HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: mill & mortar

  • STORA BJÖRNBÄRSMARÄNGER

    stora maränger

    En liten paus i OS-soffan. Stafetten är i full gång och jag gör vad jag kan för att hålla nere pulsen. Hela dagen blir en enda lång OS-dag. Lyckan på den?

    Maränger. Det enklaste som finns att göra och perfekt när man känner för att rasta kameran en liten stund. Här är det stora maränger som är smaksatta med björnbärspulver och alldeles fulla med chokladsås som har blivit kolaseg av gräddningen. Hela nätet dräller av recept på stora sega maränger så allt du behöver göra är att Googla ”stora maränger”. Mina är höftade och som vanligt så finns det inget exakt recept. Tyvärr är det lite så att det mesta jag gör är bara gjort för att fotografera, recepten i sig är jag personligen inte så noga med. Huvudsaken är att det går att äta och det gör det allt som oftast. Tyvärr i det här fallet. Jag smågnager på dom här marängerna så ofta jag får chansen. Jag gjorde dom i förrgår och jag brukar ha som regel att inget för ätas på innan det är fotat. Det började på fem och är nu tre och idag fotades dom så jag lever inte riktigt som jag lär men nu ska vi inte vara knussliga.

    Hoppas att du har en fin lördag med allt vad det innebär. Här är det snöblask som drar omkring i luften och det är riktigt innekurarväder.

    Ta hand om dig. Nu ska jag smågnaga lite till!

     

     

  • SEG HALLONKAKA MED PISTAGE

    hallonkaka

    Mill & Mortar. Dom har verkligen prickat in precis det jag tycker om. Allt från förpackning till smak. Det är alltid spännande att öppna en burk med något från just dom. Det känns liksom lyxigt trots att det, som här, är i plastburkar.

    Pulvret har jag provat förr och jag var lika nöjd då som nu. Nyheten med frystorkade bär skulle visa sig vara precis lika bra. Halloncrumble smakar så mycket hallon att jag blir alldeles lycklig i hela kroppen. Det är syrligt och sött och det går inte att sluta provsmaka.

    Så, vad blev det då? En hallonkaka av den segare sorten med hallonglasyr och de frystorkade hallonen som slåss med hackad pistage på toppen. Sött så det förslår men ibland behöver man det också. Fixa hem lite från Mill & Mortar och smörj sedan en långpanna och sätt igång.

     

    Livet då? Jo, det trallar på. Vi har inte så mycket mer i huvudet än det här med barn, graviditet och allt som kommer med det. Den jobbiga biten är att släppa tankarna på vad som hänt. Visst, vi har kommit vidare men det ligger där och tragglar ändå. Remissen för IVF är skickad till Sahlgrenska i veckan så förhoppningsvis kommer det att gå hyfsat fort för den här väntan varje månad är fruktansvärd. Månaderna känns som år och besvikelsen blir större och större vid varje misslyckat försök men det får gå helt enkelt. Det är bara att acceptera och fortsätta att räkna dagar och kissa på stickor som trycks ner i den där fertilitetsmonitorn varje morgon. Puh, det ska inte vara lätt detta här! Vi har tillsammans kommit överens om att vi kommer fortsätta att prata om det här eftersom vi båda två mår bra av att prata. En av oss lite mer än den andra men det behöver vi inte gå in så mycket på. Om vi grubblar på det i det tysta så kommer vi troligtvis att bli knäppa på riktigt och det är inget som jag känner att jag pallar med så alla i vår närhet kan lika gärna ställa in sig mentalt på att vi kommer att ventilera och vill man fråga/veta något är det bara att fråga, det är inget som vi mår dåligt av alls. Det är bara att bita ihop. Det gör vi! Puss. I nuläget är både jag och en av hundarna skendräktiga. En av oss vaktar allt och den andra fräser på allt. Det måste vara spännande att vara mannen i hushållet vid det här laget. Stackarn.

    (mer …)

  • BRÖD MED DUKKAH.

    Dukkah

    Min man lämnade mig idag hemma utan bil och med tom kyl med undantag för en halv paprika, lite mjölk, grädde och jäst. Typ. Vad skulle jag äta till frukost? Det fick bli småbröd smaksatta med den underbara ”grejen” från Mill & Mortar. Nämligen Dukkah. Nu är ju inte tanken att man ska ha dukkah i bröd men varför inte testa? Nu gjorde jag det, jag hade det både i degen och uppe på bröden när de gick in för gräddning. Resultatet? Riktigt goda små grahamsbröd! Våga prova! Vips så sitter det där hur konstigt det än må verka.

    Nästa gång du gör grahamsbröd eller vilket bröd som helst så blanda i 2-3 msk röd dukkah i degen. Det gör både dig och brödet gott!
    Jag har höftat det här brödet men mängden jäst är 50 gram och vätskan är 4 dl. Mjöl efter tycke och smak tills degen är mjuk och smidig. Jäs i 30 minuter. Stjälp upp och platta ut degen lite försiktigt och stansa ut runda småbröd. Låt jäsa igen i 30-40 minuter. Pensla med vatten och strö över lite mer dukkah. Grädda i nedre delen av ugnen på 225 grader i 14-15 minuter. Låt svalna på galler under kökshandduk.

