Etikett: semifreddorecept


  • BURGARE MED KANTARELL


    Våga vägra ställa undan grillen. Bara för att sommaren är över så betyder det inte att man ska sluta grilla för det. Tvärtom! Höst och vintergrillat smakar om möjligt ännu godare än sommargrillat. Det är mörkt och kyligt men smakerna är varma och värmen från grillen gör det hela alldeles fantastiskt mysigt. Jag älskar att grilla nu! Nu är bästa tiden!

    Häromdagen så kickade vi igång den och resultatet blev helt vanliga men ack så goda hamburgare. Tyvärr skulle de visa sig vara det första jag ätit sen efter operationen som skulle ge mig en smula magknip men som med allt annat, vissa saker är värda lite smärta. Så var det här! Istället för klassiska burgare med dressing och allehanda tillbehör som lök och isbergssallad så gjorde jag en kantarellkräm (kanske man man kalla det) med stekta kantareller, boursinost, creme fraiche och rejält med hackad persilja. Det blev inget misslyckande alls. Smakerna passade ypperligt tillsammans och det blev inte så där kletigt oavsett vad bilderna kan ge sken av. Det var helt enkelt toppen på alla tänkbara sätt! Tja, eller nja, förutom magknipet då. Man kan inte få allt!

    Kantarellkräm
    2 dl kantareller, förvällda
    80 gram boursin
    2-3 msk creme fraiche
    1 dl hackad persilja
    salt och peppar
    smör till stekning

    Hetta upp en panna och lägg i lite smör. Tillsätt kantarellerna och låt dom fräsa med smöret något minut innan du försiktigt blandar i boursin och creme fraiche. Smaka av med salt och peppar. Blanda i den hackade persiljan på slutet.

    Ett litet tips till dig från mig i all välmening – Hoppa över de klassiska hamburgebröden. Ta istället vanlig, enkel fralla (sorten bestämmer man efter dagsform) och grilla den lite lätt i ett grilljärn innan servering. Så ENORMT mycket godare då jag personligen tycker klassiska hamburgerbröd smakar NOLL.

    Hamburgarna är gjorda på enklast möjliga sätt. Det sättet som jag själv tycker är det bästa. Låt dem grilla så det blir yta, lägg dem sedan vid sidan (indirekt grill) så blir dom inte så torra. Är man som mig och gillar när det är torrt är det bara att blåsa på tills de är färdiga.

    Tillbehör
    Källarfranska
    Babyspenat och ruccola
    Rödlöksringar
    Tomatskivor
    Ost
    Bacon 


  • MANGO- OCH VITCHOKLADGLASS


    J
    ag har tidigare gjort en mangoglass men hade då istället i krossa vitchoklad. Nu har jag tagit steget lite längre och gjort en glass med enbart vitchoklad och blandat den i ”lager” tillsammans med en mangoglass.

    På toppen, och på bordet som synes, har jag strösslat pralin. Mandel som karamelliserats och sedan mixats till strössel. Enkelt och väldans gott!

    Pralin, ca 2 dl

    1 dl flagad mandel
    1 dl strösocker
    2 msk vatten

    Koka upp socker och vatten tills de blir ljustbrunt. Häll i mandeln, blanda och lägg alltsammans på en plåt med bakplåtspapper. Låt stelna och svalna helt. Kör i matberedare till strössel. Förvara i burk med lock.

    Som jag sagt så många gånger förr, glass är inte svårt att göra. Har du bara ett bra utgångsrecept så kan du variera tills du storknar och har frysen full med så mycket glass att du aldrig behöver äta annat. Tänk vad bra man kan ha det.

    Glassarna som jag använt mig av är gjorda på två olika sätt. Vi börjar med mangoglassen, den behöver inte svälla över natten på samma sätt som annan glass. Då den inte heller innehåller glykos eller gelatin så blir konsistensen inte den samma som på vitchokladglassen men för den saken skull blir det inte mindre gott för det.

