HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: ulricehamn

  • HAMSTERHJUL

    Untitled-1

    Jag vet inte hur många gånger jag städar av diskbänken varje dag. Jag tycker inte att jag gör annat trots att jag knappt håller till i köket. (Det förstår jag ju naturligtvis att jag är. Uppenbarligen.) Är det inte kaffespill så är det smulor eller vatten efter disk. Det är något som jag kan bli tokig på – vattendroppar på diskbänken. När jag torkar ska det vara torrt överallt men så sköljer jag ur disktrasan och vips så kommer det droppar! Ett I-landsproblem som jag hoppas att jag inte är ensam om för jag vet hur fjantigt det låter men det kan inte hjälpas. Det har hänt att jag sköljer ur trasan i badrummet eller tvättstugan istället bara för att dom där små envetna dropparna inte ska ta plats och störa mig så till den milda grad att det kliar på armbågarna.

    Ska vi ta och analysera mig? Eh, nej. Det finns varken tid eller ord för den mastodontuppgiften. Min syster skickade mig en länk (klicka) för nån månad sedan och det här är kusligt. Det här stämmer på mig, typ allt! Jag har inte alltid varit sådan utan det blir liksom mer och mer för varje dag. Nu låter ju inte vattendropparna som ligger där och stör något men jag reagerar på precis samma sätt. Sjukt, jag vet! Nåväl! Jag är dessutom så långt ifrån en perfektionist eller pedantisk som det bara är möjligt!

    Jag hade en torr och ren diskbänk men som av en händelse blev jag uttråkad och fick en enorm lust att fotografera men vad skulle jag fotografera? Ingenting hemma alls förutom ett ägg och lite socker. Maräng! Så, proceduren börjar om. Hamsterhjulet. Det går runt och runt. När jag väl var färdig med marängen (lät disken vänta pga foto var viktigare) och skulle fotografera hann jag med två bilder sen dog batteriet. Rookie mistake, eller nåt.  Jahapp, jag får väl gå och diska och torka av diskbänken igen då. HAMSTERHJUL!

  • NÅN FORM AV SHEPHERDS PIE.

    shepherds pie

    Godmorgon där ute i stugorna. Kyla, lite regn i luften. Snöpinnar längs med vägen sattes upp igår kväll. Det drar ihop sig. Snön är nära och vintern är inte långt borta. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det men oavsett så finns det inte mycket jag kan göra mer än acceptera och försöka att inte gnälla mig sönder och samman när jag går här och fryser. (en av ”nackdelarna” efter magsäcksoperationen (gastric bypass) är att jag är mer frusen) Det finns en vår och sommar i framtiden så det är bara att bita ihop. Vintern har sin charm den också men endast när den är kort, vit och kall. Lång, grå och blaskig kan kvitta.

    Så här vill jag ha vintern. Älskade Rud. Foto: Mats Ljunggren Detta är den finaste bilden han någonsin har tagit. Jag kan aldrig se mig mätt på den. Vårt lilla hus!
    Rud

     

    Nåväl, vi är inte där än. Fram tills dess så får vi dras med det gråtrista. Med en trädgård som är så långt ifrån det här vackra som det är möjligt. Jag skulle bara vilja ”släcka lampan” på utsidan och tända den igen när det är vackert.

    Okej, åter till vad det skulle handla om. Fotografisk matblogg som det är. Shepherds pie eller köttfärspaj/köttfärslåda/köttfärsgratäng som man även kanske kan kalla det. Köttfärsås som är toppad med potatismos och ost som sedan skickats in i ugnen. Varje gång jag äter det så slår det mig att det är något av det godaste jag vet och jag gör det alldeles för sällan trots att det både är fruktansvärt enkelt och otroligt gott. Det är Helenamat dvs allt i ett och det är geggigt.

    Du behöver inte konstra till det, gör bara din favorit köttfärssås och lägg den i botten. Potatismoset vill ha en äggula och lite mer smör än vanligt men det är det enda. Skicka in det i ugnen på 200 grader och låt det stå tills osten smält och det har fått en fin färg. Servera med sallad. Här är det en blandsallad med rivna morötter och rödbetor. Smaklig spis.

  • DET BÄSTA JAG VET.

    clementinjuice

    Äntligen är dom här! Clementinerna eller Satsumas som dom så vackert heter i butikerna. Jag vet helt ärligt inte skillnaden och det är inget jag funderar nämnvärt över. För mig heter det clementin alla dagar i veckan, året om.

