HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: photoshop

  • PASTA ALÁ LADY OCH LUFSEN


    Vi har varit helt utan ström idag fram till lunch. Allt var i stort sett urladdat. Datorns batteri sjöng på sista versen och iFånen likaså. Jag som är helt beroende av min telefon började känna av paniken när jag såg procenten minskade. Hur ska jag klara av dagen om jag inte får ha tillgång till Google?! Mitt beroende av Google är lika stort som för telefonen. Eller nä, det är större! Kan jag inte googla vet jag inte vad jag ska göra. Jag söker så mycket, på allt möjligt, hela dagarna och det är när jag inte har telefonen OCH google i närheten som jag inser hur illa det är. Vattenfall behagade rädda mig genom att kicka igång strömmen lagom tills att svettpärlorna hade börjat tränga fram i pannan. Puh!

    Hi! My name is Helena and I am addicted to Google.

    Nu är allt som vanligt igen. Batterierna laddas och jag har lugnt förpassat mig till fine-stolen med datorn och tagit med en cappuccino samt kickat igång Photoshop. Jag kan andas igen.  Ordningen återställd.

    Lady-och-Lufsen-pasta kan inte ha undgått någon, eller? Spagetti med köttbullar i tomatsås. Det är fina fisken det. I min variant är köttbullarna spetsade med en hel del chili, vitlök och pesto, vilket hade fått Lufsen att skjuta bakut där mitt i romantiken. Troligtvis hade han även roffat åt sig varenda tänkbara köttbulle innan han fått rusa ut till närmsta buske. Nu är inte jag varken Lady eller Lufsen så jag sög åt mig alla köttbullar jag hann med innan Mats ens hann reagera. Nåja, några fick han allt. Vi har levt så länge tillsammans nu att dela med sig är helt uteslutet. Min psykolog sa en gång att jag måste lära mig att vara egoist. Jag praktiserar det stenhårt!

    GE MIG!

    (mer …)

  • PRESSAT

    Med en fruktskål fylld med frukt (åh, såpass) som så sakteliga har börjat planera att själva fly fältet är det lätt att få ihop en färskpressad juice till frukostmackan. Just denna varianten är en häxblandning men utan alkoholen såklart. Hade frukten fått ligga någon dag till så hade alkoholen troligtvis tillkommit av sig själv och en vals modell ordentligt svängomig på köksgolvet hade varit ett faktum. Nu har jag inga problem att dansa nykter så valsen, i något sansad form,  kom av sig självt ändå. Frukostvals är underskattat!

    Jordgubbarna är svenska förövrigt så jag har inga som helst problem att kommunicera med dom. Det känns skönt. Och tryggt!

    (mer …)

  • VI LEVER.


    Att fylla båten med godsaker och en grill är något som vi tyvärr väldigt sällan gör, trots att det är såpass enkelt, av olika anledningar. Med våra få meter till sjön så får det i år bli skärpning på den fronten. Mer båt. Mer grill på öarna.

    I förrgår fyllde vi båten och drog iväg.

    En synnerligen enkel grilltallrik men ack vad god. Skinkfyllda tortellinis, sparris, grillkorv och en sås modell blandad kompott (creme fraiche, salladslök, soltorkade tomater). Vi mådde gott där ute på ön i några timmar. När solen gick ner och kylan kom packade vi ihop.
    Tyvärr är kylan en av anledningarna till att vi sällan tar ut båten – älskad makes rygg håller inte riktigt när solen valt att försvinna. Så är det när man är lång och när inredning, i detta fallet, är gjord för den lite kortare skaran människor. Hem kom vi trots allt men ont det har han. Nåväl, det var mysigt i alla fall.

    I närmare två veckor har vi varit sjuka. En mer brutal förkylning har jag aldrig varit med om. Det började med mig och sen trillade resten efter. Feber i närmare en vecka, hosta, snuva… Nu har det börjat ordna upp sig även om vi fortfarande hostar, nyser och snörvlar ikapp samt har en och annan fajt om nässprayet på nätterna. Isch! Men som dom säger, det finns inget ont som inte har något gott med sig – Nu blir vi inte sjuka på ett tag. HOPPAS JAG!

  • WIENERBRÖD MED OST.


    ”Inser du vad du har gjort, Helena?!”
    – Näe?
    ”Du har gjort wienerbröd med ost! Ha, det var inte så dum idé ändå alltså?”
    – Åh du milde tid. 

