när ska det göras åt? Jag har förstått under hela mitt liv varför jag blivit fet men jag har aldrig någonsin haft förmågan att erkänna det. Vaddå, jag är ju jättebra mat?! Eller hur, man landar inte på 150 kg om man äter jättebra mat. Det finns ingen kraftig benstomme som är såpass kraftig. Så enkelt är det! Med det sagt så lägger jag upp några fler bilder på sötsaker. Sötsaker är helt okej, opererad eller ej, men i mer normala mängder. Tycker jag. Vad tycker du? Medvetenhet är läckert! Det och självinsikt är dom två bästa orden jag vet.
Jag vet hur jobbigt det är att vara sjukt överviktig, jag är det fortfarande, men jag tycker att vi alla borde sluta hyckla. Det blir inte bättre av att ljuga, allra sämst blir det för en själv. Usch, nu är jag alldeles för klok. Nästan för klok för mitt eget bästa.
Har ni varit inne på Tradera och kikat på min lilla auktion till förmån för bröstcancerfonden? Om inte så gör gärna det. Det finns några bröst i världen som behöver oss. Om vi tillsammans gör vad vi kan så kan vi göra skillnad.
Nu släcker vi ner Rud här uppe på södra Säm. Efter den mest höstiga kvällspromenaden är ett varmt täcke ett måste. Det regnade och blåste från snedden. Varken Hjördis eller Svea kunde begripa varför dom var tvungna att följa med. I sådant väder ska man som hund ligga under kaminen och gotta sig tillsammans med dom andra fyrfota vännerna, katterna, i huset. Det finns ingen bättre plats. Jag önskar själv att jag kunde få plats där under vissa dagar men då får jag nog sluta upp helt med sötsaker. Men, det får ju finnas gränser.
-
ONSDAGSFISK MED TILLHÖRANDE SVÅRIGHET
Att pochera ägg ska ju inte vara så svårt. Sägs det. Det är en lögn. I alla fall tills man får in snitsen och inte vevar loss i vattnet som om livet är på väg att rinna ut. Det skulle ta mig tre försök och lika många ägg innan jag kunde lägga upp ett härligt, krämigt pocherat ägg på min ugnstorsk och stolt erkänna att det var jag som hade gjort det. Jag har länge velat prova men det har aldrig blivit av. Några 34 år till nästa pocherade ägg är det inte tal om. Lite oftare kommer det allt att bli för det är gott. Rejält gott dessutom!
Jag var så enormt sugen på fisk när vi var och handlade i morse och som av en händelse så hade dom precis dukat upp den färska fisken på City gross. Färsk torsk fick det bli. Jag är absolut inget proffs på fisk och det är inget som jag någonsin skulle skryta över att jag lyckats med. Jag steker den, kokar den och sen är det inget mer med det. Jag önskar så att jag hade lyckats få till en perfekt, vit, tjock torskbit någon gång men det får vänta. Jag ska vara glad över att jag lyckats göra detta i ugnen. Det var en prövning i sig. Det sägs att fisk ska vara enkelt. Fiskpinnar och fiskbullar är skitenkelt, ja. Torsk i ugnen är inte heller svårt men så är den inte perfekt. Men vad gör väl det, det smakade riktigt gott och jag serverade det som sagt med konstverket – det pocherade ägget.
Ända sedan jag för många, många år sedan satte ett fiskben i halsen, 7 cm långt som fick plockas ut av en dansk farbror doktor på akuten och hamna på skumma-objekt-i-kroppen-tavlan, så har jag varit riktigt fjantig med fisk. Visste ni att fiskben som sitter fast långt ner i halsen, att det ska släppa om man äter knäckebröd? Det sa min mamma och mammor ska man ju som bekant lita på. Det gör det inte! Efter 16 knäckebröd tröttnade min mamma på mig och mitt gnäll så det fick bli en tur till dansken. När han körde ner den långa saxen (peang vet jag nu att det heter), greppade tag någonstans under mandeln (det kändes som han var nånstans nere vid naveln och härjade) och sedan drog upp det enorma benet så förstod mamma att jag faktiskt haft ont. Det var ENORMT! Nåväl, med det ute så bestämde jag mig för att aldrig mer äta någon annan del än ”rövbiten” dvs stjärten på fisk. Och det har jag hållit mig kvar vid. Kanske är det därför som jag aldrig får den där vita, tjocka, härliga ugnsbakade torsken på min tallrik?
16 knäckebröd fungerar inte. Kanske hade det släppt efter 17. Behöver jag tala om att min mage rasade bara några timmar senare? Glupsk! Jag..? Inte då.Nåväl, till min onsdagslunch serverades det följande. Rimmad, ugnsbakad torskfilé, haricots verts, pepparrotssås och, inte att förglömma, ett pocherat ägg. Jag har haft värre luncher än så kan jag meddela. Enkelt, trevligt och gott!
-
DET SKA VI FIRA! CITRONMUFFINS MED LAKRITSCHOKLAD
Idag har jag all anledning att fira för idag har jag blivit fri-från-diabetes-förklarad. Min diabetes är ett minne blott. Mycket tack vare operationen som även hjälpt mig tappa dom första 25 kilona av väldigt många. Detta är det häftigaste jag har gjort och jag råder verkligen alla som har problem med sin övervikt att överväga en operation. Man får verkligen sitt liv tillbaka och det är det absolut fräsigaste som finns. Bara en sådan sak som att diabetes lägger av och ger upp redan efter bara några kilo ner är precis så fantastiskt som det låter. Jag kunde aldrig tro att det skulle gå så fort men det gjorde det!
Jag började, för några veckor sedan, att må väldigt illa efter varje liten bit mat jag stoppade i mig. Jag fick då rådet av en vän, som också genomgått en gastric bypass, att kolla upp mitt blodsocker för det hade drabbat henne också och det visade sig att även hon blivit av med sin diabetes och därmed slutat med medicin. Sagt och gjort, jag bokade en tid med min diabetessköterska i förra veckan och lämnade allehanda prover. På snabbsockret hade jag helt normala värden men jag fick vänta på det ”långsamma” provet tills i dag. Mats fick ett samtal i eftermiddags och sen var det inget mer med det. Allt är fantastiskt bra och det är så skönt att gå mot ett friskare liv. Jag som inte ens har känt mig speciellt sjuk egentligen. Jag inser nu att jag nog faktiskt ändå har varit det och att jag antagligen hade fått riktigt stora fysiska problem om jag inte gjort operationen.
Sånt här måste ju firas och vad passar då inte bättre än syrliga citronmuffins med lakritschoklad? Jag vill poängtera att jag tar väldigt allvarligt på det med diabetes och har absolut inte vräkt i mig detta utan det överlåter jag till någon annan som behöver det bättre än mig. Provsmaka måste man dock alltid göra så även om man är gastric bypass-opererad. Utan tvekan! Vad vore livet utan provsmakning?
Syltade körsbär är något av det värsta jag vet men jag hade en liten förpackning som behövde göras åt så därför hamnade dom på toppen. Finns det verkligen någon som tycker om sådana där körsbär?