     

    Mangoglass
    2,5 dl kesella
    1,5 dl strösocker
    1,5 dl mjölk
    1,5 dl grädde
    1 mango
    1 tsk citronsaft
    några droppar mangoessens
    1 tsk vaniljsocker

    Skala mangon och ta bort kärnan, mixa till en slät smet tillsammans med mjölken och citronsaften. Vispa grädden hårt tillsammans med socker och vaniljsocker. Blanda samman med mangosmet och kesella. Se till så att det blandas ordentligt och att smeten är riktigt kylskåpskall innan det hälls ner i glassmaskinen och körs till en krämig glass. 


    Vitchokladglass

    3 dl vispgrädde
    2 dl standardmjölk
    1 vaniljstång eller

    en knivsudd vaniljpulver

    5 äggulor
    1 dl strösocker
    ev. 2 gelatinblad
    1 msk flytande glykos
    50 gram fint hackad choklad

    Vispa äggulor och socker till en slät, fluffig smet. Rör ner grädde, mjölk och delad och skrapad/vaniljstångvaniljpulver. Häll över till en kastrull och låt smeten sjuda, inte koka! (kokar smeten kommer den att stelna), tills den tjocknat något, ca 15 minuter. Ta ur vaniljstång och rör i glykos. Lägg i blötlagda gelatinblad om du valt att ha med det, rör försiktigt tills de har lösts upp, ställ sedan in smeten i kylen och låt den bli helt kall. Minst 5 timmar. Helst över natten.
    Kör i glassmaskin till krämig glass, ca 40-45 minuter. Lägg i chokladkrosset i glassmaskinen när det återstår 5 minuter. Lägg glassen i en väl kyld bunke med lock i frysen en timme innan servering.

    Känner du för det så blanda de båda glassarna i lager och få en kombination som får vilken, nästan, glass som helst att blekna i jämförelse. Om inte, ät dom separat och må precis lika gott!

     


  • FIKONGLASS MED SALT KOLA


    Om man har bestämt sig för att fotografera glass så ska man inte börja göra något annat. Det är en stor risk att glassen tinar och blir rinnig under tiden som man lägger tiden på något annat. Min tid la jag på att läsa. Så vimsig är jag. Skopade upp glass och sen gick jag och la mig?! Det är också en variant, dock inte den rätta.  Så, tänk er glassen betydligt fastare och snyggare så närmar ni er hur den ska se ut egentligen. Fikon och kola skulle visa sig vara riktigt gott tillsammans. Det lite knastriga från fikonen (det som en del väljer att kalla ”tugga på äggskal”) i en krämig glass med söt kolasås. Smaka på meningen! Eller hur, värsta grymma gott?!

    Vid det här laget så vet ni väl att ni alltid ska göra egen glass? Köp ingen, det är bara isigt och tråkigt! Hemmagjort ska det vara, har man bara lite framförhållning så är det inte ens krångligt. Att förvänta sig en hemmagjord, GOD, glass på en timme är alldeles för mycket begärt oavsett vad någon annan säger! För att få en riktigt fin glass måste den svälla och då menar jag MÅSTE. Den ska svälla i kylen över natten. Jätteviktigt om ni frågar mig!

    Jag har med glassrecept i den nya web-tidningen Elogemagazine. Ett vanligt hederligt vaniljglassrecept som går att variera  det oändliga. Tyvärr har smaksättningarna på de olika glassarna jag visar upp försvunnit och finns därför inte med. Lite dumt eftersom bilderna inte säger nånting mer än att det är glass och att det är gott men det löser vi genom att jag lägger upp smaksättningarna här. Du utgår helt och hållet från en vanlig vaniljglass och smaksätter därefter, helt efter dagsform. Receptet på vaniljglassen finner du i magazinet.

