Spritsa är världens bästa terapi och idag är jag i en smula behov av det så jag satte igång. Eftersom jag inte är någon sockerbagare med varken tålamod eller flinka fingrar så hade jag heller ingen plan med hur slutresultatet skulle bli bara jag fick klibba och klabba en stund var jag nöjd. Klibbade och klabbade gjorde jag – rejält. Svor, det gjorde jag det också. Nu i efterhand så hade jag önskat att även disken skulle vara nån form av terapi men så är det ju såklart inte.
Under min terapeutiska maräng är det en tårta fylld med jordgubbsmousse på två lager. Tårtbotten är gjord med Icas enkla recept och det finner ni här. Marängen är en italiensk variant och den finns här.
Nå, vem tar disken?
Lämna ett svar