  • MACARONS? DET HAR JAG ALDRIG GJORT!

    Det var vad hon sa till mig. ”Det finns ingredienser i skåpen, bara gör, men du får klara dig utan mig!” – svarade jag.

    Jag är fullständigt värdelös på det där med macarons. Jag har gjort enligt konstens alla regler. Varit supernoga med mängderna. Siktat i den tätaste silen ni kan hitta. Väntat precis så länge som det sägs att man ska göra innan man skickar in plåten i ugnen. Testat med varmluft och även utan varmluft. Alltid samma resultat. Toppiga. Gryniga. Inte macaroniga.

    Så satte hon igång. Måttade, vägde och siktade i ungefär den ordningen. Duttade i färg och hummade förnöjt av resultatet. De skulle bli babyblå (MIN färg) men landade åt något som kan liknas vid turkos. Lite grönblå sådär. Fint! Hon spritsade upp femkronorsstora, i olika storlekar och former, på bakplåtspappret. Hon klagade och fnissade åt resultatet. ”Fula!” De var långt ifrån fula. De var perfekta redan där, på en plåt helt ogräddade.

    Hon vispade smörkräm, delade upp den i tre skålar och smaksatte med mango som hon färgade lite gulorange, hallon som fick färgen rosa och sist blåbär helt utan essens och hushållsfärg, där använde hon blåbärspulver från Mill & Mortar som hon hittade i skåpet. Den sistnämnda var faktiskt den som blev godast om jag får säga vad jag tycker om det hela. Mango med sin sötsyrliga smak kom tätt därefter.

    När de där plupparna med smet hade stått till sig i sina 45 minuter ställde hon in dom i ugnen, utan varmluft, och ställde klockan på sin telefon. Satte sig i soffan och drog av en basketmatch på X-boxet medan jag satt kvar i köket och kikade in i ugnen. Det jag såg framför mig var helt otroligt. Dom, macaronerna, betedde sig precis som dom ska. De reste sig, blev platta på toppen och fick den där ljuvliga bubbliga kransen längst ner. SÅ ska macaroner se ut! Varför hade de inte blivit så när jag gjort det? Vad har jag gjort för fel?

    Hon vann matchen och kom tillbaka och tog ut läckerheterna. De är verkligen perfekta i både färg och form! Nu skulle de bara svalna så det fick bli en basketmatch till som även den blev en vinst. Tillbaka i köket. Spritsa smörkräm. Klart! BOOM! Her first macaron!

    Jag var imponerad långt innan jag provsmakade och när jag provsmakade dog jag en smula. Jag hamnade i himlen!

    Varför jag aldrig lyckas?
    ”Du är inte lika noga som mig, storasyster.” – Så enkelt är det nog. Kanske. Troligtvis hade hon bara nybörjartur, en nybörjartur som jag ska sätta på prov idag igen. Var så säkra!

    (mer …)

  • LASAGNE. EN VILD VILDLASAGNE.

    Att vara vrålhungrig och helt utan någorlunda trevligt och bra ljus brukar allt som oftast resultera i snabbskjuta bilder. Det är bara att göra och hoppas på det bästa. Orka krångla liksom. Jag sköt av bilderna där på köksbordet och bemödade mig inte att kånka upp allt till övervåningen för att få bättre ljus och mindre runt omkring. Jaja, nu ska jag inte gnälla, det kunde varit värre. Jag hoppas ändå att jag på något sätt ska lyckas förmedla vad det är som gömmer sig där på tallriken. Tillbehöret är i alla fall gårdagens picklade rödbetor. Något jag gått och småätit på hela dagen. Det och cappuccino. Konstigt att jag var vrålhungrig runt 13?!

    Det är en lasagne gjord på vildsvinsfärs (vi har numera hela frysen med viltkött så därav det vilda). Egentligen inga konstigheter alls. Det är som vanligt i stort sett med undantag för bechamelsåsen som är mer en svampsås med kantarell och champinjon. Torkade gula kantareller som fått ligga till sig och svälla i lite vatten innan de åkte med ner i såsen. Fredagslunchen är serverad!

    Såsen är så höftad att jag kan inte ens återge hur mycket det är av varje men följ nästan hela det här receptet  men slopa citron och dragon och tillsätt istället den mängden svamp som du önskar. Jag och återge hur det är tillagat går inte så bra hand i hand, tyvärr.

    Saltet på bilden är ett svart salt från Mill & Mortar. För länge länge sedan trodde jag att jag hade köpt svart salt men så var det inte. Jag började då spåna på om jag kanske skulle lyckas göra det själv, ett salt med lakritssmak, men behöver inte längre fundera. Det här är så snyggt och det smakar som vanligt salt. Det enda lilla ”problemet” är att det inte smakar lakrits så det får jag helt enkelt fortsätta att grunna på.

    (mer …)