    Glassarna som jag visar upp i magazinet är följande:

    Kokosglass med dulche de leche
    Vaniljglass med 1 dl rostade kokosflingor

    Citronglass i strut
    Vaniljglass och finrivet zest och saft från en citron

    Vaniljglass – Sandwich
    Vaniljglass mellan degistivekex

    Espressofloat med rostade kokosflingor
    Vaniljglass i espresso 

    Åter till fikonglass med kolasås. Här kommer receptet på den härligheten!

    Vaniljglass

    3 dl vispgrädde
    2 dl standardmjölk
    1 vaniljstång eller

    en knivsudd vaniljpulver

    5 äggulor
    1 dl strösocker
    ev. 2 gelatinblad
    1 msk flytande glykos

    Vispa äggulor och socker till en slät, fluffig smet. Rör ner grädde, mjölk och delad och skrapad/vaniljstångvaniljpulver. Häll över till en kastrull och låt smeten sjuda, inte koka! (kokar smeten kommer den att stelna), tills den tjocknat något, ca 15 minuter. Ta ur vaniljstång och rör i glykos. Lägg i blötlagda gelatinblad om du valt att ha med det, rör försiktigt tills de har lösts upp, ställ sedan in smeten i kylen och låt den bli helt kall. Minst 5 timmar. Helst över natten.
    Kör i glassmaskin till krämig glass, ca 40-45 minuter. Lägg glassen i en väl kyld bunke med lock i frysen en timme innan servering.

    Utan maskin: Följ receptet tills det är dags för frysen. Ställ in smeten i en frystålig bunke och låt den frysa i en halvtimme  och ta sedan ut smeten igen och vispa den slät. Upprepa varje halvtimme under 4 timmar.

    3-4 fikon, skrapa ur köttet och lägg i en kastrull med en matsked florsocker. Puttra samman härligheten och låt det sedan bli kylskåpskallt. Kolasås tar du helt efter behag.
    o

    Rippla, blanda, försiktigt i fikonkrämen och kolasåsen i glassen innan den skickas in i frysen. Låt den frysa 1 timme innan servering. 

     


  • MARSHMALLOWSGLASS


    En helt vanlig vaniljglass smaksatt med smultron och fullproppad med färgglada marshmallows och knappar av vit choklad. En riktigt god och barnslig glass som slinker ner precis hur lätt som helst. På mig slank den ner lite för fort och jag insåg ganska snart att det är ingen glass för en gastric bypass-opererad. Dumpingen kom som ett brev på posten efter bara 2 matskedar. En stor smula tråkigt då jag gladeligen gärna hade smällt i mig i alla fall två tre skedar till, men men, nu är det som det är och jag får ge nöjet till någon annan.

    Jag har sagt det förr och säger det igen, att göra egen glass är inte svårt. Det tar lite tid men det är så värt det! Ibland har jag misslyckats totalt och fått mer is i än vad jag anser vara gott eller den har blivit ”fet” och åkt rutschkana i gommen men då är det bara att hiva ut den i slasken och göra om. Gör om gör rätt! Vips så sitter den som en smäck. Konsisten. Färg. Smak. DÅ är lyckan total. Att göra glass är som att göra vad som helst i köket, det går att experimentera sig fram. ”Det som låter gott i tanken…” Våga prova! (säger hon som är fegast av alla i alla andra situationer men det säger jag bara inom parentes – shhhh.)

    (mer …)


  • KRUSBÄR + NOUGAT = SANT

    Krossade glassrån. Någon som vet vad man kan göra för spännande med det?
    Tyvärr är det så att vi har en Svea i detta hushållet och förpackningen med glassrån var tydligen väldigt roliga att trampa på. Dum som jag var så ställde jag dom på trappen medan jag bar in alla andra kassar. Jag la nämligen inte ner dom i en kasse tillsammans med det andra bara för att jag inte ville att dom skulle krossas. Vad fick jag för det?

