En fotografisk matblogg
En liten söndagsfundering bara så här på kvällskvisten. Ditt bästa äppelrecept? Känner du för att dela med dig? Jag tar tacksamt emot, tillagar och lägger upp här på sidan. Vill man så kommer det även en länkning till den som kläcker receptet.
Vill du? Tackar jag!
Lite länkkärlek har ingen dött av och nu när tiden är inne för nominering av Matbloggspriset 2013 (klicka på länken) kan det aldrig vara fel. Jag har många raringar som jag ofta besöker och vilar mina ögon och min själ. Här är några, kanske är det någon av dom som du fastnar hos, som ger dig lugn och ro i en stressig vardag. Alla sätt är bra.
Min ugn rasade sönder förra veckan då varmluften valde att packa ihop sig och sluta fungera. Jag tänker aldrig någonsin byta tillbaka till varmluft för efter den rasade har allt som jag bakat kommit ut ur ugnen med ett lysande resultat (med undantag för plåtarna som stått inne när jag kacklat med någon men det hör inte hit!). Bröd har blivit luftiga, småkakor, mjuka kakor, pajer…allt har blivit strålande i färg, form och smak. I varmluften brände jag allt som oftast allting trots lägre temperaturer. Så, no more varmluft!
Receptet på dom här kakorna hittade jag hos Bakerella. Nu är inte mina alls i samma klass som hennes men för att vara jag som har gjort dom är dom tamejtusan helt felfria. Okej?! Bra, vi säger så!
Förslag på glass finner ni under fliken recept alt klickar här. Fliken behöver uppdateras en aning men det finns en hel del att välja mellan redan nu.
Puss.
Det har blivit en glass med fläderbärssmak av saften som gjordes i helgen. Med facit i hand hade jag önskat att jag hade i mer av saften för smaken försvinner något i det gräddiga. Det är gott som tusan men det är svårt att säga vad det är för smak så jag får prova mig fram en gång till istället för att försöka mig på att justera enbart i text. Om du har fläderbärssaft hemma och är sugen på att testa så är mitt tips, utan att ha provat, ta mer saft än grädde så ska det nog smaka tillräckligt. Det är det som är tjusningen med att göra egen glass, att prova sig fram. Misslyckas och sedan lyckas och som jag sagt så många gånger förr – smakar det gott i tanken smakar det även gott i munnen.
Gårdagens uppvisade röda vinbärssylt passar som sagt alldeles ypperligt till vaniljglass. Ringla över och lägg till lite mer av sommarens röda bär – hallon och jordgubbar. En perfekt sommardessert på alla sätt möjliga. Det är syrligt, sött och krämigt och det stillar vilket sötbegär som helst.
På tal om hallon. I år verkar det inte finnas något slut på dom små söta raringarna med dom störande fröna. Vi har hur mycket hallonbuskar som helst på tomten (har kommit som ogräs och aldrig blivit omhändertagna) och jag har aldrig plockat så mycket som i år. Perfekt gräsklipparsnacks, bara att plocka några när jag passerar och sedan svära över fröna innan det är dags för nästa omgång.
Vi väntar på solen som tydligen ska dyka upp här i eftermiddag. Tanken är att vi ska puttra iväg med båten, packa den full med madrass, grill och det som kan tänkas läggas på den, och åka till vår ”egen” lilla strand mitt ute på sjön. Det är så fantastiskt skönt, helt ensamma och vatten så långt ögat kan nå.
Smultron! Det ultimata bäret som enligt lagen kräver att bli plockad på ett strå. Smaken. Doften! Det blir inte mer sommar, faktiskt. Jag fullkomligt älskar det där lilla svårplockade bäret som gömmer sig under sina blad men eftersom jag numera är såpass glassfrälst (har gjort en tidigare fast då med arom – klicka för recept och bild) så var önskan att få ihop några deciliter så sagt och gjort, jag sparkade igång maken, tryckte en burk i näven på honom, hystade in honom i bilen och gav mig iväg till vägarna där jag brukar promenera (en legitim paus i motionen är just att plocka smultron).
På nåt sätt lyckades vi tillsammans få ihop 3-4 deciliter (mest hittade vi 20 meter från vår brevlåda – dit tog vi dock inte bilen). Under hela stunden väntade jag bara på att snubbla och skicka ut alla bär tillbaka på marken. En inte alltför ovanlig syn när jag ska ge mig på att plocka bär och svamp i en skog. Vissa gånger har jag klarat av det men så har jag satt mig i bilen och sedan på nåt sätt lyckats kicka ut alla bär på golvet i bilen. Om jag tar mig för pannan och använder fula ord många gånger i min vardag? Jovars, det händer lite titt som tätt. Alltid roar det någon. Tror jag.
Nåväl, här är den i alla fall, sommarglassen med smultron. Den smakar så mycket smultron att jag ryser av välbehag. Det här är GOTT! Hoppa över smultron på ett strå och gå istället över till smultron i en strut!