    Det var vad min älskade make hävde ur sig när jag serverade honom detta på sängen där han legat sjuk i 2 dagar. Han har i många år, alldeles för många år, sagt att han skulle vilja prova att värma wienerbröd i micron och ha ost(!!) på. Nånstans så vill jag tro att han är vid sina sinnes fulla bruk och inser att det inte är en kombination värd att prova för han har aldrig gjort det trots att han haft chansen många gånger. Jag hoppas av hela mitt hjärta att han bara driver med mig för det en så sjuk fundering att jag blir illamående av bara tanken. Jag tror att tanken har fötts enbart för att vaniljfyllningen påminner om smält ost till utseendet. Så dumt funtad är han nämligen min älskade make. När han börjar med det där tugget så vill jag bara tugga av mig knäskålarna i ren frustration. Så idiotiskt!

    Dessa wienerbröd är inte fyllda med den typen av ost utan de är fyllda med smaksatt keso. Visst, det är ost men jag tycker inte att det går att jämföra. Gör du?

    Det var ett försök som föll väl ut. Med färska hallon på toppen blev det en toppen blixtdessert som är klar på 10 minuter. Sånt gillar jag!

    (mer …)

  • NÄR ALLT SMAKAR GRAPE.


    Aldrig har jag sett en så fin tårta och aldrig har jag sett någon så stolt över den. Helt utan krav gav sig tösabiten i kast med att dekorera.  Och som hon dekorerade. Mer kladda. Mer stoja. Mer stöka!

    Låt barnen göra sin egen tårta istället för att köpa svindyra som dom ändå inte kommer att komma ihåg. Svindyra tårtor (konstverk) tror jag enbart är till för mammorna så att dom andra små söta, rara mammorna blir avundsjuka och måste boka finlandsbåten till sonens halvårsdag med en tårta av en båt i naturlig storlek. Fördomsfreak? Jag? Javisst.

    Slappna av är något som vi alla borde praktisera lite oftare.

    Grape? Förklaringen kommer vid ett senare tillfälle.

  • DO YOU SPEAK ENGLISH?


    Jag får en del mail från utländska läsare som inte är riktigt nöjda med hur google translate översätter så jag har så smått börjat fundera på om jag ska skriva vissa delar av mina inlägg på engelska. Jag? Engelska? I tal blockeras jag totalt men i skrift ska det nog fungera. Tror jag. Hur illa kan det bli liksom?

    Det är väldigt hedrande och otroligt smickrande att läsare även från andra länder är intresserade av det jag skriver och visar upp. Det kunde jag aldrig tro när jag för några år sedan började med det här som så fint heter ”att matblogga”. Mycket har hänt på vägen och jag utvecklas hela tiden och då är det konstigt om jag inte kan utvecklas vad det gäller det där förbenade språket – Engelska! Jag börjar mjukt med att enbart berätta om mina funderingar, det får räcka för idag.

    Idag tycker inte jag personligen att det här är en matblogg trots att det oftast är recept. För mig är det mer foto och som bannern antyder så är det en FOTOGRAFISK matblogg. Jag är inte längre lika intresserad av att lägga upp recept på recept utan jag vill hellre visa bilder. Nu hänger ju recepten med på köpet ändå men själva matlagningen tilltalar mig inte lika mycket som det gjorde förr. Fotografering ska det vara! Ju mer foto desto bättre. Fotografering och redigering är den bästa terapin av dom alla och jag är i ett stort behov av terapi för att orka med. Det låter kanske dramatiskt men det är faktiskt så. Det gör att jag orkar med dagen. Terapi när den är som bäst.

    Mina bilder är oftast inte tekniskt korrekta men det är inte det jag är ute efter heller. Jag vill känna något när jag ser en bild. Jag vill bli glad. Jag vill bli varm. Jag vill bli stolt. Jag vill fnissa. Jag vill helt enkelt må bra av en bild och det behöver jag inte en knivskarp bild för att göra. Någon annan kanske behöver det men det är då det är tur att vi alla är olika. Tänk om allting såg likadant ut, så tråkigt det hade varit.

    Vilken tur att jag inte tar detta inlägget på engelska, då hade det troligtvis publicerats tidigast om en vecka. Jag ska sluta svamla och istället ge er det som är på bilderna. Man skulle kunna säga att det är små smulpajer i glasburkar och på toppen har det placerats en generös skopa vaniljglass. En dessert helt i min smak. Bär. En liten skvätt konjak/cognac och ett smultäcke med boveteflakes. Med facit i hand så hade jag hoppat över björnbären men det är en smaksak. Jag tycker att björnbären tog över alla smaker men tycker man om det bäret är det bara att köra på. Ös på bara!

    (mer …)

  • OOPS! OOPSIETÅRTA. OOPS!