    När de börjar dyka upp i butikerna tidig höst tilltalar dom mig inte speciellt mycket eftersom dom inte fått den perfekta färgen. Man kan se på den ljust gula färgen med inslag av grönt att dom kommer smaka helt fel och vara sura med sitt tunna skal. (kanske är det det som är skillnaden på clementin och satsumas – Google är min vän!)De ska vara orange och skalet ska ha börjat tjocka på sig lite och man ska känna doften av insidan bara av ta i den. DÅ är den perfekt och jag skulle kunna leva på dom vilket jag nästan gör. För att variera mig lite så blir det ibland juice, som här, med en skvätt lime och massa massa isbitar. Jag lovar, det blir inte bättre smak än det här!

  • ENKLAST MÜSLI.

    musli

    Allt som behövs är rågflingor, havregryn, krossade linfrön, torkad frukt och flagad mandel. En bunke kan vara rätt bra också. Blanda och ge precis så mycket du vill ha av varje. Lägg till nötter om så önskas. Lägg i burk med tätslutande lock och du har en müsli som du kommer klara dig länge med. Ät med mjölk, yoghurt eller fil. Frukosten är serverad!

    Har du nominerat din favoritmatblogg än? Om inte, klicka här och gör det!  Det är början på en god sak. Puss.

    ”I år sker omröstningen i Matbloggsprisets kategori Folkets val via SMS. Pengarna går till familjer som får hjälp av Stockholms Stadsmissions verksamhet Unga Station.

    Startskottet för nomineringarna gick den 25 september och fram till den 18:e oktober kommer möjligheten att föreslå favoritbloggar vara öppen. Därefter startar omröstningen med SMS.

    – För första gången använder Matbloggspriset vi även sponsorer till de olika kategoriernapriserna och vi är glada för att Findus är med och sponsrar kategorin ”Folkets Val” säger Kinna Jonsson, Marknads och PR ansvarig på Matbloggspriset.

    – Självklart följer vi på Findus många matbloggar, säger Emma Lefdal, Informationsdirektör på Findus . Vi ser matbloggare som viktiga opinionsledare när det gäller att inspirera och uppmuntra andra till att äta och laga mat, därför är det riktigt roligt att vara med och sponsra Folkets val kategorin.

    Förra året fick kategorin Folkets val över 300 nomineringar med 15 505 röster, vilket var dubbel så många som 2011 (c:a 7000 röster). Blir det ett liknande antal röster i år skulle det innebära att Stockholms Stadsmission får över 150.000 kronor från Matbloggspriset.

    –  Vi möter familjer som är i akut behov av stöd till mat, särskilt över julhelgen. Därför tycker vi att samarbetet med just Matbloggspriset är fantastiskt och hoppas att folk röstar flera gånger på sina favoriter. Vi är helt beroende av den här typen av engagemang för att kunna ge den hjälp de här familjerna behöver. 250 kronor räcker till en matcheck och till en godare jul för en familj, säger Sandra Axell på Stockholms Stadsmission.

    Mat är såklart centralt för alla oss som arbetar med Matbloggspriser och som bloggar om mat. Vi ville hitta ett sätt att använda detta pris för att hjälpa de som på olika sätt har det svårt i samhället. Valet föll på Stockholms Stadsmissions initiativ Unga Station.

    – Tillsammans bollade vi idéer och letade efter en organisation som drev projekt relaterade till mat. Vi fastnade för Stockholms Stadsmissions verksamhet Unga Station. Upplägget med aktiviteter för familjer på helger gemensamma middagar en gång i veckan känns helt rätt, säger Christopher Anderton, grundare av Matsbloggspriset. 

    Stockholms Stadsmission som riktar sig till unga familjer, delar varje år ut presentkort på mat, så att familjerna kan klara sig över julhelgen och kanske unna sig något extra. Läs mer om Stockholms Stadsmission, Unga Station här. 

    Omröstningen med SMS är öppen från den 18 oktober-3 november fram till kl 24.00 och då kan man lämna sin röst på de 10 bloggarna som fått mest nomineringar. Mer information om omröstningen finns här.”

  • ÄPPELRECEPT INSKICKAT AV CATTIS.

    äpple

    Någon som nappade direkt på min lilla förfrågan om recept med äpplen var Cattis som har bloggen Stockholm tea house. Hon skickade ett recept på en kaka som skulle visa sig vara precis sådär ljuvlig seg som jag vill ha den. Kanterna är gudomliga! (Ja, jag erkänner att jag mitt i tiden då jag ska äta mindre socker klämde i mig en bit, utan att skämmas, till frukost.)