Jag har haft glass-semester och har inte gjort en endaste liten bytta glass dom senaste två veckorna. Idag tog semestern slut och maskinen fick börja jobba igen. Suget blev lite för stort men eftersom jag inte riktigt var beredd på att det var just idag som jag skulle avsluta det hela så fanns det inte så vansinnigt många ingredienser hemma. I skåpet fann jag mangolikör och den fick blir dagens smaksättning.
Gör på enklast sätt. Inga konstigheter. Äggulor, socker och grädde.
Ett recept till med glass har ingen någonsin dött av. Å fler lär det bli. Glass är min nya fetisch.
Det här är en väldigt annorlunda och spännande chokladglass som är smaksatt med rosépeppar. Skeptisk var jag men någonstans i tanken lät det faktiskt gott. Rosépeppar har jag lärt mig att tycka om på äldre dar och har det mer än gärna i mat och nu då även i glass.
Smaken av rosépeppar är inte stark men den finns där, den anas helt utan att ta för mycket plats. Även detta recept skickades till mig från den bästa Anette jag vet och det är jag glad för idag. Det här är en glass som är väldigt rolig att bjuda på. Det är en otippad smakkombination som sätter dom flesta smaklökarna på prov. Helt klart!
Nu är det äntligen testat, något som jag länge har funderat på. Popcornglass.
Eftersom jag inte riktigt klurat ut hur jag skulle gå tillväga så har det legat på hög men så för nån vecka sen fick jag ett recept (klicka för recept) skickat till mig från Anette Husmorsa och här är nu resultatet. Glassen är makalöst god, den är salt och lite smörig med en sötma som får mig att börja jollra. Den sega kolasåsen är pricken över i.et.
Innan jag visste hur det skulle göras så har jag alltid trott att det är en glass med popcorn i och det har inte riktigt tilltalat mig eftersom jag i grund och botten är lite popcorn-anti pga flagor, kärnor och annat jobbigt som gör ont i tänder och tandkött. Nu skulle det visa sig att så var det inte utan det är enbart gräddmjölken som är smaksatt med hjälp av popcorn som fått koka med. När jag smakade på gräddmjölken medan den svalnade hade jag inget direkt hopp. Det smakade väldigt udda men när det väl kom i socker, ägg och grädde blev det mer rätt.
Popcornglassen är här för att stanna och kommer definitivt att hamna i min frys fler gånger.
(karamellsåsen betedde sig inte riktigt som jag ville så den är utvispad med lite grädde och popcornen som jag använde var micropop med smörsmak.)
Då var det dags för glass igen. Denna gången i form av tårta. En syrlig variant med en något söt hallonsås.
När man har gjort egen glass en gång vill man aldrig någonsin mer köpa färdig glass i tråkig plastburk eller pappförpackning. Den glassen är isig och har en artificiell smak som jag inte alls uppskattar. Smaken dör ut lika fort som skeden lämnar munnen och det efterlämnar nånting i munnen som jag inte riktigt kan sätta ord på. ”Tråkigt” är nog så nära jag kan komma. Jag säger det igen – Gör din egen glass! Du kommer inte att bli besviken. En glass ska inte lämna en stum eftersmak eller en fet hinna i gommen. Icke!
Glass har gått och blivit min nya passion i livet. Trots att jag inte äter den själv, förutom provsmakar, så kan jag inte få nog. Jag vill testa allt. Smaker, färger och former. Anledningen till att jag inte äter den själv är den där gastric bypass-operationen. Den sätter en och annan käpp i hjulet, jag dumpar direkt och det slipper jag gärna. Att se andra äta den är dock lika tillfredsställande. Jag älskar att se när glasskopan formar den perfekta glasskulan och när glassen beter sig på precis det sättet som det är tänkt. Då vet jag att jag har lyckats.
Det här är som sagt en tårta men fungerar precis lika bra till kulglass. Man kan även välja att äta den som mjukglass precis när den är färdig i maskinen. Spritsa upp den i en strut bara så behöver du inte åka till glasskiosken för att köpa. Sparar alltså både tid och pengar. Tänk vad enkelt det kan vara! När glass är ripplad på det här sättet blir glasskulorna riktigt snygga. Såsen som har blivit lite seg under frysningen ser otroligt aptitlig ut.
Igår, fredag, dukade vi upp glassbuffé i trädgården och bjöd vänner. Smakerna som dukades upp var följande:
Vanilj
Turkisk peppar (klicka för recept)
Skogsbär (klicka för recept)
Popcorn (recept och bilder kommer)
Jordgubbsdröm (klicka för recept)
Sommarhallon (klicka för recept)
Choklad och rosépeppar (recept och bilder kommer)
Citronglasstårta med hallonrippel
Till detta dukades det upp maränger i alla möjliga smaker och färger. Det blir ju en och annan äggvita över vid glasstillverkning och om jag inte väljer att fubba ut tjugotalet på köksgolvet så är det perfekt att använda till maränger som i sin tur är strålande som tillbehör till glass.
Idag: glass-semester.