En mjuk kaka med nektarin och den citrongrässmakande vita chokladsåsen på toppen. En fin kombination men i efterhand önskar jag att jag hade gjort en frasig paj istället. Det hade om möjligt blivit ännu bättre. Lite salt som möter det söta, typ. Får göra om en annan dag.
Idag är en sån där ligga-i-sängen-och-läsa-dag och det är precis vad jag gör. Lyckades ta mig ut på en långpromenad (7km) tidigare i morse i hopp om att trötta ut den lilla (hon är ju iofs inte speciellt fartfylld) men dom enda som tog helt slut var jag och dom två gamla jyckarna. Att gå den sträckan kanske inte är det optimala för en 14-veckorsvalp men det gick alldeles strålande. Hon hade fullt upp hela sträckan och glömde nog helt av att bli trött i benen. Väl hemma i trädgården fick hon sig en ny upplevelse, något som legat på gräsmattan sen hon kom hem men inte varit ett dugg intressant – tennisbollen! Tänk att en tennisboll kan vara så hjumlans rolig. Speciellt efter en promenad som borde ha knockat ut dom där långa tjocka benen.
Nektarinkaka var det ja. Inget speciellt men smakade inte heller skit så att det störde. Vanlig sockerkaka med små bitar av nektarin. Inga konstigheter.
