En fotografisk matblogg
När man hittar något i skafferiet som man helt har glömt av. Både att jag hade det och hur fruktansvärt gott det är!
OS fick just sällskap av en mugg, helt utan mandelbiskvier pga tycker inte om mandelbiskvier men är gift med en man som aldrig skulle kunna tänka sig nyponsoppa utan just det så jag förutsätter att han inte är ensam med dom ”dumheterna” och därför fick dom vara med på bild.
Ser du på OS? Själv så är jag helt os-f’rälst och ser allt jag kommer över. Nu skidskytte.
Puss
Mill & Mortar. Dom har verkligen prickat in precis det jag tycker om. Allt från förpackning till smak. Det är alltid spännande att öppna en burk med något från just dom. Det känns liksom lyxigt trots att det, som här, är i plastburkar.
Pulvret har jag provat förr och jag var lika nöjd då som nu. Nyheten med frystorkade bär skulle visa sig vara precis lika bra. Halloncrumble smakar så mycket hallon att jag blir alldeles lycklig i hela kroppen. Det är syrligt och sött och det går inte att sluta provsmaka.
Så, vad blev det då? En hallonkaka av den segare sorten med hallonglasyr och de frystorkade hallonen som slåss med hackad pistage på toppen. Sött så det förslår men ibland behöver man det också. Fixa hem lite från Mill & Mortar och smörj sedan en långpanna och sätt igång.
Livet då? Jo, det trallar på. Vi har inte så mycket mer i huvudet än det här med barn, graviditet och allt som kommer med det. Den jobbiga biten är att släppa tankarna på vad som hänt. Visst, vi har kommit vidare men det ligger där och tragglar ändå. Remissen för IVF är skickad till Sahlgrenska i veckan så förhoppningsvis kommer det att gå hyfsat fort för den här väntan varje månad är fruktansvärd. Månaderna känns som år och besvikelsen blir större och större vid varje misslyckat försök men det får gå helt enkelt. Det är bara att acceptera och fortsätta att räkna dagar och kissa på stickor som trycks ner i den där fertilitetsmonitorn varje morgon. Puh, det ska inte vara lätt detta här! Vi har tillsammans kommit överens om att vi kommer fortsätta att prata om det här eftersom vi båda två mår bra av att prata. En av oss lite mer än den andra men det behöver vi inte gå in så mycket på. Om vi grubblar på det i det tysta så kommer vi troligtvis att bli knäppa på riktigt och det är inget som jag känner att jag pallar med så alla i vår närhet kan lika gärna ställa in sig mentalt på att vi kommer att ventilera och vill man fråga/veta något är det bara att fråga, det är inget som vi mår dåligt av alls. Det är bara att bita ihop. Det gör vi! Puss. I nuläget är både jag och en av hundarna skendräktiga. En av oss vaktar allt och den andra fräser på allt. Det måste vara spännande att vara mannen i hushållet vid det här laget. Stackarn.
Från total besvikelse till en fullträff i endast en tugga.
Det här ska vara en chokladsockerkaka som skulle visa sig vara något av det torraste jag någonsin varit med om. Inte det optimala receptet men eftersom jag inte hade varken choklad eller smör hemma så fick det här receptet med kakao och olja bli ett test. Nja! Att jag glömde av den i ugnen behöver vi inte ens nämna. Så farligt var det inte.
I morse tänkte jag till. Jag gjorde en snabbglass, vanlig vanilj utan några som helst konstigheter och ripplade i chokladsås.Den skulle alltså få göra den torra chokladkakan sällskap. Vilket par dom blev! Micrade kakan lite snabbt så att den blev ljummen och mjuk och la sedan glass på. Om kakan fortfarande var torr? INTE DET MINSTA!
Receptet kommer från boken 100% choklad . Ingen tegelsten till bok och den är inte fylld med något unikt men den har väl ett och annat recept till som jag ska försöka mig på. Prova bör man!
Torsdag och snart är det helg igen! Imorgon börjar dessutom OS på riktigt och min långa väntan är över. Är det något som jag har svårt att slita mig ifrån så är det vinter-OS. Det är nåt alldeles speciellt. Tyvärr går det på helt fel kanaler men något jag har lärt mig under mina 36 år är att man kan inte alltid få det som man själv vill. Huvudsaken är att det är OS! Är du som jag, en OS-fåne?
Jag väntar och väntar på den där våren som ligger nånstans där i framtiden. Hur länge till ska det vara vinter?
Jag har länge sparat på det överblivna efter jag har gjort macaroner. Det där lite grövre i mandelmjölet som har silats bort. Nu kom det till användning. En mjuk mandelkaka fick det bli och eftersom jag har mer citroner hemma än vad som finns i affären så gick det med en hel del zest i smeten. Återigen kombinationen sött och syrligt men den kan man aldrig få för mycket av.
Italiensk maräng på toppen gör det hela till en fullträff!
Kakan är något i det maffigaste laget och jag trodde att jag gjorde helt rätt när jag gjorde den i mindre formar men insåg ganska fort att det hade fungerat bättre med än ännu mindre form så tänk på det, gör dom inte för stora alt. gör en stor och skär den i lagom tjocka skivor. Fast vill du ha det maffigt gör du det maffigt. Det är det fina i kråksången – en gör precis som en vill efter vad en klarar av! Skulle det skita sig fullständigt är mitt råd samma råd som jag alltid fått av min pappa – ”skatorna är hungriga annars – släng ut det till dom” (eller gör som jag, om det något annat än vanligt hederligt bröd, lägg det i soporna. Vi ska vara rädda om djuren!)
Det lite grövre som var kvar av mandelmjölet blandades upp med ”osilad” för att få det lite mjöligare.
