När jag fyllde år senast så fick jag en liten planta. Den var så liten och späd att mitt dåliga samvete över att den hamnade hos mig svämmade över. Jag? Ta hand om en planta? Jag tar död på det mesta tämligen omgående men eftersom jag nu fått den i en gåva så bestämde jag mig för att gå all in. Jag har vänt på den flera gånger om dagen, så att solen har nått alla sidor. Den har fått vatten i lagom mängder och jag har visat den mer ömhet än vad jag gör för min man. Å här är vi nu. Omplanterade i ny kruka, med ny fin och fräsch jord. Den har fått större yta och näring. DEN LEVER ÄN!

Det är en chiliplanta och om allt går som det är tänkt ska den väl förhoppningsvis nån gång ge frukt. Jag tar det hela med ro. Den bor ju trots allt hos mig.