    Jag lyckades hitta en hel strut bland all kross och den struten har jag fyllt med något alldeles extra. En krusbärsglass med nougatrippel. Jag lovar, det är precis lika spännande och gott som det låter. Den lite frusna och hårdare nougaten i den krämiga glassen är tamejtusan brutal. Jag var skeptisk till en början med krusbärsaromen men den fanns ju i mitt köksskåp av en anledning – måste provas!

    Jag vet inte om det är exakt krusbär det smakar men det smakar somrigt och fräscht. Smaken tar mig till en varm sommardag i skuggan med en bra bok och en stor skopa glass som svalkar inifrån och ut. Jag vill ha sommar nu!

    Vill du göra egen nougatsås så ordnar du det lätt men varför krångla till det? Köp färdig, det smakar precis lika bra.

    (mer …)


  • A MATCH MADE IN HEAVEN

    Viol och lakrits är en kombination som inte ska glömmas bort för mer klockrent än så blir det inte. Det är i precis samma klass som choklad och lakrits, det är glassen Chocolate bitch ett bevis på. Jag skickade en gång in ett bidrag till Bakochdessert.se med just kombinationen viol och lakrits. Violpannacotta med lakritsgelé. Har du inte testat så är mitt råd – Gör det!

    Här är en glass med smaker utan dess like. Att glassen dessutom blev så krämig att jag nästan fällde en tår av lycka när jag drog glasskopan genom och såg hur den ripplade lakritssirapen följde med och blandade sig med glassen på precis det sätt jag vill att den ska göra. Då är glass vackert!

    Eftersom jag är en stark motståndare till att använda blixt utan jag vill hellre använda mig av naturligt ljus så har jag har inte alltid så mycket tid att fotografera innan solen har väljer att gå ner. Idag var en dag då solen valde att börja gå ner ganska kvickt. Där stod jag med glasskopa och kamera i högsta upp. Panik. Kall var jag dessutom också efter att ha somnat på sängen med öppen altandörr så att syssla med glass var kanske inte det optimala. Så kall, skakig och trött i kombination med att solen stressar bort blev glassfotograferingen en prövning. Så kan det vara när man är enveten och inte vill använda sig av tillbehören och hjälpmedlen som finns att köpa till kameran. Det var först när jag slutade att använda min externa blixt som jag började tycka om resultatet med mina egena bilder men med det sagt betyder det inte att jag tycker alla andra bilder med blixt är mindre bra. Fast med två undantag, de bilder som är fotograferade med den inbyggda blixten eller, inte att förglömma, bilder tagna i gassande solljus tycker jag inte alls om! Det är jag det. Vi är alla olika och tur är väl det.

    Nu ska jag avsluta den här mindre bra dagen med att äta pizza och sen ska jag glo på film tills John Blund får ta över och lotsa mig rätt tills i morgon.

    Godafton.

    (mer …)


  • GLASSMACKA

    Hädanefter ska ni inte köpa någon sandwich i glassdisken, inte någon sort alls. Oavsett om det är GB-varianten eller Ben & Jerry’s Which, båda är naturligtvis vrålgoda, så är det inte värt det. Personligen tycker jag att de kostar alldeles för många kronor för mycket. Att göra dom själv är dessutom både enkelt och kul. En hemmasandwich fyller du med vilken smak du vill och du kan doppa den i choklad eller något annat gott om det finns en sådan önskan. Variationerna kan bli oändliga. Sätt fart på fantasin och gör din egen favorit!

    Degistivekex fyllda med vanlig hederlig vaniljglass och sedan doppad i mjölkchoklad gör dessa alldeles fantastiskt goda glassmackor. Testa vettja, du kommer inte att bli besviken.