    Oopsies. Alla vet nog idag var oopsies är men jag tar det ändå. Det är ett ”bröd” gjort på ägg och färskost. Ett substitut till vanligt bröd om man sysslar med LCHF. Egentligen är det inget bröd utan jag tycker mer att det är en omelett som är lite hårdare. Det fungerar dock som en macka. Vill man får enkel räcker det med enbart smör och vill man avancera skivar man även lite ost och hystar på. Vill man ta ytterligare ett steg längre fyller man dom med mörk choklad, bygger dom på höjden, kletar i chokladmousse mellan varje ”bröd” och strör pistagenötter och hackad choklad på toppen. En LCHF-tårta är född.

    De färska hallonen är en bonus. Jag har helt glömt av hur gott det är med just färska hallon. Jag tror faktiskt att hallon är det absolut bästa bäret. Det blir inte mer sommar än så! Jag vet att många väljer bort hallon av den anledningen att dom har hårda frön. Mesproppar! Hörrni, låt inte några frön stoppa er från ljuvliga smaker. Tycker man däremot inte om hallon tycker jag inte man ska plåga i sig dom. Det är bara dumt. På gränsen till mycket dumt.

    Personligen så tycker inte jag att efterrätter och dieter går hand i hand men det är jag det och alla är inte som jag vilket jag tackar ”någon” för, det hade inte fungerat i längden. I början hade vi kunnat uträtta underverk men jag skulle tippa på att världen varken är redo eller stor nog att rymmas bara mig.

    Testa oopsietårta vettja så ska jag försöka mig på konststycket att sova bort en brutal tinnitus under tiden. Wish me luck. Please? Jag har inga större förhoppningar men dom som vet påstår ju att under har skett förr. Godnatt.

    (mer …)

  • YOU ARE TEARRIFIC

    Kärlek i ett te. Rosen-te med torkade rosenknoppar. Att göra eget te är spännande, det kan bli precis hur som helst. I detta fallet blev det riktigt bra och smaken är mild, lite blommig utan att bli för blommig. Det smakar inte parfym. Det är ett rött roobios i botten. Roobios är förövrigt det bästa teet.

    Rött rooibos – ca 2 dl
    Rosenrot – 2-3 msk
    Torkade rosor – 2-3 msk
    Torkade rosenknoppar – valfri mängd

    Blanda samman och servera till frukost. Du kommer inte få en bättre start på dagen. Jag lovar! 


    Min egen Mats får stå för slutorden.
    Trevlig helg. Ta hand om dig!

  • MARSHMALLOWSGLASS


    En helt vanlig vaniljglass smaksatt med smultron och fullproppad med färgglada marshmallows och knappar av vit choklad. En riktigt god och barnslig glass som slinker ner precis hur lätt som helst. På mig slank den ner lite för fort och jag insåg ganska snart att det är ingen glass för en gastric bypass-opererad. Dumpingen kom som ett brev på posten efter bara 2 matskedar. En stor smula tråkigt då jag gladeligen gärna hade smällt i mig i alla fall två tre skedar till, men men, nu är det som det är och jag får ge nöjet till någon annan.

    Jag har sagt det förr och säger det igen, att göra egen glass är inte svårt. Det tar lite tid men det är så värt det! Ibland har jag misslyckats totalt och fått mer is i än vad jag anser vara gott eller den har blivit ”fet” och åkt rutschkana i gommen men då är det bara att hiva ut den i slasken och göra om. Gör om gör rätt! Vips så sitter den som en smäck. Konsisten. Färg. Smak. DÅ är lyckan total. Att göra glass är som att göra vad som helst i köket, det går att experimentera sig fram. ”Det som låter gott i tanken…” Våga prova! (säger hon som är fegast av alla i alla andra situationer men det säger jag bara inom parentes – shhhh.)

    (mer …)

  • MOROTSBRÖD.


    När du bakar bör du inte glömma av degen under en bakduk. Bakduken torkar och så gör även degen. Inte alls bra. Jag råkade åka ifrån min deg och efter 5-6 timmar när jag kom hem igen hade den sjunkit ihop, blivit torr och såg allmänt vissen ut. Jag gav den ändå en chans men det kunde kvittat om jag ska vara helt ärlig. Bröden blev inte bra. De svällde inte och blev inte alls sådär luftiga och goda som jag hade velat ha dom. Så går det när man inte tänker till. Fåglarna på södra Säm kommer bli glada i alla fall.

    Morotsbröd, när det är lyckat, är grymt gott. Jag vill inte ha finrivna morötter i mina bröd utan jag tar hellre grovrivet. Man behöver inte vara orolig över att morötterna blir hårda för dom hinner ”gå klart” ändå. Finrivet eller grovrivet. Smaksak.

    (mer …)