Igår kom den riktiga vintern hit till oss. Rejält med snö kom på väldigt kort tid och jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen över det. Det har sin charm, helt klart, men det känns också en smula onödigt. Snö ska man ha runt jul och inte ju närmare våren vi kommer. Visst, det är ett bra tag innan man kan se spår av vår men just nu känns den väldigt avlägsen. Jaja, det får ta den tid det tar och jag får helt enkelt försöka tycka om den där vita snön som gör omgivningarna så vackra.
Trevlig lördag!
Igår hörde jag talas om potatissoppa med citron för första gången och min enda tanke var ”citron med potatis?!” men på nåt sätt, nånstans långt där inne så lät det tämligen tilltalande så idag till lunch slog jag till. Hafsade med lite av varje och med facit i hand och något svedda läppar så önskar jag att jag hade varit lite snålare med chili. Den blev lite i hetaste laget. Gott men HETT!
Citron till potatis skulle visa sig vara riktigt gott. Jag var försiktigt i början men det slutade med att jag tryckte i två hela citroner i grytan och sen klämde jag ut lite extra på toppen. Riktigt fin smak. Lätt och syrlig (och stark).
Så, tack Jannike! Det här satt som en smäck och jag ska absolut göra om det!
Det här blir dom sista macaronerna för ett bra tag framöver. Nu har jag haft mitt roliga och jag har äntligen hittat den ultimata fyllningen. Chokladbollssmet. Det kanske kan tyckas vara kaka på kaka men hallå, när blev det någonsin fel?!
Tupplurade och det första jag tänkte på var klassiska chokladbollar. Suget var brutalt så att ligga och dra sig var inte aktuellt. Att det i köket låg färdiga macaroner gjorde ju det hela lite mer spännande. Jag tänkte till och gjorde smeten, använde lite mer kaffe än normalt för att få den lite lösare och krämiga i konsistensen. Jag hamnade i himlen ungefär i samma sekund som den åkte in i munnen och det är när det är så här gott som jag faktiskt tackar den där kirurgen som kapade magsäck och dess tillbehör för endast en klarade jag. Utan operationen hade jag troligtvis smäckt i mig hela högen och fått någon form av lycklig ångest. Jag vågar inte ens tänka tanken på hur goda dom kommer vara i morgon när de har fått stå till sig och blivit sådär perfekt sega.
Så, macarontipset från mig idag är – CHOKLADBOLLSSMET!
(det bästa att fylla macaronerna är egentligen lemoncurd – det är svårslaget!)
Sockerkaka. Denna perfekta kaka att variera i det oändliga. Ingenting är omöjligt med en sådan kaka. Här är smeten lite pimpad med kiwi och en skvätt kokosmjölk. En alldeles strålande kombination. På toppen är det bara lite kiwi, hyvlad kokos och florsocker (alltid florsocker).
Hela nätet dräller av recept på just sockerkakor, det är bara att välja och vraka. Här är några av dem. Vissa smaksatta, andra inte. Ta en högen bara!
Kokoskaka – Tasteline
Sockerkaka med blodapelsin, blåbär och choklad – Heavenly cupcake
Hög och saftig sockerkaka – Kryddburken
Svärmors supersaftiga sockerkaka – Frostrosor
Idag är dagen då jag inte har ordning på nånting. Hemma är det kaos och uppe i mitt eget hem (läs: min hjärna) är det fullständigt kalabalik. Att komma på vad det var för dag idag när jag slog upp ögonen i morse var ett rent helvete. Tinitusen vrålar och det gör ju inte saken så mycket enklare precis. Sömnen ska vi inte ens prata om. Varje natt ganska exakt 02.00 vaknar jag och första tanken är ”jamen, då kör vi igen då!”. Trots att jag somnat typ två timmar innan det så är jag klarvaken och lyckas inte somna. Jag grubblar, frustar och vänder i den där bingen tills jag av tristess lyckas slockna nån timme senare. Det har gått såpass långt att jag drar mig för att somna alls eftersom det är så fruktansvärt störande. Känns nästan bättre att inte sova alls och kanske istället då har turen att somna av ren utmattning. Jag har ju till och med slutat upp med tupplurarna mitt på dagen för att på nåt sätt lyckas få en hel natt men icke…
I lördags morse när jag vaknade före tuppen hoppade jag över att försöka somna om, då sov jag visserligen ända till 04 (!!), och gick upp och tände upp huset. Det var då dom här små rackarna kom till. Chokladmacaroner som är fyllda med en chokladkräm smaksatt med pepparmint. Även dom här är freestylade och har därför inget recept. Av någon konstig anledning så är det endast då jag själv blir nöjd med resultatet. Märkligt! Chokladkrämen har det dock. (vanlig mörk choklad, grädde och pepparmintsarom). Ur dålig sömn kan det komma nåt gott, trots allt. Hur hopplöst det än kan kännas.
Jag är sedan nån vecka tillbaka helsåld på vitlök. Hur har jag lyckats gå genom livet och tyckt att den är överflödig? Visst jag har använt den i mat men aldrig i några större mängder. Nu är det betydligt större mängder. Vitlöksoljan som syns lite halv i bild skulle jag kunna dricka ur glas. Så fantastiskt gott! Det är inte snålat med vitlök kan jag lova. Till den här rätten har det gått åt en hel (!!). Visserligen är dom flesta i oljan men ändå. Jag pressar, jag skär och jag river. Vitlök är det nya svarta, helt klart! Måtte det aldrig försvinna.
Som i så många andra fall är pasta bra att ta till om hungern slår hastigt. Det går fort och med ett fåtal ingredienser så kan man få till en väldigt fin pasta med många smaker som tilltalar. Mig tilltalar det i alla fall väldigt! Ibland är det synd att bli mätt. Typ.