    Jag hade tyvärr inte alla ingredienserna hemma som jag trodde. Jag vände ut och in på varenda skåp och låda i hopp om att finna kanel men icke. Den var verkligen helt slut trots att jag brukar vara rätt bra på att ha ett litet ”stash” liggandes i en låda i skafferiet. Istället för kanel har jag tagit en knivsudd ekologiskt vaniljpulver. Jag har dessutom sockrat till härligheten lite extra med pärlsocker på toppen.

    Vill du göra äppelkaka? Gör den här! Klicka här för att komma till receptet.

    Tack återigen, Cattis! Det var inte sista gången som denna tillverkades i min ugn. Nästa gång ska jag ha kanel hemma.

     

     

  • TACK FÖR IDAG. VÄLKOMMEN MÅNDAG.

    HELENA LJUNGGREN

    Ikväll är det bara enkla bilder. Inga konstigheter.

    Lampan och äpplet har fått agera modeller och jag har fotograferat dom som en tok enbart för att lära mig mer om kamera och allt som kommer kring den. Jag är ju så långt ifrån teknisk som det bara är möjligt så det var välbehövligt. Om jag vet mer än innan? Njä. Det hann bli för mörkt.

    Man kan följa mig lite här och var om man känner att man vill det:

    Facebook

    Twitter

    Instagram 

    Bloglovin’

    Med det här dravlet vill jag önska en fortsatt fin kväll och en god natt. Glöm inte att läsa inlägget före och skicka in ett äppelrecept. Om du känner för det såklart!
    Puss.

  • DET ÄR VAD DET ÄR.

    ett äpple

    En liten söndagsfundering bara så här på kvällskvisten. Ditt bästa äppelrecept? Känner du för att dela med dig? Jag tar tacksamt emot, tillagar och lägger upp här på sidan. Vill man så kommer det även en länkning till den som kläcker receptet.

    Vill du? Tackar jag!

  • SALLAD MED PÄRON & BACON.

    päron & bacon

    Jag fortsätter mitt tragglande med päron. Här är dom i en vanlig hederlig sallad med knaperstekt bacon och riven ädelost. Fantastiskt gott! Maken tyckte att det saknades något eftersom jag inte hade gjort någon dressing men personligen så tyckte jag inte alls att det behövdes. Dom saftiga päronen och den gräddiga osten gjorde sitt ändå.

    I förmiddags ställde jag frågan ”fungerar det med stekt korv med bröd hela dagen? Jag orkar inte laga mat alls!” och fick jag svaret att det skulle vara toppen och att även han tyckte att det lät som en strålande idé (Jo, jag är gift med en som kan laga maten!) men när jag stod där med lunchen som skulle tillredas kändes det så futtigt. Jag ville liksom ha mer än en tråkig korv i ett torrt bröd så sallad fick det bli och korven med brödet får stå för middagen lite senare istället. Mycket bra beslut! Nu fick jag istället en lunch som gjorde mig inte bara mätt utan även glad.

    Våga mixa och blanda. Det kan vara så att du stöter på den absolut bästa smakkombinationen. Tro mig, rätt vad det är så sitter den!

    (mer …)

  • CHOKLADDOPPAD KAKA.

    chokladdoppad kaka

     

    Dom här kakorna ställs fram helt ”odoppade” tillsammans med en skål/tallrik/bunke (beroende på chokladbehovet) och man får själv doppa dom i precis den mängden som man vill ha. Lite som chips och dip fast cookie style. Värsta grymt, eller hur?

    Kakorna är av den spröda tunna sorten och de ska inte på något sätt vara perfekta i formen. Fast, vill man ha perfekt ska man ha perfekt och då är det bara att använda formar. Kakorna är smaksatta med lime. Choklad och lime är alltså ett par som fungerar perfekt ihop. Faktiskt.

    (mer …)

  • ÄPPLE. PÄRON. KRÄM.

    äpple och päron

    Jag har fått knäppen på päron. Vill bara äta päron! Jag har helt glömt av hur gott det är, speciellt när dom har börjat att mjukna och därmed har blivit lagom söliga. Precis dom där var det första jag tänkte på när jag slog upp ögonen i morse trots huvudvärk.

    Dagen började inte optimalt med huvudvärk. Maken fick sig en utskällning eftersom han väckte mig, i all välmening eftersom han vet att jag tycker om att vara vaken tidigt, och sen var cirkusen igång. Den varade inte i många minuter men tillräckligt för att öka på den där bultande värken. Det är då jag tackar treo. Jag bör egentligen inte äta treo men ibland är det ett måste. Två tabletter senare lugnade det sig och jag fick lust att göra kräm med de där söliga och goda päronen. En perfekt söndagsfrukost!

    Puss.

    (mer …)