    (mer …)


  • CHOCOLATE BITCH


    Att inte göra sin egen glass är dumt. För att inte säga mycket dumt! Jag tycker att alla borde försöka för vid lyckat resultat vill man aldrig mer gå tillbaka till köpeglass. Köpeglass har sina fördelar men de är inte lika många som den hemmagjorda. Den egna glass blir kanske lite hård och behöver stå framme ett tag innan servering, det är oftast inte köpevarianten. Den som väntar på något gott väntar som bekant ALLTID för länge men vad gör väl det när man blir belönad när den har softat till sig? Det slår det mesta att ta en sked och gotta ner den i en krämig glass som man själv har gjort och sedan humma till smakerna. Jag skulle kunna göra det varje dag!

    Just denna glassen har jag inte ätit upp själv utan den fick följa med när vi åkte bort i helgen men jag har smakat på den och jag måste säga att choklad och lakrits är en kombination som man absolut inte får glömma av. Det är inget nytt och numera kan man se just den kombinationen på många ställen men risken finns att många inte vågar och därför går förbi det. Gör inte det!  Lova mig!
    Den nya chokladkakan med saltlakrits är to die for!

    Choklad-lakritsglassen, vi kan kalla den Chocolate bitch, var ett försök som föll väl ut till slut men det höll på att sluta med att den åkte i slasken. Smeten blev alldeles för tjock och ”geleig” (därför har jag minskat till 1 gelatinblad) och jag blev rädd att den skulle vara alldeles för tjock för glassmaskinen men det lyckades på något sätt att driva runt ändå. Men efter 20 minuter började kroken i maskinen att krångla och köra fast. Jag testade att ta upp smeten och diska ur maskinen och sen starta på nytt men det ville sig inte alls. Jag chansade att det räckte med den lilla tiden och la glassen i en bunke och sen fick den frysa vidare i frysen. Risken finns att när glassen inte har fått gå tillräckligt länge i maskinen så blir den isig eftersom alla iskristaller inte har försvunnit. Denna gången gick det faktiskt bra ändå och glassen smakade gudomligt. Jag ripplade i lakritssirap och succén var ett faktum. Det bästa med sirap är att det fryser inte riktigt utan det blir sådär segt och härligt tillsammans med den kalla lite hårda glassen.

    (mer …)


  • FROZEN YOGHURT.

    Kolasås, chokladsås och strössel i all ära men att dänga till med en kiwiäpplesylt på glassen eller som i detta fallet, en frozen yoghurt, är inte alls oävet. Från början var tanken att den skulle ripplas i men eftersom jag inte riktigt har alla pållar i schack tidigt på morgonkvisten så glömde jag naturligtvis det. Jag vet dock inte om det är något jag ska vara ledsen över för nu kan jag skrapa av den godaste sylten och fylla på med mer när den tar slut (jag dumpar som aldrig förr men vissa dumpar är väl värda sina 30 minuter illamående). Så bra kan det bli av något som från början blir fel. Ge aldrig upp hoppet!

    Sylten slängde jag ihop igår när jag såg dom stackars små kiwifrukterna som låg i fruktskålen och började se något vanskapta ut. Jämte låg två äpplen som fortfarande såg väldigt fräscha ut men som ingen av oss kommer äta eftersom de var lite för hårda och sura. Dom gjorde sig hejsanhoppsan bra i sylten. Att göra egen sylt är så barnsligt enkelt och det är absolut något som borde göras oftare. Jag gissar att det mesta går att använda men skulle det vara så att det går åt skogen så kan man ändå säga att man provat istället för att slänga frukten eller bären som håller på att gå till spillo. Dom får på så sätt i alla fall en chans.

    Frozen yoghurt är lika enkelt det och har man en pappa som fyller ens kylskåp varje vecka med yoghurt som skulle kunna mätta en hel skola så är det alldeles ypperligt. Det går att göra enkelt och det går att göra ännu enklare. Vill man kan man lyxa till det hela med grädde istället för mjölk eller varför inte en äggula eller två i smeten (om man kan ha ägg i frozen yoghurt är något som jag inte vet något om men jag kan inte förstå vad det skulle vara för fel med det).  Det är helt upp till var och en och man har något som kräver några extra äggvitor. Just i den som jag har gjort är det helt fritt från ägg och för att kompensera det så använde jag grädde istället för mjölk. Även grädden höll på att haverera i kylen så då fick det bli som det blev. Om jag använt mig av mjölk hade det smakat alla tiders men jag inbillar mig att med grädde blir även själen en smula lyckligare.  En själ blir lycklig av frozen yoghurt. Lyckliga själar är bra!

    (mer …)


  • FOTOGRAFERA GLASS MED LIVET SOM INSATS.

    Glass är troligtvis inte det första man tänker på när det är närmare -20 grader utanför dörren men jag är inte riktigt som det var tänkt att jag skulle bli och tänker på glass i stort sett alltid. Minusgrader har aldrig hindrat mig så igår blev en ny smak till. Eller tja, smakerna är inte nya på något sätt men jag har aldrig sett det i glass och jag har absolut inte sett dom tillsammans. En smaken är Pigall och den andra smaken är Skotte. En synnerligt märkligt kombination kan man ju tycka men se nä, det är det faktiskt inte. Det viktiga är att Pigallen ska ätas först och tätt därefter Skotte. Väldigt viktigt! Helt enligt en väninna som tycker att det är något av det godaste som finns. Första gången jag hörde det så blev hon den konstigaste av de konstigaste. Efter att ha smakat så är hon inte längre så konstig mer än att hon anser att Skotten (mindre god) ska ätas sist. Ska man inte alltid spara det godaste (Pigall) till sist och ha det mindre bra avklarat fort?!

    Ovan nämnda väninna med familj ska ikväll besökas och vad passar då inte bättre än en pigallskotteglass som gå-bort-sig-present? Jag gjorde dock en miss och det var att jag bara hackade chokladen, jag skulle naturligtvis ha smält den. Då hade det smakat mer men men, nu är det som det är, glassen är långt ifrån äcklig som den är nu.

    Jag ville fotografera glassen utomhus så jag begav mig till vår vackra gamla kvarn som finns här i byn. Jättevacker med omgivningar to die for. Jag hade med glädje bott i den där kvarnen. Tills i går! Anledningen till att det bara blev tre bilder är för att så fort jag klev ur bilen fick jag äckelkänslor. Ensam. Kall. I skogen. Livlig fantasi. Paranoid light. Jag hörde röster och det gick kalla kårar längs hela ryggraden. Gåshuden satt som en smäck. Jag blev rädd för precis allting. Ni som hängt med ett tag vet att jag är hörselskadad så att jag blev rädd för skoknarr är helt befängt. Jag var dessutom helt utan hörapparater. Det föll snö från ett tak och snöflingorna fick hjärtat att slå trippelvolter. Fy, jag var uppriktigt livrädd. Jag lyckades i alla fall ta mig upp till skjulet där jag skulle fotografera. Jag hystade upp glassen och sköt av tre bilder, hela tiden såg jag över axeln. Jag hörde någon viska ”Helena!” och någon säga ”hej.” Jag trodde att det var någon mer där men det var hela tomt! Isch…jag sköt av de där bilderna för att få det gjort, sen slängde jag på plasten på glassen, greppade brillor och påse sen var det bara att börja springa. Jag rös, jag frös och jag hade bara siktet inställt på bilen som naturligtvis var låst och med fingrar som varit utan vantar under fotograferingen gick det naturligtvis inte att låsa upp bilen med knappen. Jag tryckte och tryckte samtidigt som jag sprang allt jag förmådde. Efter många om och men samt svordomar så låstes den upp. När jag väl kom in i bilen lyckades jag andas igen. Aldrig mer kvarnen själv. Aldrig någonsin.

    Jag trivs bäst med mina egna spöken här hemma. Okända vill jag inte stöta på igen.
    Bilderna talar sitt tydliga språk. En rädd Helena är ingen stöddig typ. Livlig fantasi är inte da shit!

    (mer …)